Helena Höög, ISF - "Det har skett en historisk förändring av assistansbedömningarna sedan 2008"
Under 2011 fick majoritet av de som sökte assistansersättning avslag. Alltfler förlorar samtidigt sin assistansersättning vid omprövning.
Enligt Helena Höög på ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen är den troliga orsaken Försäkringskassans förändrade bedömningar av grundläggande behov.
Historisk förändring av avslag
Helena Höög är utredare på ISF och presenterade före jul delrapporten Utfall av statlig assistansersättning, som kommer att följas av en slutrapport i oktober 2014. Den nu aktuella delrapporten visar en dramatisk förändring sedan 2008 i antal nybeviljanden och omprövningar av assistansersättning.
- Under 2002-2007 beviljades ca 1300 - 1550 personer assistansersättning. Under 2008, sjönk antalet med 25 %, och 2011 beviljades bara 1000 personer assistansersättning. Avslagen var fler än antalet beviljanden, vilket är en historisk förändring.
Fler förlorar sin assistansersättning
Det har skett en liknande förändring av antalet personer som fått sin assistansersättning indragen vid omprövning. Mellan 2002-2007 förlorade ca 30-60 personer/år sin assistansersättning eftersom de inte beviljades de 20 timmar grundläggande behov/vecka som krävs för att få assistansersättning. Från 2008 ökar det antalet säger Helena Höög
- 2011 var antalet 253, vilket motsvarar två procent av det totala antalet assistansberättigade.
Enligt Försäkringskassan förlorade 11 % sin assistansersättning vid tvåårsomprövningar under 2011. Försäkringskassans siffra visar andelen indragningar i relation till antalet tvåårsomprövningar medan ISF:s siffra visar andelen indragningar i relation till antalet assistansberättigade.
- Vi och Försäkringskassan jämför vid olika tider på året men i stort sett borde detta vara samma personer.
Regeringsrätten skärpte bedömningarna
Från 2007 och framåt har Försäkringskassan förändrat sin bedömning av grundläggande behov. Enbart integritetskänsliga delar av behoven måltider, personlig hygien och av/påklädning räknas nu när en person ska uppnå de 20 tim/vecka som krävs för att få assistansersättning. Förändringen började med ett internmeddelande från Försäkringskassan 2007, en regeringsrättsdom bekräftade förändringen 2009 varefter Försäkringskassan 2011 skrev in det i sin vägledning för Assistansersättning.
- Före regeringsrättsdomen var Försäkringskassans bedömning att om integritetskänsliga moment fanns i ett grundläggande behov så kunde behovet i sin helhet beviljas som grundläggande. Enligt regeringsrättens dom ska däremot enbart integritetskänsliga delar bedömas som grundläggande behov, säger Helena Höög.
Förändrade bedömningar troligaste orsaken
Det ökande antalet avslag beror enligt Helena Höög troligen på Försäkringskassans förändrade bedömningar.
- Det är troligt att förtydligandet av grundläggande behov är en orsak till förändringen både vid nyansökningar och omprövningar.
Vilka andra saker kan påverka detta?
- För att kunna se exakt måste vi se motiveringen till besluten i de enskilda fallen, det har vi inte tittat på ännu. Andra orsaker kan vara ändrade medicinska förhållanden eller behov eller tekniska hjälpmedel men det troliga är som sagt att det till stor del beror på förtydligandet av grundläggande behov.
Personkrets 2 verkar ha flest som blir av med sin assistansersättning, vad kan det bero på?
- De har högst andel sett till det totala antalet avslag för personkretsen, men kretsen är ganska liten, varför även ett fåtal beslut om indragningar kan få ett stort genomslag. Det högsta antalet avslag totalt sett finns i personkrets 3.
Slutrapport oktober 2014
I slutrapporten kommer ISF att studera vilket stöd som idag ges de personer som förlorat eller fått avslag på sin assistansersättning.
- Vi kommer att samråda under våren med Socialdepartementet om vad som exakt ska ingå i slutrapporten. I uppdraget sägs det att vi ska identifiera och förklara orsakerna till förändringen av beviljanden och omprövningar. Vi ska också analysera vilket samhällsstöd de får istället, genom att analysera data från både Försäkringskassan och Socialstyrelsen.
Hur många personakter kommer ni att granska?
- Vi kommer att granska ett antal av Försäkringskassans personakter för att bland annat analysera beslutsmotiveringar, vårt syfte är inte att granska enskilda personer i sig.
Kommer ni att tala med enskilda individer?
- Nej, all data kommer att vara avidentifierad från känsliga personuppgifter. Vi kommer däremot att bjuda in brukarorganisationer för information och möjlighet att lämna synpunkter. De kommer så att säga att få företräda de enskilda personerna.
Kommer ni att kunna mäta hur de enskilda individerna upplever det stöd de fått istället för assistansersättning? Om de tex har självbestämmande?
- Det korta svaret är troligen inte. Men det beror på hur vi kommer att lägga upp granskningen.
Då kanske man bara ser att någon har fått x timmar hemtjänst men vet inte hur stödet fungerar jämfört med den assistans personen hade tidigare?
- Här har vi hittills tänkt att brukarorganisationerna ska kunna ge information.
Alla troligen bedömda efter nya reglerna i slutet på 2014
Folkpartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och ledande personer från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vill ändra lagstiftningen i § 9a i LSS, för att stoppa de förändrade bedömningarna från Försäkringskassan. Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna vill dock avvakta faktaunderlag innan de tar beslut om en eventuell lagändring.
Assistanskoll frågar Helena Höög om hon anser att det finns ett tillräckligt underlag nu för att ta ställning till en lagändring av § 9a.
- Det ligger inte i vårt uppdrag att uttala sig om detta.
Tror du att de som kan förlora sin assistansersättning pga de nya bedömningarna har gjort det i oktober 2014?
- Om förändringarna beror på förtydligandet av grundläggande behov så borde så vara fallet. Antalet indragningar borde också snart avta eftersom alla nya som tillkommer bedömts enligt de nya bedömningarna.
Utan 65-plussarna skulle antalet assistansberättigade minska
I rapporten framgår det också att antalet assistansberättigade skulle minska om det inte fanns en fortsatt effekt av att personer över 65 år sedan 2001 behåller sin assistansersättning. De är idag tre gånger så många jämfört med 2002 säger Helena Höög.
- Antalet assistansberättigade har ökat kontinuerligt men sedan 2008 beror ökningen på att personer äldre än 65 år ökar och de omprövas aldrig, utan behåller det senaste beslutet de fick innan de fyllde 65 år. Antalet assistansberättigade under 65 ökade med 5 % per år fram till 2007 för att nu minska marginellt.
Ökningen av 65-plussare borde väl avta snart?
- Det beror på när folk går ur systemet och på medellivslängden. I vår slutrapport kommer det framgå hur detta utvecklas under 2012/2013.
Det genomsnittliga timantalet/person har däremot ökat hela tiden, vad kan det bero på?
- Ja, det stämmer att det vanligaste beslutet trots allt är en ökning av timmarna men vi har inte sett på hur det motiveras i de enskilda fallen, vi kommer att studera detta till oktober 2014, säger Helena Höög.