Anna Hollander, professor i rättsvetenskap - "Oanmälda hembesök ska inte vara en rutinåtgärd i LSS"
Regeringen borde utreda fuskets verkliga omfattning bättre innan alltmer kontroll införs av assistansberättigade enligt Anna Hollander. Oanmälda hembesök anser hon är kränkande och hänvisar till att Justitieombudsmannen, JO, bedömt 
att myndigheter inom Socialtjänsten måste motivera i varje enskilt fall varför ett oanmält hembesök är nödvändigt.
I Regeringens budgetproposition (Assistansersättning behandlas från sid 213) föreslås det att oanmälda hembesök ska kunna göras hos alla assistansberättigade som har anhörigassistenter som inte är anställda av kommunen. Anordnarna föreslås samtidigt bli skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används av assistansberättigade. Anna Hollander, jurist och professor i rättsvetenskap vid Institutionen för socialt arbete vid Socialhögskolan i Stockholm, har skrivit boken Rättighetslag i teori och praxis och är medförfattare till Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete. Hon har sett hur LSS utformats och tillämpats sedan lagen kom 1994.
- I början var det stora problemet att kommunerna försökte kringgå lagen, genom att inte verkställa domar och sätta sökande på väntelistor. Idag kretsar debatten kring fusk och kontrollåtgärder.
Assistansberättigades ansvar tas tillbaka
När LSS infördes var den assistansberättigade ansvarig för användningen av assistansersättningen. En lagändring 1 juli 2008 gjorde istället anordnaren ansvarig efter att den assistansberättigade köpt assistans. I Regeringens budgetproposition föreslås att anordnaren även ska bli skyldig att anmäla till Försäkringskassan om assistansersättningen används felaktigt. Jag frågar Anna Hollander hur pendeln kan svänga tillbaka så kraftigt jämfört med 1994.
- Jag tolkar det som att staten försöker kontrollera hur pengarna används, eftersom kostnaderna ökat och det anses finnas fusk.
Kritiker menar att assistansberättigades självständighet nu försvinner och assistenterna blir informatörer…
- Det finns en fara att det uppstår en misstro mellan assistansberättigad och assistent/anordnare. Å andra sidan kan det hända att det inte fungerar och då är det rimligt med någon sorts kontroll. Däremot ska kontrollen inte göras annat än om det finns starka skäl, som misstanke om att exempelvis assistansberättigade inte får det stöd de ska ha eller att assistenter utnyttjas.
Sociala lagar ger stöd och kontrollerar
Sociala lagar har dubbla syften enligt Anna Hollander, dels att fördela resurser men även att kontrollera medborgarna. Historiskt sett har funktionshindrade sällan ansetts ansvariga för sin situation. När LSS kom var det en unik lagstiftning där den enskildes rätt och ansvar stärktes bland annat genom att han/hon blev ansvarig för assistansersättningen.
- LSS skulle stärka valfriheten för de med störst funktionsnedsättningar, de skulle kunna leva som andra i samhället. Samtidigt blev de starkt beroende av staten som avgör hur mycket pengar och timmar som ges, vilket blir tydligt nu när staten inför kontroll. När kontrollen ökar inskränks integriteten, vilket är paradoxalt eftersom ökad valfrihet motiverats med att stärka just integriteten.
Anna Hollander anser att den förändrade synen på integritet beror på att staten försöker lösa konflikter som uppstått sedan LSS kom 1994.
- Det är intressekonflikter mellan assistansberättigade, assistenter, anhöriga och anordnare. Det kan vara om hur assistansen ska utföras, att vissa anhörigassistenter vill ta ut så mycket tid och pengar som möjligt eller privata anordnares intressen av att tjäna mer pengar.
Oanmälda hembesök kan inte vara rutinåtgärd
Oanmälda hembesök har traditionellt sett varit en åtgärd som bara görs i vid misstanke om brott. Både 2 kap. 6§ i Regeringsformen och Artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter talar om att hemmet ska vara integritetsskyddat om det inte finns misstanke om exempelvis brott. Artikel 22 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning sägs det att personer med funktionsnedsättning inte ska utsättas för godtyckliga ingripanden i sitt hem. Anna Hollander anser att oanmälda hembesök är kränkande för individen, och att de inte hör hemma som en rutinåtgärd i LSS.
- Oanmälda hembesök införs nu för en grupp som man litat på tidigare och inte ifrågasatt, säger Anna Hollander som även anser valfriheten begränsas.
- Det blir svårare att välja anhöriga som assistenter, när det leder till oanmälda hembesök om assistenten inte anställs av kommunen.
Det föreslås även att Försäkringskassan ska kunna kräva hembesök hos den som söker eller får sin assistans omprövad…
- Även det innebär en konflikt med den enskildes integritet, kontrollen väger tydligen mycket tungt här.
Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson säger att fusket kräver detta…
- Jag tycker regeringen har för dåliga kunskaper om fusket för att det ska vara ett argument för så här allvarliga ingrepp.
Fuskets omfattning borde utretts mer
I media har flera fall uppmärksammats där anordnare, assistenter och assistansberättigade samarbetat och fuskat för att felaktigt få ut assistansersättning. Anna Hollander ser allvarligt på detta men varnar för att dra för långtgående slutsatser om fuskets omfattning. Susanne Billums betänkande som är underlag för regeringens lagrådsremiss innehöll mest spekulationer om omfattningen.
- Regeringen borde ha skaffat mer information om fusket innan man drar igång kontroller som oanmälda hembesök.
Vad anser du om omfattningen av fusk?
- Visst förekommer det fusk och då måste fusket undersökas och bekämpas. Samtidigt har det förekommit föreställningar om omfattande fusk i socialförsäkringen som senare inte visat sig hålla. Det problematiska är då att påståenden om fusk påverkar människors sätt att tänka, till slut tror man att alla fuskar.
Parallell debatt i socialtjänsten
Även i Socialtjänsten diskuteras oanmälda hembesök enligt Anna Hollander. Exempelvis när det gäller barns skyddsbehov eller när personer kontrolleras innan de beviljas socialt bistånd (socialbidrag).
- Om det finns misstanke om att någon får för mycket bidrag, gör vissa kommuner oanmälda hembesök.
Justitieombudsmannen, JO, har här bedömt att oanmälda hembesök behöver motiveras i varje enskilt fall med konkreta misstankar om fusk eller skydd och väga detta mot den integritetskränkning det innebär.
- Det måste finnas starka skäl för att gå in i hemmet och kontrollera, i ett JO-utlåtande från 2008 beskrev en man ett oanmält hembesök som en husrannsakan, när socialtjänsten misstänktes att han delade hushåll med någon pga en hög elräkning.
Kan detta ses som en parallell till debatten i assistans?
- Det verkar så, även i assistansen finns motiv som fusk och skydd av den enskilde.
Kontroll för att skydda
Vänsterpartiets talesperson för funktionshinderfrågor, Eva Olofsson, säger i en intervju på Assistanskoll att hon inte tror att fusket med assistansersättning är stort, men vill ha oanmälda hembesök för att förhindra att personer utnyttjas av anhöriga, jag frågar Anna Hollander hur hon ser på det.
- Ja, hon ser tydligen detta som en skyddsfråga i första hand. Det är dilemmat när anhöriga är assistenter, man utgår från att de vill sina närståendes bästa, men ibland vet man inte om det är så.
Anna Hollander anser däremot att behovet av skydd borde gå att lösa på andra sätt, tex via god man. Men om en assistent samtidigt är god man blir det naturligtvis komplicerat säger hon och antyder att detta skulle ha kunna ändrats istället.
- En god man ska bevaka den enskildes rätt, en anhörig som är samtidigt god man och assistent kanske inte ser alternativa lösningar för den enskilde.
Bland annat Föreningen JAG vill ju behålla den här möjligheten…
- Det är en internationell diskussion om vem som bäst kan företräda den enskilde, men det blir komplicerade roller, som är svåra att hålla isär.
Har funktionshindrade fått det för bra?
I en bilaga till betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) föreslog SKL:s expert Peter Sjöqvist att avskaffa dubbelassistans av samhällsekonomiska skäl och begränsa assistans till 24 timmar/dygn vilket enligt honom skulle öka efterfrågan på gruppboenden. I en intervju med Peter Sjöqvist på Assistanskoll sade han att det är politiskt önsketänkande att assistansberättigade ska kunna leva som andra. Det förslaget skulle enligt Anna Hollander slå mycket hårt mot många assistansberättigade.
- Förslaget bör ses i den allmänna debatten om välfärden, där vissa vill minska statens utgifter och dess välfärdsansvar.
Speglar det åsikter om att "assistansberättigade fått det för bra"?
- Ingen vet inte hur omfattande den uppfattningen är, men inom kommunerna finns det tankar om att de fått för mycket resurser. Då ställs grupper mot varandra på ett otäckt sätt.
Privata anordnare ger behov av mer kontroll
En stor förändring sedan 1994 är att en majoritet av assistansen nu ges av privata anordnare. Detta har i hög grad förändrat förutsättningarna och skapat behov av mer kontroll enligt Anna Hollander.
- Det leder till att kontrollen att brukarna får det stöd de ska ha blir viktigt. Det har tex skapats en avtalssituation mellan parterna som måste regleras.
Har de privata företagens vinster påverkat debatten?
- Ja, det är samma debatt som i skola och sjukvård, eftersom vinsten inte behöver återinvesteras i verksamheten utan kan plockas ut till företagens ägare.
Hur ser du på att medel som den assistansberättigade kunde behålla före lagändringen 2008 nu blir skattad vinst hos de privata företagen?
- Dilemmat är att skattefinansierade bidrag nu blir vinster som staten inte kan kontrollera. Vinsterna går inte alltid tillbaka till verksamheten, istället hamnar en del i skatteparadis. Staten har haft dålig kontroll av anordnarna hittills, och istället mest kontrollerat individen.
Hur ser du på att de tre största assistansbolagen köpts upp av riskkapital och nu växer genom förvärv?
- Valfriheten riskerar att minska i framtiden, precis som kommunerna en gång i tiden hotade valfriheten kan stora privata koncerner göra det, säger Anna Hollander.
Anna Hollander intervjuades av Kenneth Westberg 2012-09-21
Vidare läsning
Regeringens budgetproposition (Assistansersättning behandlas från sid 213)
Justitieombudsmannen, JO:s bedömning 2010-12-15 av oanmälda hembesök i Socialtjänsten
Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Lag (2010:1408).
Europakonventionen om mänskliga rättigheter artikel 8
1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Artikel 22 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Ingen person med funktionsnedsättning, utan avseende på bostadsort eller boendeförhållanden, får utsättas för ett godtyckligt eller olagligt ingripande i sitt privatliv, familjeliv, hem eller sin korrespondens eller annan typ av kommunikation eller för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende.