Susanne Movérare, Försäkringskassan – ”Bedömningsstödet är ingen mall där alla frågor alltid måste ställas”
Det behöver inte vara nödvändigt att ställa alla frågor i bedömningsstödet vid tex omprövning eller ansökan om fler timmar enligt Susanne Movérare, enhetschef vid avdelningen för funktionsnedsättning . På frågan om vad hon anser om politikers kritik av minuträkning svarar hon att Försäkringskassan ändrar sina bedömningar om lagstiftningen ändras.
Vissa upplever bedömningen som integritetskränkande
Sedan början av 2013 används bedömningsstödet (där det ställs frågor som bland annat avgör om en person är berättigad till assistansersättning) inom hela Försäkringskassan. Enligt Susanne Movérare pågår en utvärdering fram till början på maj om hur handläggarna använder stödet. – Senare kommer vi att titta på hur de som bedöms upplever bedömningsstödet och om antalet beviljade timmar har påverkats på något sätt.
Används minuträkning generellt nu för att bedöma grundläggande behov?
– Jag skulle snarare säga att vi tittar på en aktivitets olika moment och ställer frågor för att inte missa något. Vi pratar inte om minuter i sig men regelverket med 20-timmarsgränsen gör att vi måste prata om tid.
Har ni fått reaktioner på att bedömningsstödet är integritetskränkande?
– Det har vi fått både innan och efter att vi använt bedömningsstödet. Det är mycket svåra och komplexa utredningar och det kan upplevas mycket känsligt när vi frågar om grundläggande behov. Men det var lika många som tyckte det var känsliga frågor innan stödet fanns, vi frågar ju om samma saker, skillnaden är att de nu är strukturerade.
Alla frågor behöver inte alltid ställas
I en intervju på Assistanskoll berättar Helena Karnström om hur hon upplevde att Försäkringskassan vid en omprövning frågade henne om saker i onödan. Hon ansåg att hon hade behov som gjorde att det var självklart att hon kom över 20-timmarsgränsen. Frågan är om handläggaren alltid behöver ställa alla frågor i bedömningsstödet vid en omprövning, Susanne Movérare säger att man ibland kan hoppa över frågor.
– Vid en förstagångsansökan behöver vi vanligtvis ställa alla frågor, men vid en omprövning eller vid en ansökan om fler timmar där det handlar om förändringar utifrån det första beslutet är inte alltid alla frågor nödvändiga.
Stödet är ingen mall där alla frågor måste ställas säger Susanne Movérare, det viktiga är att behov inte missas, hon vill dock inte ge exempel på vad som kan hoppas över.
– Nej, det är individuellt, det beror på vad vi har för information sedan tidigare, ibland kan det finnas nyligen gjorda utredningar där uppgifter kan användas.
Händer det att ni frågar i onödan?
– Det är klart det kan hända att man upplever att vi frågar onödiga frågor eller sådant vi borde veta. Vi jobbar hela tiden med utredningsmetodik med handläggarna.
Kommenterar inte politisk kritik mot minuträknande
Assistanskoll frågar Susanne Movérare hur hon ser på att politiker från de flesta politiska partier tar avstånd från en minuträkning vid assistansbedömningar, allt från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet till Moderaterna och Folkpartiet. senast Kristdemokraterna via Anders Andersson i Socialutskottet
– Jag vill inte uttala mig om hur politiker tänker och resonerar, vi har en lag att följa som säger att vi måste komma fram till om en person har över eller under 20 timmar grundläggande behov per vecka.
Anders Andersson säger att Kristdemokraterna lyft frågan om minuträkning med Försäkringskassan och att han hoppas att Försäkringskassan ska lyssna på kritiken. Vad säger du om det?
– Jag kan inte säga något om det, om lagstiftningen ändras kommer vi att ändra våra bedömningar. Vi jobbar hela tiden med att utveckla våra metoder.
Kan ni tycka att det ibland är ett spel från många politikers sida, att de kritiserar tex minuträkning men sedan inte gör något åt det?
– Det kan jag inte heller säga något om, politiker får tycka och tänka som de vill.
Tror på många orsaker till att assistansersättning dras in
Försäkringskassan har inte kommit ifatt med att ompröva alla assistansberättigade vartannat år, och Susanne Movérare kan inte säga när det kan ske.
– Vi har varit tvungna att prioriterara ansökningar där man söker för första gången eller fler timmar. Ingen ska behöva stå utan stöd om de har behov.
Det är fortfarande ca 10-11 % som hamnar under 20-timmarsgränsen vid tvåårsomprövningen. I en tidigare intervju på Assistanskoll bedömde Christine Liljendahl på Försäkringskassan att en relativt stor del av det beror på den nya rättspraxisen från 2009 om att enbart integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för att få assistansersättning. Hon bedömde också att färre skulle hamna under 20-timmarsgränsen när alla prövats enligt den nya rättspraxisen. Susanne Movérare är inte lika övertygad.
– Jag tror det även kan bero på andra förändringar, som ny forskning, nya hjälpmedel och att vissa kan träna sig till ett minskat behov.
Men andelen som förlorar sin assistansersättning har ju ökat sedan 2008?
– Jag tror en del påverkas av ny rättspraxis, men det kan också vara förändrade behov hos individen. Det vore mycket märkligt om alla som beviljas assistansersättning alltid hade samma behov.
Sedan 2008 får många fler avslag på nyansökningar av assistansersättning, kan det bero på den nya rättspraxisen för grundläggande behov?
– Det kan nog påverka, men det kan också bero på att fler söker assistansersättning.
Helena Höög på ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen trodde att det främst var pga den nya rättspraxisen…
– Ja kan inte uttala mig om det, vi har inte utvärderderat detta.
Inväntar ni på slutrapporten från ISF i oktober i år?
– Precis, de brukar vara till god hjälp för oss, säger Susanne Movérare.