SKL om varför man vill avskaffa dubbelassistans
I betänkandet om fusk och felaktigheter föreslog Peter Sjöquist, ekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting, att maximalt 24 timmar assistans per dygn ska beviljas. Assistanskoll har intervjuat Peter Sjöquist och Ellinor Englund, förbundsjurist på SKL, om bakgrunden och oron för att detta skulle leda till en återgång till gruppboenden.
SKL intervjuas även om vad de anser att en assistent ska kunna göra och inte göra, och varför man inte accepterar Socialstyrelsens och Bengt Westerbergs syn på detta.
Vill avskaffa dubbelassistans för att spara pengar
I Billumsbetänkande Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) föreslår Peter Sjöquist i ett särskilt yttrande att maximalt 24 assistanstimmar/dygn borde beviljas.Det skulle ge en större efterfrågan på boenden och kompletterande hemtjänst, och ha en positiv samhällsekonomisk effekt.
- Detta är för att stämma i bäcken, annars är detta inte något som SKL behöver gå ut med eftersom det rör den statliga assistansersättningen. I direktiven till Billums utredning skulle man titta på övervältring av kostnader mellan stat och kommun och föreslå åtgärder. Vi befarade att man ska komma med förslag som ökade kommunernas kostnader. Då tittade vi på förslag vi ansåg gick att genomföra politiskt. Om man måste göra något tycker vi att det finns en överkostnad för de som har mer än 24 timmar i relation till den nytta det ger. Ska man skära ska man göra det där det är mest effektivt, har man mer än 24 timmar/dygn är ett boende billigare.
Var ni rädda för att de skulle lägga andra förslag som ni ville undvika?
- Ja, men nu kunde inte utredningen belägga så mycket övervältring och det kom inga förslag i den riktningen.
Står SKLs politiska styrelse bakom förslaget?
- Det var inga reservationer när styrelsen behandlade det särskilda yttrandet.
Förslaget skulle ju öka kostnaderna för kommunerna?
- Det stämmer, men det behöver isåfall regleras enligt finansieringsprincipen, med statsbidrag till kommunerna.
Hur ser du på att detta kan ses som en återgång till boendeservice och gruppboenden?
- Ja, idag har du valfrihet att söka assistans eller boende, det skulle isåfall ändras.
Är vi inte också tillbaka i ett dubbelt huvudmannaskap om man ska ha kompletterande hemtjänst från kommunen?
- Det blir det ju förstås, men förslaget är inte färdigutrett ännu.
Hur SKL:s uppfattning skapas
Beslutsgången i SKL kan se lite olika ut berättar Peter Sjöquist. Tjänstemän som Peter Sjöquist och Ellinor Englund arbetar självständigt men stämmer regelbundet av med politiker i olika beredningar och styrelser i SKL.
- I en utredning som Billums betänkande har vi viss frihet som tjänsteman men stämmer av inför exempelvis ett särskilt yttrande. I den här utredningen har SKL:s Ordförande Anders Knape varit särskilt aktiv, säger Peter Sjöquist.
Hur mycket får eget boende kosta?
Att förslaget om maximalt 24 assistanstimmar per dygn skulle leda till att många inte kan bo kvar i eget boende bemöter Ellinor Englund med den retoriska frågan om det finns en gräns för vad detta får kosta.
- Får det kosta hur mycket som helst att bo i eget boende? Det finns de som har trippelassistans, då kan jag tycka att bostaden blir som en liten bostad med särskild service.
Är det klarlagt att det blir en besparing om personer bor på gruppboenden istället för i eget boende?
- Om en brukare har så omfattande assistans som 24 tim/dygn eller mer är det nog så i de allra flesta fall. Dessutom kan frågan om personal med särskild kompetens ofta lösas bättre i ett gruppboende.
Vill se noggrannare och längre utredningar i hemmet
Ellinor Englund vill även se mer kontroll i utredningar av assistansersättning.
- Det är först på plats och i utförandet man kan se hur det blir. Vi vill se mer experter i inledningsskedet, och att personen följs i vardagen. Det anser jag man gör bäst hemma tillsammans med personen under flera dagar. Det bör först tas ett preliminärbeslut som senare följs upp i ett definitivt beslut. När det handlar om så mycket pengar får man acceptera att bli utredd.
Många ser det som integritetskränkande att bli utredd i sin vardag…
- När man begär en insats som är så dyr, får man acceptera detta. När man får insatsen utförd hemma borde det inte vara kontroversiellt att utredas hemma också.
Assistenters arbetsuppgifter stridsfråga sedan länge
Vilka arbetsuppgifterpersonliga assistenter kan göra har länge varit en stridsfråga mellan SKL och tillsynsmyndigheterna länsstyrelserna och Socialstyrelsen som kritiserat kommunerna för att de begränsar assistenters arbetsuppgifter. Ellinor Englund anser att det som ska ingå är det som är beskrivet i bedömningen.
- Det som efterfrågas i Försäkringskassans bedömningsinstrument skulle kunna vara en utgångspunkt .
Kan exempelvis trädgårdsskötsel som att klippa gräset ingå?
- Inte om det inte är beskrivet i en bedömning.
Hur ser du på synen att assistansen ska möjliggöra för en person att göra det han/hon hade gjort om han/hon inte haft en funktionsnedsättning?
- Det är brukarrörelsen som påstår att assistenten är brukarens armar och ben. Den tanken återfinns inte någonstans, varken i lagar eller förarbeten. Tillsynsmyndigheterna hävdar också detta, men då borde de ha något att luta sig mot. Om de säger att kommunerna är skyldiga att utföra vissa uppgifter så ska de kunna visa att det framgår av lagstiftningen.
Även goda levnadsvillkor en stridsfråga
Vad de "goda levnadsvillkor" som LSS ska leda till är en annan fråga där SKL är i kollision med tillsynsmyndigheterna. Ellinor Englund hänvisar här till en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD.
- Tillsynsmyndigheterna har ibland hävdat att man ska få insatser till vissa ändamål och ibland även under obegränsad tid enligt den enskildes önskemål för att goda levnadsvillkor ska uppnås. Vi menar att det centrala är att det ska finnas assistenter med rätt utbildning och att det är kvalitet på insatserna, säger Ellinor Englund och hänvisar till en dom Mål nr 2746-09 i Högsta Förvaltningsdomstolen där det sägs att "goda levnadsvillkor":
anger en kvalitetsnivå på de insatser en enskild har rätt till enligt lagen (se prop. 1992/93:159 s. 172). Bestämmelsen saknar alltså betydelse för bedömningen av någons rätt till insats enligt lagen liksom för frågan om vad som ryms inom respektive insats enligt 9 § LSS.
Bengt Westerbergs uppfattning om LSS intentioner inte relevant
Bengt Westerberg som författade förarbetena till LSS-lagstiftningen sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att "de normala uppgifter som en person utan funktionsnedsättning kan utföra bör en brukare med assistentens hjälp i princip kunna utföra". Detta får dock inte Ellinor Englund att ändra uppfattning.
- Det håller jag inte med om, det framgår inte någonstans att man exempelvis ska kunna måla med hjälp av sin assistent. Det kan vi inte se i varken lag eller förarbeten.
Bengt Westerberg verkar ha haft en vid intention när han skrev förarbetena...
- Det kanske han hade, men då borde han ha sett till att förtydliga det i lagstiftningen. Eftersom lagen är så otydlig lägger olika personer in olika saker beroende på vilka intressen de har, en brukare lägger in sina intressen och SKL sina intressen.
Peter Sjöquist anser att politiskt önsketänkande styr när man talar om att assistansberättigade ska leva som andra i samhället
- Vad innebär det att leva som andra? Ska man utgå från den inkomstgrupp personerna lever i? Många av brukarna har en låg inkomst, ska man då utgå från den levnadsstandarden?
Har assistansberättigade haft för stor frihet att göra vad de vill med sina assistanstimmar?
- Det har jag svårt att ha en uppfattning om, lagstiftningen är svår att tillämpa, vi vill ha en större tydlighet, säger Peter Sjöquist.