Anders Lindberg, Aftonbladet – ”Funktionshindrade måste protestera kraftigare mot vad som sker”
Sedan 2007 har Försäkringskassan tolkat rätten till assistans restriktivt och politikerna har inte satt stopp för det, säger Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet.
– Hanteringen av föräldraavdraget är det senaste exemplet på detta.
Antalet assistansberättigade fortsatte minska med 127 personer under 2023, trots lagändringarna i ”Stärkt rätt till assistans” som skulle ge 2000 fler assistansberättigade. Anders Lindberg anser att orsaken är att Försäkringskassan genomgående, sedan lång tid, tolkar rätten till personlig assistans på ett restriktivt sätt.
– De har de senaste 15 åren haft en restriktiv attityd till rätten till assistans.
Föräldraavdraget fick motsatt effekt
Försäkringskassan säger att de vid bedömning av assistansbehov hos barn först drar av de behov som de anser inte beror på funktionsnedsättningen, därefter drar de av föräldraavdraget. Detta innebär att det nu görs dubbla avdrag för föräldraansvar enligt Cecilia Blanck, Föreningen JAG. Hon menar att tanken med lagändringen ”Stärkt rätt till assistans” 1 jan 2023 var att Försäkringskassan ska dra av föräldraavdraget från barnets totala assistansbehov utan att dra av behov innan dess som inte beror på funktionsnedsättningen. Detta går tvärtemot lagstiftningens intentioner, säger Anders Lindberg.
– Det finns en myndighetskultur på Försäkringskassan som oavsett regering har inställningen att det är viktigare att begränsa kostnaderna än att ge människor sina rättigheter. Jag tycker mig se en syn på assistansen som något som man egentligen inte vill leva upp till. Försäkringskassan tolkar reglerna restriktivt tills politiken sätter stopp, men politikerna har inte satt stopp.
Regeringen medveten om vad som händer
I en intervju på Assistanskoll sade utredaren Fredrik Malmberg att tanken i Stärkt rätt till assistans var att föräldraavdraget skulle dras från barnets totala hjälpbehov oavsett om dessa beror på en funktionsnedsättning eller inte. Även Lena Hallengren som var ansvarig minister när lagstiftningen infördes säger att meningen var att föräldraavdraget skulle dras från barnets totala hjälpbehov. Anders Lindberg ser Stärkt Assistanslagstiftningen som ett exempel på att politikerna antar en lagstiftning men att det stannar vid att vara en politisk produkt när myndigheterna inte levererar det som förväntas.
– Grundproblemet är att ett ekonomiskt perspektiv ersatt ett rättighetsperspektiv.
Detta sker från myndighetens sida men även från regeringens sida, då de inte agerar mot Försäkringskassan. Ytterst faller detta tillbaka på regeringen som inte styr myndigheterna.
De menar att regeringen är medvetna om vad som händer?
– Jag tror de är helt medvetna om vad som händer. Idén med personlig assistans är att man ska kunna leva ett liv som andra. Det lever man inte upp till.
Trycket kommer från Finansdepartementet
Det finns alltså en rättighetslagstiftning i LSS med tydliga målsättningar, dels hur människor ska få sina rättigheter tillgodosedda, dels vilken nivå som ska nås, dvs ”att kunna leva som andra”. Det finns ett rättighetsperspektiv även i den politiska retoriken, men när myndigheten ska administrera sker något annat, säger Anders Lindberg.
– I det praktiska genomförandet härskar en mycket fyrkantig ekonomistisk syn där varje chans tas för att dra ner och begränsa.
Varifrån kommer trycket till allt detta?
– Från finansdepartementet, socialdepartementet är för svagt i förhållande till det vilket är den övre delen av denna konflikt. Det finns ingen stark opposition på de funktionshindrades sida. Du kan dra ner på funktionshindrade utan att det väcks någon större ilska eller motreaktion.
När skärpt rättspraxis genomförs legitimeras den ofta med ord som rättssäkerhet och likabehandling, hur ser du på det?
– Jag ser det mest som bortförklaringar. Genom att det politiska trycket saknas så sparar man och den förändrade rättspraxisen blir ett välkommet verktyg i detta. Om man inte hade velat spara så skulle man inte ha sparat, svårare är det inte.
Skiftet kom 2007
Sedan LSS infördes 1994 fram till 2007 beviljades allt fler assistans. Förändringen kom med Försäkringskassans nya tillämpning av grundläggande behov som meddelades i ett internmeddelande i nov 2007. Sedan stödde en dom 2009 i dåvarande Regeringsrätten (idag Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD) Försäkringskassans hållning, säger Anders Lindberg.
– Skiftet var 2007 då Försäkringskassan aktivt börjar inskränka rätten till assistans för specifika behov.
Tjänstemän skickar rättigheter till prövning i domstol
Anders Lindberg ser en orsak i regeringsskiftet 2006 där budgeten innehöll stora skattesänkningar med jobbskatteavdrag, ROT/RUT, avskaffad förmögenhetsskatt och fastighetsskatt, neddragen A-kassa, sjukförsäkring mm.
– Här minskade staten kostymen. Samtidigt fick myndigheterna förhållningsregler om att dra ner på utgifterna. Då tror jag att svenska statstjänstemän som generellt är mycket snälla och lydiga, tänker att med dessa ramar och besparingskrav så går vi till domstol och prövar om rättigheterna i LSS verkligen finns. Sedan kommer en strid ström av domar om assistans, som drevs fram av en uppfattning om att man varit för generös tidigare. Bollen sattes i rullning när Försäkringskassans tillämpning om grundläggande behov vann i dåvarande Regeringsrätten(idag HFD) 2009.
Har HFD påverkats att bli mer restriktivt på samma sätt som Försäkringskassan?
– Lite krasst är det väl så att det är en del av samma samhällsutveckling. I det fall domstolen ändrat sin praxis kan regeringen inte göra något åt det, men de kan alltid via riksdagen ändra lagen. Regeringen kan också, om den vill, ändra i regleringsbreven till Försäkringskassan och andra förvaltningsmyndigheter.
Starkt Finansdepartement styr
Anders Lindberg ser ingen stor skillnad mellan Moderatledda och Socialdemokratiskt ledda regeringar. Han ser däremot en orsak i starka Finansdepartement och svagare Socialdepartement.
– Anders Borg på Finansdepartementet 2006 - 2014 var mycket stark jämfört med Socialdepartementet.
Det blev ingen större förändring med Socialdemokraterna, med Magdalena Andersson på finansen, tvärtom kom 2016 ett regleringsbrev om att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.
– Samma sak gäller i nuvarande M-KD-L regeringen som stöds av SD. Trots lagändringar om Stärkt assistans händer inte mycket, säger Anders Lindberg.
Det är ju ännu mer tydligt hos synskadade där man har tagit bort ledsagning i väldigt stor omfattning, mycket mer än i personlig assistans…
– Ja, man kan ställa sig frågan om Liberalerna som profilerar sig som funktionshinderparti kan sitta kvar i regeringen med den här politiken.
Myndighetskultur
Styrning av myndigheter handlar inte bara om lagstiftning och riktlinjer, det handlar också om myndighetskultur, säger Anders Lindberg.
– Min uppfattning är att Försäkringskassans myndighetskultur ser människor som problem. Jag hade hopp när de avsatte Ann Marie Begler som generaldirektör för Försäkringskassan, men kulturen är starkare än någonsin och nu driver en ekonomisk kris med inflation på.
Tror du den mer restriktiva hållningen till rättigheter för funktionshindrade kan förklaras av en förändrad människosyn gentemot funktionshindrade?
– Jag tror att samhället i stort har fått en allt bättre människosyn över tid. Men ekonomin spelar idag en allt större roll och betonas hela tiden av politikerna. Så jag tror mer det är en ledningsfråga. Det finns hela tiden krav på effektiviseringar i alla verksamheter, även sådana som egentligen inte går att effektivisera utan att människor tar skada. Både hönan och ägger är stram finanspolitik, så att säga.
Blir tufft
Dagens situation med högre försvarsutgifter och ett starkt inflationstryck senaste åren kan leda till att ännu mindre ges till assistansersättning och annat stöd till funktionshindrade, säger Anders Lindberg.
– Det förstärker detta ännu mer, hur mycket vet vi ännu inte. Jag har förordat att låna pengar till att rusta upp försvaret.
Vad tror du kommer att hända framöver?
– Jag vet inte, jag är ganska dyster om den ekonomiska politiken. Dels har vi två krig som gör att hela världen rasar ihop, dels har det varit en extremt stark inflation med prisökningar, på 20 % sedan 2022, vilket funktionshindrade inte kompenserats för till skillnad från arbetare och pensionärer. Och kommuner och regioner skär nu ner det ute i landet.
Oppositionen struntar i frågan
Det skulle kunna vara en konflikt om neddragningarna, men assistansfrågan har ramlat bort från dagordningen och oppositionen struntar i den, säger Anders Lindberg.
– Det är samma sak med sjukersättning, karensdagar med mera. Det finns inget tryck från Socialdemokraterna på att lägga mer på sociala utgifter, vad de mindre oppositionspartierna gör har liten påverkan. Hade oppositionen gjort sitt jobb här hade regeringen inte kommit undan med detta. De har själva stått bakom rättigheterna när de infördes, de borde man också leva upp till som opposition.
Protestera!
Att pensionärerna fick kompensation för jobbskatteavdragen till skillnad från funktionshindrade visar att det lönar sig att protestera. Anders Lindberg vill se mer protester från funktionshindrade.
– Det sker inga motsvarande stora protester från funktionshindrade. Om utvecklingen ska vändas måste de ske starka protester från funktionshindrade, säger Anders Lindberg.