annonser
annons Humana Personlig assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons Nordica Assistans
annons Assistansförmedling
annons JAG
annons STIL
annons Backup
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Henrik Kjellberg, Socialdepartementet - "Nyttan av uppgiftslämnandet överväger intrånget i integriteten"

Kontroller i form av hembesök och att anordnare lämnar uppgifter om fel i sina kunders assistans behövs för att komma åt fusket enligt regeringen. Det intrång i integriteten detta innebär är nödvändig. Samtidigt hoppas regeringenHenrik Kjellberg att ISF till hösten 2014 kommer att skapa ett säkert underlag kring frågan om definiering av grundläggande behov.

Henrik Kjellberg är politiskt sakkunnig hos Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson och förmedlar regeringens uppfattning i frågan. Han säger att huvudsyftet med regeringens proposition "Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning" (se from sida 213) är att fusk, missbruk och överutnyttjande av assistansersättning ska upphöra och att legitimiteten för reformen ska behållas. Den nya lagstiftningen ska börja gälla 1 juli 2013.

Varför lades propositionen i budgeten?

Assistanskoll frågar Henrik Kjellberg varför propositionen om assistansersättning kom med i Regeringens budgetproposition och inte lades som en egen proposition.
- Regeringen är angelägen om att så fort som möjligt få fram beslut i de här förslagen. Skälet är, förutom problemets omfattning, att berörda aktörer som Försäkringskassan, ska få tid att förbereda sig på förändringarna.
Hur ser du på Vänsterpartiets kritik att det istället tyder på att regeringen vill införa förändringarna fort utan så mycket debatt?
- Jag håller inte med om det, myndigheterna behöver tid att förbereda sig och det finns fortfarande möjlighet att debattera detta i riksdagen.
När kan beslutet tas i riksdagen?
- Det bör ske under hösten, men det ligger på riksdagens bord nu.

Hembesök nödvändiga

Artiklar med samma tema: (40)

TEMA - Sekretess och integritet för den assistansberättigade

Vilken rätt till integritet och sekretess har den assistansberättigade i sin vardag. Vilken rätt till ett privatliv har den assistansberättigade. Hur påverkas privatlivet av Försäkringskassans och kommunens assistansbedömningar och av kontroll av hur assistansersättningen används?

TEMA - Fuskutredningen, Åtgärder mot fusk och felaktigheter av Susanne Billum 2012

I mars 2011 tillsattes en utredning som undersöka omfattningen av fusk med assistansersättning och föreslå åtgärder mot fusket. Utredningen ska även utreda kostnadsökningen för assistansersättningen som helhet och ge förslag som ska "komma tillrätta med" kostnadsutvecklingen. Utredningen ska vara klar 15 februari 2012.

I Regeringens proposition föreslås det att hembesök ska kunna göras hos assistansberättigade som har anhörigassistenter som inte är anställda av kommunen. Assistanskoll frågar Henrik Kjellberg hur han ser på oron för och kritiken mot detta från brukarorganisationer och assistansberättigade.
- Regeringen har läst remissvaren och är medvetna om den oro som finns men Susanne Billums utredning konstaterar att en av de vanligaste situationerna med medvetet fusk är när vuxna assistansberättigade har sina närstående som assistenter. Utredningen pekar här på ett klart behov av tydligare regler.
Försäkringskassan kan redan idag göra hembesök fortsätter Henrik Kjellberg.
- Det nya i regeringens proposition är klargörandet att om den assistansberättigade vid upprepade tillfällen utan giltig förklaring nekar besök kan nedsättning av ersättningen göras.
Behövs det för att komma åt fusket?
- Ja det är regeringens bedömning.
Kan man inte se det som en kollektiv bestraffning?
- Nej, och om förslagen får några oförutsedda konsekvenser får man titta på det i den utvärdering som ska ske. Regeringen skapar ett tydligt uppdrag till ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen, att följa upp förslagen.
Hur ser du på kritiken från Anna Hollander, Professor på Socialhögskolan, om att oanmäldahembesök inte ska kunna göras utan misstanke om brott?
- Jag kan konstatera att lagrådet inte hade några invändningar mot förslagen. Det handlar inte om någon husrannsakan utan om att utreda behovet.

Nytta överväger intrång i integriteten

Regeringen förslår även att anordnare måste lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används när fel misstänks. Detta har kritiserats av bland annat IfAs Ordförande Vilhelm Ekensteen som menar att assistansberättigades självständighet hotas och att assistenterna blir informatörer. Henrik Kjellberg tillbakavisar kritiken.
- Regeringen anser att nyttan med det här uppgiftslämnandet överväger det intrång i integriteten som det innebär. Det är vanligt att ändrade förhållanden för den assistansberättigade leder till felaktiga utbetalningar. Detta går inte att komma åt utan ett bättre underlag, då ligger det i sakens natur att ha en avvägning mellan behov av integritet och det allmännas behov av korrekta uppgifter. Försäkringskassan anser att detta förslag är en förutsättning för att kunna kontrollera ersättningens användning. Regeringen understryker dock att de uppgifter som ska lämnas bara ska vara de som är nödvändiga för Försäkringskassans tillämpning.
Hur ser du på uttalandet från Henrik Petrén i RBU om att det sker ett paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet?
-Det håller jag inte med om, det handlar om avvägningar som måste göras. Utgångspunkten för utredningen har varit att komma åt fusk, brott och bedrägerier, med ett viktigt förbehåll: De mål och intentioner som finns i LSS ska ligga fast, som jämlikhet i levnadsvillkor, delaktighet i samhället osv.
Det har ändå skett en stor förändring sedan 1994 i synen på assistansberättigades ansvar och integritet, vad beror den förändringen på?
- Den ursprungliga konstruktionen på LSS-reformen hade brister i möjlighet till uppföljning, det har konstaterats kvalitetsbrister och nu tillkommande fuskproblematik. Förändringarna är en naturlig konsekvens av att nya fakta tillkommer.

Anser att fusket är omfattande

Förekomst av fusk med assistansersättning används som det största skälet för fler kontroll åtgärder. Assistanskoll frågar Henrik Kjellberg hur han ser på kritik att det fusk som redovisas i Billums betänkande är litet och att siffrorna är mest antaganden.
- Det finns olika bedömningar här, men regeringen bedömer att allt talar för en betydande omfattning av fusk, överutnyttjande och missbruk. Vi kan aldrig veta några exakta summor utan hamnar alltid i intervall.
Vad blir konsekvenserna om det i efterhand visar sig att fusket inte var så omfattande?
- Det är en "om att" fråga. Vi ser ingen anledning att anta att det inte finns fusk i den omfattningen att vi inte behöver genomföra åtgärder.

Säkert underlag av omprövningarna klart hösten 2014

Sedan 2007 har alltfler förlorat sin assistansersättning vid omprövning. Enligt Försäkringskassan beror detta till stor del på den förändrade bedömningen av grundläggande behov där bara integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning. Motioner från bland annat Folkpartiet och Vänsterpartiet har krävt att bedömningen av grundläggande behov ska återställas. I maj i år svarade regeringen på frågan genom att ge ISF i uppdrag att följa upp konsekvenserna i rapporten Följa utfall av beslut om statlig assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken. Rapporten ska delredovisas i dec 2012 och slutredovisas i okt 2014.
Är detta ett sätt att gömma undan frågan om en lagändring av § 9a med definiering av grundläggande behov?
- Nej, det sker en delrapportering redan december 2012. Det handlar om att ta fram ett säkrare underlag över hur regelverket utvecklats och vad det beror på. Idag är inte statistiken komplett och enhetlig, det behövs en mer fullständig bild av både initiala beslut och omprövningar. Det behövs iakttagelser över ett antal år för att kunna dra säkra iakttagelser, även data från 2013 behöver analyseras för att se om det handlar om förändringar i arbetssätt eller rättspraxis. Vi behöver också se vad som händer med de som mister sin assistansersättning, om de får andra insatser och isåfall vilka.
Behöver man avvakta till oktober 2014 för att få ett bra underlag?
- Assistansersättningen berör och har stor betydelse för ett stort antal personer och det handlar om stora summor pengar, 24 miljarder kr i år. När vi tittar på lagstiftningen för så viktiga frågor och så mycket resurser kräver det ett väl genomarbetat beslutsunderlag. Det är inte möjligt att hasta fram.
Slutligen, hur går det med beredandet på Socialdepartementet av regelverket för assistans vid sjukhusvistelse, uppsägningstider i samband med att en assistansberättigad avlider och avräkningsperiodens längd?
- Jag har inget besked att ge dig om det i dagsläget, säger Henrik Kjellberg.

Henrik Kjellberg intervjuades av Kenneth Westberg 2012-10-09

Skicka sidan till: