Hanna Egard och Hans Knutsson – ”Försäkringskassan skapar en egen logik för att reducera antalet assistanstimmar”
Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Integritetsnära delar av grundläggande behov och dubbla föräldraavdrag är exempel på hur Försäkringskassan om och om igen skapar en egen logik med syftet att reducera antalet assistanstimmar, säger Hans Knutsson.
Uppdelningen är juridisk inte medicinsk
Helene von Granitz sade nyligen i en artikel på Assistanskoll att uppdelningen av de grundläggande behoven i integritetsnära delar startade med ett internmeddelande 2007. Försäkringskassan har på det viset skapat en medicinsk modell där det blivit allt svårare att beviljas assistans. Hans Knutsson, universitetslektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet som skrivit om den personliga assistansens alternativkostnad för samhället, säger att han i mycket håller med Helene von Granitz, men vill inte kalla det en ”medicinsk modell”.
– Fragmentiseringen är av juridisk natur och har varit förödande för alla som pga juridiska hårklyverier berövats möjligheten att leva ett värdigt liv med personlig assistans.
Märkligt hur Försäkringskassan anser sig kunna avgöra detta
Även Hanna Egard, universitetslektor Malmö universitet, är mycket kritisk till begreppet integritetsnära delar av grundläggande behov. Hon anser att det är högst personligt och subjektivt vad som är att betrakta som integritetsnära.
– Adolf Ratzka skrev på Assistanskoll om hur ett exponerat familjegräl kan vara av långt mer personlig karaktär än att bli torkad i rumpan. Integritet är inte endast något som är kopplat till kroppen utan också till hemmet, till ens personliga tillhörigheter, till information om en som person, samtal med mera.
vid institutionen för socialt arbete,
Malmö universitet
Huvudorsaken är naturligtvis pengar
Den som kan äta själv genom att föra maten till munnen men inte ta sig till köksbordet, får inte räkna "Måltider" som ett grundläggande behov konstaterar Hans Knutsson. Han undrar varför gränsen dragits just där.
– Vad hindrar egentligen tjänstemannagruppen på Försäkringskassan från att resonera om toan som de gör om köket – kan du sköta magen själv, varför ska då hjälp till och från toaletten ses som ett grundläggande behov? Dagens gränsdragningar ska nog inte ses som slutgiltiga.
Vad tror du är bakgrunden till uppdelningen av grundläggande behov?
– Huvudorsaken till internmeddelandet 2007 som startade detta är naturligtvis pengar. Uppdelningen har kommit till för att begränsa statens utgifter för assistansersättningen.
Det vi ser är realiserad politik
Vad ligger bakom att Försäkringskassan agerar som den gör? Hans Knutsson anser att det vi ser är realiserad politik.
– Ekonomiskt finns ett tydligt mönster i Försäkringskassans oblyga vantolkningar och den otillräckliga uppräkningen av assistansersättningen. Om det är någon grupp i samhället som har legitima behov av hjälp är det personer med svåra funktionsnedsättningar. Men de mals effektivt ner i Försäkringskassans grottekvarn och påverkar så statens utgifter i en politiskt önskvärd riktning.
Vad anser du behöver göras?
– Skribenten Anders Lindbergs uppmaning till Funkis-Sverige att höja rösten i samhället slår huvudet på spiken.
Aktiviteter motsats till LSS intentioner
Helene von Granitz har beskrivit hur ”aktiviteter” kom att bli grunden för Försäkringskassans behovsbedömning med integritetsnära delar av grundläggande behov. Hans Knutsson menar att detta lett till att behoven idag tillgodoses genom aktiva handlingar som förutses, planeras och tillgodoses utifrån ett uppstyckat tjänstgöringsschema.
– Försäkringskassan har onekligen haft en ingenjörsmässig ansats i konstruktionen av ”integritetsnära delar av grundläggande behov”. För det första har ”mycket personlig karaktär” getts en mycket snäv innebörd. För det andra är den logiska premissen att en aktivitet alltid består av olika mindre aktiviteter behändig. Det blir tyvärr motsatsen till LSS intentioner, där den bärande idén är att assistenten är närvarande i stunden då hjälpen behövs.
”Livssituation” istället för ”aktivitet”
Hur skulle man då kunna ändra på situationen? Lösningen kan vara att definiera och använda färre och större typiska ”livssituationer” som bedömningsgrund och överge ”aktivitet”, säger Hans Knutsson.
– Men då måste attityden till funktionsnedsatta ändras i myndighets-Sverige. Det pågår en byråkratiskt driven segregering som ingen nämner vid dess rätta namn – en spade är en spade – och om inte riksdag och regering styr upp Försäkringskassan så kommer nuvarande bedömningsgrunder bara bli värre och värre.
”fortsätter agera i samma anda”
Under 2023 minskade antalet assistansberättigade med 127 personer. Antalet beviljanden har inte ökat efter att stärkt assistans lagändringarna 1 jan 2023. Det ser Hans Knutsson som ett tydligt tecken på att Försäkringskassan fortfarande agerar i samma anda och att regeringen inte har något emot det.
– Det tydligaste exemplet är det schabloniserade föräldraavdragavdraget som infördes 1 jan 2023 och där Försäkringskassan nu gör dubbla avdrag för föräldraansvar. Den politiska valhäntheten hittills är nedslående men den tjänstemannamässiga skamlösheten kring föräldraavdraget är iögonfallande.
”Kassan håller igen om regeringen vill det”
Både utredaren Fredrik Malmberg och då ansvarige ministern Lena Hallengren sade på Assistanskoll att dubbla avdrag för föräldraansvar går emot utredningens förslag. Om två så tongivande personer inifrån den egna kretsen, uttalar sig så tydligt borde politikerna förstå att det är på riktigt, säger Hans Knutsson.
– Socialutskottet verkar mobilisera, men vi får se om finansdepartementet fortsätter att blunda och välja inflationsbekämpning. Vill regeringen att Försäkringskassan fortsätter att hålla igen så gör den det. Som vi har sett i frågan om grundläggande behov är det fullt möjligt att skapa en logik för att reducera antalet assistanstimmar ytterligare, säger Hans Knutsson.