annonser
annons Familjen
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistansförmedling
annons Maxia Care
annons STIL
annons Rehab Sation Assistans
annons JAG
annons Humana Personlig assistans
annons Nordica Assistans
annons Vivida Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi vill definiera vad goda levnadsvillkor innebär"

Förutom mer resurser till läkar- och teamutredningar ger Försäkringskassan inte så många konkreta förslag i sitt svar på regeringsuppdraget om arbetet att skapa enhetlighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov.
Däremot berättar Tomas Sundberg vad Försäkringskassan gjort och vill göra. Efter att ha definierat grundläggande behov vill man nu definiera vad andra personliga behov är, om enbart aktivitetstid ska räknas och vad goda levnadsvillkor innebär i praktiken.

Artiklar med samma tema: (208)

TEMA - Goda levnadsvillkor

Vad innebär begreppet "goda levnadsvillkor" som ska sätta nivån för det liv som personlig assistans ska möjliggöra?

TEMA - "aktiv tid" och "tid där assistenten är till förfogande"

I behovsbedömningar av personlig assistans förs det sedan ca 2007 en debatt om ”aktiv” och ”passiv tid”. Försäkringskassan och kommunen som beviljar personlig assistans har i allt större grad börjat räkna ”aktiv tid” som grund för assistanstid. Den ”aktiva tiden” är när assistenten gör en direkt insats eller handling. ”Passiv tid” eller tid där ”assistenten är till förfogande” är tid mellan aktiva

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas. Ett ingående minuträknande sker vid bedömningarna. Läs intervjuer med alla som berörs av detta.

Arbetar konsekvent mot likformighet

Tomas SundbergBakgrunden till regeringsuppdraget om att skapa enhetlighet i bedömningarna av personlig assistans var att LSS - kommittén pekat på att det finns skillnader i beviljade assistanstimmar mellan lokala försäkringskontor. Skillnaderna verkade bero på olika lokala rutiner och riktlinjer enligt Tomas Sundberg.
- Det kan fortfarande skilja ca 30 timmar/vecka i genomsnittet av assistanstimmar/ person mellan olika län. Skillnaderna har varit lika stora sedan slutet på 90-talet, men skillnaderna har inte heller ökat. I regeringsuppdraget beskriver vi nu vilka åtgärder vi påbörjat och vilka åtgärder vi planerar för att minska skillnaden.
Åtgärderna syftar enligt Tomas Sundberg till att stödja och styra tillämpningen mot likformighet och enhetlighet.
- Vi vill få bort lokala riktlinjer och få likformighet i hela landet.
Vad har ni gjort hittills?
- Det finns särskilda specialister inom funktionshinderområdet. Specialisterna har kontakt med huvudkontoret och arbetar sedan 2009 i nätverk i fyra områden i landet tillsammans med huvudkontoret och på varje lokalt försäkringscenter, där handläggarna kan få råd om exempelvis rättspraxis. Vi kommer eventuellt också att koncentrera viss krävande handläggning till vissa försäkringscentra, tex ärenden som rör förhöjda timbelopp.

Vill ha fler läkar- och teamutredningar i assistansärenden

Försäkringskassan ger ett konkret förslag till regeringen, nämligen att få bättre resurser att bekosta läkarintyg och teamutredningar med läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut till medicinska underlag vid särskilt krävande bedömningar av assistansersättning.
- Där bör man titta på funktionsnedsättningen och ADL-biten på ett liknande sätt som i sjuk- och aktivitetsersättningen.
Har det här förslaget samband med fusket?
- Inget direkt samband, men det har aktualiserats av de bedrägerier som förekommit.

Rättsfallsöversikt fastställer hur grundläggande behov ska bedömas

Försäkringskassan gav i april 2011 ut en rättsfallsöversikt med tolkningar av Regeringsrätts- och Kammarrättsdomar. Förändringarna berörhur de grundläggande behoven måltider, av/påklädning och personlig hygien ska bedömas. Tolkningarna kommer att arbetas in i en ny vägledning för assistansersättning som enligt Tomas Sundberg troligen kommer framåt årsskiftet. I avvaktan på vägledningen skickar Försäkringskassan ut information till de lokala försäkringscentren.
- Det handlar dels om bedömningar vi redan genomfört, exempelvis vilka delar i de grundläggande behoven som är integritetskänsliga. Nu tillkommer vår tolkning om vilka aktiviteter i de grundläggande behoven som ska beaktas när det avgörs om någon har rätt till assistansersättning.
Vilka aktiviteter ska räknas?
- Vi tolkar exempelvis att förflyttningar mellan grundläggande behov inte ska räknas. För exempelvis personlig hygien inklusive toalettsituationen ska man räkna tiden om saker sker i en följd i ett sammanhang, förutsatt att assistenten behöver vara närvarande under hela momentet.
Räknas tid om någon sitter lång tid på toaletten?
- Det får man bedöma från fall till fall. Vart gränsen dras exakt blir en individuell bedömning i det enskilda fallet. Att nå en total likformighet i alla ärenden är omöjligt, men vi vill ge ramar där stegen mot ett beslut ska vara likartade.
Kommer bedömningsinstrumentet in här?
- Ja, det lämnas över av Socialstyrelsen till regeringen 31 augusti, varefter Försäkringskassan avgör om det ska börja tillämpas. Instrumentet innebär bland annat att samma frågor ställs av alla handläggare, och att handläggaren styr samtalet. Vi anser att det ska vara handläggaren som äger utredningssituationen.

Antalet assistansberättigade har minskat något senaste året

Arbetet med att skapa likformighet mellan länen syftar enligt Tomas Sundberg inte till att minska antalet assistansberättigade men när ärenden inte omprövats på många år, kan det ha inneburit sänkningar eller indragningar.
- Vid tvåårsomprövningarna förlorar idag ca 3 % sin assistansersättning.
Är det detta som gjort att antalet assistansberättigade minskat något?
- Vi har inte analyserat det, men det spelar säkert in.

Kommer att gå vidare med andra personliga behov

Försäkringskassan kommer under hösten 2011 att inleda ett arbete kring de andra personliga behov som beviljas efter att en sökande konstaterats vara berättigad till assistansersättning. LSS-kommitten föreslog tidigare (sid 469ff)att uttrycket "andra personliga behov" i lagtexten ändras till uttrycket "behov av hjälp vid aktiviteter i samband med boende, delaktighet i samhällslivet, egenvård eller i särskilda situationer".
- Regeringen satte däremot inte ner foten om detta, utan gav oss uppdraget att fundera vidare. Det ska vi göra under hösten.
Kan Försäkringskassan genomföra eventuella förändringar direkt eller behöver regeringen godkänna dessa först?
-Jag anser att vi som myndighet kan och bör genomföra de förändringar/tolkningar som vi anser vara nödvändiga inom lagens ramar och det tolkningsutrymme vi anser finns.
Kommer ni att införa tänkandet med aktivitetstid även för andra personliga behov?
- Det ska vi ta ställning till, vi kommer att granska förarbetena i LSS-propositionen från 1993. Vi kommer att studera A och B-modellerna som LSS-kommitten redovisade i slutbetänkandet (sid 451ff) . A-modellen innebär att man räknar tid enbart i aktiviteter och ingen tid däremellan. B-modellen innebär att man räknar längre perioder av tid, tex en hel förmiddag inklusive tid mellan aktiviteter. Sedan beskrivs även en del mellanformer.
En kärnfråga är väl hur mycket mellan aktiviteterna som ska räknas?
- Ja, det stämmer.
Tar ni hänsyn till bemanningen med assistenter?
- Nej, det gör vi inte. Vi ska fokusera på behovet och inte på verkställandet, det är den försäkrades uppgift att lösa detta tillsammans med anordnaren.
I praktiken kanske all tid slås ihop till en tidsperiod i alla fall i slutänden…
- Hur man förlägger tiden är oftast upp till var och en, lagen medger att assistanstimmarna fördelas över en sexmånadersperiod.
Kan det läggas till mer timmar för att en person ska kunna arbeta eller studera?
- Ja om vi bedömer att assistans behövs under arbete eller studier.
Kritiker säger att det blir mer som hemtjänst och punktinsatser om man inte beviljar tid mellan aktiviteter..
- Den försäkrade måste själv hitta en praktisk lösning med de beviljade timmarna.

Vill utreda en eventuell gräns för goda levnadsvillkor

Att assistansersättningen nu ingår i Socialförsäkringsbalken innebär att den styrs mer från LSS-lagstiftningen enligt Tomas Sundberg som säger att Försäkringskassan nu kan gå in och titta på exempelvis begreppet goda levnadsvillkor i LSS-lagstiftningen.
- Vi kommer att titta närmare på detta och diskutera om vi kan ta fram någon form av måttstock som handläggarna kan referera till.
Ett maxantal timmar?
- Nej inte ett tak, det har vi inte lagstöd för, däremot en diskussion om vad som kan anses vara goda levnadsvillkor . Insatserna enligt LSS ska ges utifrån tanken att man ska kunna leva som andra i motsvarande ålder.
Blir det en fråga vad en person ska kunna göra och inte kunna göra när han/hon har goda levnadsvillkor?
- Något i den stilen.
Har man varit för frikostig med vad som är goda levnadsvillkor?
- Det kan jag inte svara på nu.
Kommer ni att diskutera förändringar om detta med brukarrörelsen?
- Det har vi inte diskuterat.

Kräver statligt huvudmannaskap för assistansen

Försäkringskassan kräver i ett separat pressmeddelande tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och Landsting) att huvudmannaskapet för assistansersättningen förs över till Försäkringskassan. Kommunen skulle då inte längre ha hand om exempelvis sjuklöner och tillfälligt utökad assistans.
- Vi vill att en utredning tittar på detta och vilka konsekvenser det skulle ge.
Det har väl LSS-kommitten redan föreslagit?
- Ja, men nu tycker vi tillsammans med SKL att något måste hända.
Vill ni förändra 20-timmarsgränsen?
- Nej.

Undantaget från att lämna in tidrapporter bör tas bort

I höst kommer Försäkringskassan att förändra hanteringen av assistenternas timrapporter så att de förs in elektroniskt. Tidrapporter och andra handlingar kommer att skannas in på inskanningscentralen i Östersund. Enligt Tomas Sundberg bör då undantaget från att lämna in tidsredovisningarna tas bort.
- Det har funnits sedan 1994 för att minska arbetsbelastningen både för den enskilde och för handläggarna. Samtidigt är tidrapporterna är viktiga underlag i arbetet med att hitta felaktigheter i ärenden, säger Tomas Sundberg.

Tomas Sundberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-07-02

Vidare läsning

Svar på regeringsuppdraget om enhetlighet i bedömningar av grundläggande och andra personliga behov

Pressmeddelande där FK och SKL kräver statligt huvudmannaskap

Skicka sidan till: