Kajsa Dovstad, Luf - "Hade Folkpartiet utformat propositionen hade den sett annorlunda ut"

Kajsa Dovstad, Liberala ungdomsförbundet, tycker att det är märkligt att enbart föreslå hembesök hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter. Oanmälda hembesök som rutin hör inte hemma i vårt samhälle, menar hon. Hon anser även att propositionen om assistansersättning borde lagts separat istället för att bakas in i budgeten.

Kajsa DovstadGenomdrivandet av assistansreformen har historiskt varit en mycket viktig fråga för Folkpartiet, med folkpartisten Bengt Westerberg, dåvarande socialminister, i spetsen. Assistanskoll har intervjuat Kajsa Dovstad, socialpolitisk talesperson i Liberala ungdomsförbundet, Luf, (Folkpartiets ungdomsförbund) för att höra vad de tycker om Alliansens proposition om assistansersättningen.
Hur ser ni i Luf på att Folkpartiet nu står bakom dessa förslag?
- Politik innebär alltid kompromissande, särskilt när man är i regering tillsammans med tre andra partier. Vad jag har förstått så har Folkpartiet drivit just integritetsaspekten av de här förslagen ganska hårt, vilket gjort att vissa av de ursprungliga förslagen ändrats och blivit lite bättre. Så att säga att Folkpariet som enskilt parti står bakom det här förslaget är fel, det är Alliansen som en helhet som gör det, säger Kajsa Dovstad.
I en intervju på Assistanskoll med folkpartiets Maria Lundqvist Brömster säger hon att Folkpartiet, som är en del av Alliansen, inte kom längre i att ändra förslagen om hembesök och uppgiftslämnande. Kan man tolka det som att Folkpartiet nu fått vika sig i frågan?
- Som sagt politik innebär alltid ett kompromissande. Hade Folkpartiet utformat det här förslaget själv hade det sett annorlunda ut jämfört med när det är fyra partier som står bakom det. Jag tycker att det är ganska tydligt att Folkpartiet har stått upp för den enskilde brukarens rätt till integritet och självständighet.

Blir en fråga bland andra i budgetpropositionen

Vad tänker du om att regeringens proposition om assistansersättning kom tillsammans med budgetpropositionen?
- Det är olyckligt att den bakades in i budgetpropositionen. Assistansersättningen handlar om rättigheter för funktionshindrade och vi tycker att det ska behandlas separat.
Argumentet är att det är naturligt att baka in den här propositionen med budgetpropositionen eftersom den påverkar budgeten…
- Det är klart att det handlar om pengar och det är självklart att assistansersättningen inte bara handlar om rättigheter utan också om samhällsekonomi. Hävdar man något annat har man ingen verklighetsförankring. Men det blir som sagt olyckligt när man ändrar personers rätt till assistans i en budget för då ställer man andra ekonomiska intressen mot varandra. Assistansersättningen blir då en fråga bland alla andra. Assistansen är så pass viktigt för den enskilde brukaren att den bör behandlas separat.

Fel att ha särskilda regler för anhörigassistenter

Propositionen föreslår att hembesök ska kunna göras hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter, samt att Försäkringskassan respektive kommunen ska ha rätt att besöka den assistansberättigade i hemmet för att utreda behovet av assistans. Vad anser Luf om förslaget?
- Om vi tar frågan om oanmälda hembesök hos brukare med anhöriga som assistenter så är det ganska märkligt att man föreslår detta just här. Fusk bör stävjas men det ska göras på liknande sätt för alla som har assistans, oavsett vilken relation brukare och assistent har. Man ska inte anta att fusk skulle ske mer hos just denna grupp. Sedan tycker vi inte att oanmälda hembesök är något som hör hemma i ett samhälle som premierar integritet och rättsäkerhet. Oanmälda hembesök kan absolut vara motiverade i fall där det finns misstankar om fusk. Men det är inget som bör användas som en rutinåtgärd.
Brukarorganisationer och assistansberättigade är kritiska till förslagen, se tex intervju med Ninnie Wallenborg.
- Jag har absolut förståelse för att man reagerar på förslag om oanmälda hembesök i den här omfattningen, på det här sättet. Att det faktum att man har anhöriga som assistenter per definition ses som en misstanke om fusk. Misstankar om fusk bör baseras på mer konkreta misstankar än att den assistent man har råkar vara anhörig.
- Däremot tycker jag att det är ett rimligt krav med föranmälda hembesök vid omprövningar av assistansen, där det är motiverat. Det är inte lika integritetskränkande som att man när som helst kan vänta sig ett hembesök.

