Agneta Luttropp, Miljöpartiet - "Vi stöder Folkpartiets krav på lagändring i LSS"
Grundläggande behov som berättigar till assistansersättning måste definieras tydligare i § 9a i LSS, enligt Agneta Luttropp, ledamot i Socialutskottet och miljöpartiets talesperson i funktionshinderfrågor. Hon är även kritisk till Försäkringskassans planer på att utreda begreppet goda levnadsvillkor och om enbart aktiv tid ska räknas i assistans.
Lagändring krävs för att återställa assistansbedömningarna
Sedan 2007 anser Försäkringskassan att enbart integritetskänsliga delar i de grundläggande ska räknas som grund för assistansersättning . Det mest kända exemplet är att enbart den som inte kan föra maten till munnen och tugga själv då har ett grundläggande behov vid måltider. Högsta Förvaltningsdomstolen (fd Regeringsrätten) gav 2009 Försäkringskassan stöd i en omtalad dom. Agneta Luttropp och Miljöpartiet anser att utvecklingen nu gått helt fel och att § 9a i LSS nu bör ändras.
- De förändrade bedömningarna av grundläggande behov avviker från intentionerna i LSS. När så många nu får sina timmar neddragna vid tvåårsomprövningar, är det uppenbart att det behövs en lagändring.
Både Vänsterpartiet och Folkpartiet har motionerat om en lagändring, Folkpartiets Maria Lundqvist Brömsters har i en intervju sagt att § 9a behöver ändras för att intentionerna i LSS ska kunna följas, vilket Agneta Luttropp stöder.
- Jag håller fullständigt med henne om detta.
Hur ser du på möjligheten att göra en blocköverskridande uppgörelse i den här frågan i Socialutskottet?
- Det vore bra om det gick, vi i oppositionen behöver bara stöd av ett parti till i regeringen för att detta ska gå igenom. Det är viktigt att om vi gör en lagändring här behöver den vara tryggad framöver oavsett vilken regering som sitter.
Lät riksdagens utredningstjänst utreda assistansens kostnader
Enligt siffror från Försäkringskassan ökar antalet personer som förlorar sin assistansersättning vid omprövningar sedan 2007. Agneta Luttropp lät riksdagens utredningstjänst utreda assistansens kostnader.
- De såg att utgifterna ökat sedan 1994 eftersom alltfler blivit berättigade till assistans, och att det blev en markant skillnad efter 2001 när man fick behålla assistansen efter att ha fyllt 65.
Ökningen av antalet assistansberättigade stannade dock upp i mitten på 2010, för att därefter minska.
- Detta tror jag beror på de förändrade bedömningarna, säger Agneta Luttropp som håller med nationalekonomen Stefan de Vylder som kritiserat att det nu pågår en kostnadsövervältring från stat till kommun där man inte ser helheten av kostnaderna.
- Jag känner ett stort förtroende för honom sedan tidigare och håller med honom om detta.
Kritisk till definiering av goda levnadsvillkor
Försäkringskassan svarade nyligen på ett regeringsuppdrag om hur de ska skapa enhetlighet i bedömningen av grundläggande och andra personliga behov. Enligt Tomas Sundberg, Försäkringskassan vill man gå vidare och granska andra personliga behov, och avgöra om enbart aktivitetstid ska räknas när man beviljar tid för dessa. Sundberg hänvisar till LSS-kommitten som i slutbetänkandet (sid 469ff) beskrivit olika modeller för en mer eller mindre detaljerad beräkning av tid för andra personliga behov. I en av modellerna skulle enbart aktiva perioder räknas i antal minuter vilket Agneta Luttropp är kritisk till.
- Det här med att räkna minutrar tycker jag inte om, jag vill hellre se att de räknar längre perioder isåfall. Om de utreder detta ska de i vilket fall som helst inte göra det ensamma, utan tillsammans med Socialstyrelsen.
Hur ser du på att de även vill utreda och bedöma vad en person ska kunna göra och inte göra när han/hon har "goda levnadsvillkor"?
- Jag ifrågasätter detta starkt och tycker det är skrämmande. Det varierar från person till person, det finns ingen medelsvensson. Jag är rädd att det hamnar fullständigt fel om man börjar säga vad som är goda levnadsvillkor för en person.
Kriminalitet i assistans och assistansbedömningar är två skilda saker
Den senaste tiden har det kommit en rad domar och åtal mot fusk med assistansersättning och skattebrott bland vissa assistansföretag. Detta är något som oroar Agneta Luttropp starkt.
- Det är något som med rätta retar upp folk. De som begår brott ska straffas men det får inte drabba de som behöver assistans, det är synd att detta kommer samtidigt som vi diskuterar Försäkringskassans förändrade behovsbedömningar.
Behöver man hålla isär detta?
- Jag det har inte med vartannat att göra, annars kan det i värsta fall leda till att man ifrågasätter om funktionshindrade verkligen behöver assistans och det blir en otäck debatt, säger Agneta Luttropp.