Bör kontrollera rättigheter snarare än fusk

Regeringen föreslår även att assistansanordnare ska bli skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används när fel misstänks. Detta har bla kritiserats av Vilhelm Ekensteen, IfA. Vad anser Luf?
- Jag har förståelse för att man reagerar, att man kan se det som att assistansanordare får ett övervakningsuppdrag. Samtidigt så är det viktigt, när det finns misstankar om fusk, att Försäkringskassan kan få den information som de behöver för att utreda fallet. Här kan anordnarens information ibland vara nyttig.
Det förslaget är ni alltså positiva till?
- Ja, det är vi, men inte heller det bör vara någon rutinåtgärd utan enbart ske när Försäkringskassan redan har starka misstankar. Då kan assistansanordnaren ge en kompletterande och djupare bild. Man måste samtidigt komma ihåg att det är två kategorier som får assistansersättning. Dels personer som enbart har en funktionsnedsättning, dels personer som har mentala funktionshinder. För den sistnämnda gruppen är det väldigt viktigt att det finns en kontroll av att deras rättigheter följs. De har inte samma möjligheter att själva anmäla om något är fel med assistansen.
Regeringen använder förekomst av fusk som skäl till ökad kontroll av assistansersättningen; att det är ett sätt att värna reformen som väger tyngre än intrång i den enskildes integritet. Hur ser ni på avvägningen som regeringen gör?
- Jag tycker att kontrollen i första hand bör handla om att se till att assistansberättigades rättigheter uppfylls och att man i propositionen fokuserar för mycket på att kontrollen ska stävja fusk. Sedan är det såklart en avvägningen mellan integritet och trovärdigheten för reformen. Det är inte orimligt att staten ställer vissa krav på motprestation för att man ska få en sådan här ersättning, tex att man medverkar till att ompröva behov. Är man tex sjuk och har sjukpenning måste man regelbundet gå till läkare som bekräftar att man är sjuk. Det kan också vara integritskränkande, men det anses inte så kontroversiellt. Men som sagt, oanmälda hembesök som rutinåtgärd tror vi skapar ett samhället med misstänksamhet istället för trygghet och tillit.

Oanmälda hembesök ska inte vara rutin

Anser ni att Billums utredning är ett tillräckligt underlag för att bedöma omfattning av fusk, med tanke på att förslagen får stor betydelse för dem de berör?
- Jag tycker att det alltid kan diskuteras om det är tillräckligt underlag, men assistansersättningen omsätter 20 miljarder per år. Så även om det bara förekommer lite fusk handlar om det om stora pengar. Men även om man hade haft säkrare siffror på att fusket var ännu mer omfattande så kan vissa av de här förslagen anses lite väl tilltagna ur integritetsaspekt. Samtidigt ligger det i allas intresse att stävja fusk, men avvägningen handlar om hur mycket kontroll staten ska ha i jämförelse med individen och där betonar vi individens rättigheter mer än statens.
Har ni andra förslag?
- Bättre uppföljning av assistansen tror jag är viktig. Föranmälda hembesök kan ge ganska mycket information. Jag säger inte att föranmälda hembesök inte är integritetskränkande, men i alla fall mindre än oanmälda besök.
Professor Anna Hollander säger i en intervju på Assistanskoll att oanmälda hembesök även diskuteras inom socialtjänsten för att tex kontrollera att socialbidrag inte missbrukas. JO har här bedömt att oanmälda hembesök måste motiveras i varje enskilt fall med konkreta misstankar om fusk eller skydd och väga detta mot den integritetskränkning det innebär för den enskilde. Skulle detta kunna tillämpas vid assistans?
- Det tycker jag är ett jättebra förslag. Att staten ska göra oanmälda hembesök hipp som happ är integritetskränkande och riskerar att skapa ett sorts kontrollsamhälle där man inte har tillit till den enskilda individen, vilket är olyckligt. Däremot kan oanmälda hembesök vara motiverat vid misstanke om fusk och framförallt om man misstänker att en assistansberättigad inte får sina rättigheter tillgodosedda. Det ska göras som en sista kontrollåtgärd när man har tydliga indikationer på att det förekommer oegentligheter.

Ser förslagen som ett led i samhällsutvecklingen

Tex Henrik Petrén, jurist hos RBU, anser att det skett ett paradigmskifte i synen på assistansberättigades rätt till integritet? Hur ser Luf på detta?
- Det är klart att de här förslagen innebär ett intrång i integriteten, men jag tror också att man får se det i ett större samhällsperspektiv. Det är inte enbart den funktionshindrades rätt till integritet som hotas, vi har ett samhälle med mer övervakning överhuvudtaget. Det sätts upp övervakningskameror, vi har FRA-lagen och det är olika typer av register som sätts upp.
Det blev ju en stor massmedial debatt om FRA-lagen, men funktionshindrades rätt till integritet diskuteras inte mycket i media. Kan du förstå att det kan bidra till att assistansberättigade känner att deras integritet inte är lika mycket värd som gemene man.
- Det kan jag absolut förstå, eftersom det här inte kommer ut i den allmänna debatten, men det beror nog på andra saker. Men från statligt och politiskt håll gör man nog ingen skillnad, snarare är det så att frågor om integritet inte väger så tungt överhuvudtaget idag, särskilt hos de partier i Alliansen som inte har en tydligt uttalad liberal agenda. Jag ser de här förslagen som ett led i en samhällsutveckling, som är mycket allvarlig och som får de här konsekvenserna. Inte något som är riktat mot de funktionshindrade.
Är det något mer du vill tillägga angående propositionen?
- Nej, men jag läste i en intervju på Assistanskoll att SKL:s expert gett förslag om att avskaffa dubbelassistansen. Det är ett förslag som vi inte står bakom överhuvudtaget, man har en väldigt konstig syn på funktionshindrades individuella behov om man lägger ett sådant förslag.

Vill se lagändring om grundläggande behov

Från olika håll har framförts krav på en lagändring i §9a LSS för att de grundläggande behoven ska beräknas i sin helhet då det avgörs om en person ska få personlig assistans. Efter en regeringsrättsdom 2009 har många förlorat sin assistans då de hamnat under 20-timmars gränsen.
Motioner från bla V och Fp har krävt att bedömningen av de grundläggande behoven ska återställas. Hur ser ni i Luf på denna fråga?
- Jag tycker att det är angeläget att §9a förändras. Den nuvarande tolkningen av lagen speglar inte den ursprungliga intentionen med LSS. En liberal välfärdspolitik sätter välfärden för de som själva inte kan uppfylla grundläggande behov allra högst. Det är olyckligt att det skett en ändring i hur rätten till assistans beräknas. Politiker har det yttersta ansvaret för hur samhället fungerar och det är bra att man nu tar ansvar för att precisera sina intentioner för myndigheterna.
Regeringen har gett ISF i uppdrag att utreda detta, med slutredovisningsdatum 2014. Är inte det ett sätt att förhala kraven på lagändring?
- När en lag stiftas eller förändras är det alltid bra med ett grundläggande utredningsarbete för att analysera varför nuvarande situation har uppstått och vilka konsekvenser ändringen kommer att få. Därför välkomnar vi att frågan utreds, men det är angeläget att processen inte skjuts upp mer än vad den redan har gjort.

Kajsa Dovstad intervjuades 2012-10-22 av Minna Nyman Sabbadini

Skicka sidan till: