ISF, Helena Poirier – ”Regeringens proposition ger dubbla budskap om från vilka hjälpbehov föräldraavdraget ska dras”
Kraven för att beviljas tid för de nya grundläggande behoven är högt ställda med tanke på att lagändringarna skulle innebära en utvidgning av personlig assistans, säger projektledaren Helena Poirier på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
ISF-rapporten ”Förändringar inom assistansersättningen” är första delen av två på uppdrag regeringen för att utvärdera konsekvenser av lagändringarna om Stärkt rätt till assistans 1 jan 2023. Helena Poirier har arbetat med flera rapporter på ISF och även på Försäkringskassan som försäkringsutredare och verksamhetsutvecklare.
Har det blivit som det var tänkt?
Jan–sep 2023 beviljades 526 personer assistansersättning jämfört med 330 samma period året innan. Samtidigt har antalet assistansberättigade totalt sett fortsatt minska (med 176 personer) under 2023. Tidigare sade ansvarige minister Lena Hallengren att lagändringarna skulle ge 2000 nya assistansberättigade och att antalet skulle börja öka i mitten av 2023.
Lagändringarna skulle ju innebära en utvidgning av personlig assistans, har något gått fel i tillämpningen av lagstiftningen?
– Vår granskning visar att det är fler personer som har ansökt om och beviljats assistansersättning efter lagändringarna. Ökningen var större under de första månaderna efter årsskiftet 2023 och avtog sedan. Det är för tidigt att säga hur antalet beviljanden kommer att påverkas av reformen i ett längre perspektiv. Vi kommer att följa detta vidare i vår kommande granskning.
Högt ställda krav för ”Löpande stöd”
Helena Poirier konstaterar dock i rapporten att det ställs relativt höga krav i lagtext och förarbeten för att beviljas tid för det nya grundläggande behovet ”Löpande stöd”.
– För att beviljas ”Löpande stöd” ska det enligt förarbetena finnas en påtaglig risk för att det direkt kan leda till ett livshotande tillstånd, akuta skador eller att det medicinska tillståndet omedelbart förvärras om personen inte får stöd. Det krävs alltså en påtaglig risk för att det kan uppstå situationer som behöver hanteras omedelbart. Det innebär att det krävs att assistenten hela tiden befinner sig i den hjälpbehövande personens omedelbara närhet. Stödbehovet ska också finnas under större delen av dygnet, det vill säga under mer än tolv timmar per dygn.
Högt ställda krav för ”Förebygga skada”
Även för det grundläggande behovet ”Förebygga skada” ställs relativt höga krav i lagtext och förarbeten, fortsätter Helena Poirier.
– Hjälpbehovet måste finnas med viss frekvens, vilket enligt förarbetena innebär att det bör kunna ställas krav på faktiska episoder eller att incidenter uppstår med en viss frekvens för att stödbehovet ska vara tydligt definierat och avgränsbart. Risken för att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom ska också kunna leda till allvarliga konsekvenser och inte vara obetydlig.
Har du någon tanke vad det kan bero på att det ställs för höga krav för att beviljas timmar för de nya grundläggande behoven?
– Vi tar inte ställning till om det är ”för höga krav”, vilka krav som ska ställas för att beviljas tid för de nya grundläggande behoven är en politisk fråga. Vi visar bara att kraven är högt ställda i förhållande till att lagändringarna skulle innebära en utvidgning av personlig assistans.
Svårt bedöma ”kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser”
Granskningen visar även att det inte är enkelt att bedöma vad som är kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser, tex gränsdragningen mellan vad som är hjälpbehov som inte förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade, men som ändå är mer kvalificerade än andra insatser, säger Helena Poirier.
– Det kan också vara svårt avgöra om insatserna är nödvändiga, eller om de görs för att det är mindre tidskrävande att en assistent hjälper den funktionsnedsatta personen än om personen själv ska genomföra vissa insatser.
Fler hembesök
ISF anser att Försäkringskassan bör överväga att göra fler hembesök i ärenden om assistansersättning.. Helena Poirier säger att det dels kan leda dels till att den sökande får bättre förutsättningar att komma till tals och vara delaktig i sitt ärende, dels till att Försäkringskassan får ett bättre underlag i sin utredning.
– Vår granskning visar att det görs färre hembesök än före pandemin. Vi rekommenderar Försäkringskassan att överväga att genomföra hembesök i större omfattning i ärenden om assistansersättning, eftersom de kan bidra till bättre underlag i utredningarna.
Dubbla budskap om föräldraavdraget
Försäkringskassan säger att de vid bedömning av assistansbehov hos barn först drar av de behov som de anser inte beror på funktionsnedsättningen, därefter drar de av föräldraavdraget. Helena Poirier säger att regeringens proposition ger dubbla budskap om från vilka hjälpbehov föräldraavdraget ska dras.
– Dels anger regeringen i propositionen att föräldraavdraget ska göras från sådana hjälpbehov som kan bero på barnets assistansgrundande funktionsnedsättning, dels anger regeringen också i propositionen att föräldraavdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov.
Hur kan den här oklarheten kunnat uppstå?
– Det är ingenting som ISF har granskat.
Varnar för att föräldraavdraget kan bli för stort
På sid 86 i ISF-rapporten sägs det: ISF drar slutsatsen att avdraget blir för stort om inte barnets hjälpbehov för vissa moment räknas in i det antal timmar som avdraget görs ifrån, men ändå ingår i antalet timmar som ska dras av. ISF varnar alltså för att Försäkringskassan idag riskerar att göra för stora föräldraavdrag. Assistanskoll frågar Helena Poirier vilken effekt det får om avdraget blir för stort.
– Det kan i vissa situationer ge effekt på barns möjlighet att kunna beviljas assistansersättning och på antalet timmar som beviljas.
Anser ISF att tid för samma hjälpbehov riskerar dras av två gånger?
– ISF ser det inte som att avdrag görs vid flera tillfällen, utan att avdraget kan bli för stort om vissa hjälpbehov inte räknas med, men att tid för dessa ändå ingår i den framräknade schablonen.
”Tydliggör regelverket för föräldraavdraget”
I ISF-rapporten står det vidare på sid 86: De intervjuer som vi har genomfört med tjänstepersoner på Försäkringskassan ger en bild av att schablonavdraget leder till att färre barn beviljas assistansersättning efter att schablonavdraget för föräldraansvar infördes”. Helena Poirier kan dock inte svara på om detta verkligen inträffat.
– Vi vet inte om Försäkringskassans tolkning lett till att färre barn har beviljats assistansersättning. Vi kommer i vår nästa granskning att försöka se över frågan vidare.
Vad rekommenderar ISF regeringen att göra?
– Vi rekommenderar regeringen att överväga att tydliggöra regelverket gällande schablonavdraget för föräldraansvar.
Menar du då att tydliggöra från vilka av barnets hjälpbehov som schablonavdraget ska dras?
– ISF syftar huvudsakligen på att det idag är oklart hur schablonavdraget för föräldraansvar ska göras. Hur det ska tydliggöras går vi inte in på i granskningen.
Problem med avdrag från totala hjälpbehovet
Ett alternativ jämfört med hur Försäkringskassan gör idag är att föräldraavdraget dras från barnets totala hjälpbehov, dvs inklusive hjälpbehov som inte beror på funktionsnedsättningen, och som inte är assistansgrundande. Helena Poirier ser dock problem med en sådan tolkning.
– Det kan leda till att beslutet om assistansersättning efter en tid grundar sig på hjälpbehov som inte längre finns, eftersom de inte berodde på funktionsnedsättningen och att barnet har blivit äldre.
Vad är problemet med det?
– Beslut om assistansersättning kan vara livslånga, eftersom Försäkringskassan i dagsläget inte har någon laglig möjlighet att göra regelbundna omprövningar. Idag kan de bara ompröva rätten till assistansersättning på grund av väsentligt ändrade förhållanden hänförliga till den försäkrade.
Men kan inte det faktum att barnet växer ses som ”väsentligt ändrade förhållanden”?
– Försäkringskassan gör endast en omprövning om de får en impuls om ett sådant väsentligt ändrat förhållande. Som ISF har förstått det så inleder Försäkringskassan inte en omprövning enbart beroende på att ett barn blir äldre.
Skulle inte regelverket kunna ändras så att ”väsentligt ändrade förhållanden” tillämpas när barnet blir äldre?
– ISF har inte granskat möjligheterna till förändring eller annan tillämpning av begreppet väsentligt ändrade förhållanden. ISF anser dock att det är rimligt att det finns möjligheter att göra omprövningar i assistansersättning, vilket vi skrivit om i tex. ISF-rapporten 2022:9, Felaktiga utbetalningar av assistansersättning.
Barn behöver bli mer delaktiga
ISF vill även utveckla arbetet med att göra barn delaktiga i sin assistansutredning, bla att ge praktiskt stöd till försäkringsutredarna om hur barn ska komma till tals.
Försäkringskassan har ett ansvar för att uppfylla de krav som uppställs i barnkonventionen, säger Helena Poirier.
– Att få uttrycka sina åsikter och därmed få komma till tals i den egna utredningen är en sådan rättighet, förutsatt att barnet uppnått tillräcklig ålder och mognad.
Slutrapport jan 2025
I slutrapporten som ska vara klar senast 21 jan 2025 fortsätter ISF följa utvecklingen med bland annat ansökningar och beviljanden utifrån lagändringarna 1 jan 2023.
– Vi kommer också att fortsätta följa utvecklingen på andra sätt och om möjligt följa upp de resultat som denna granskning visat, i enlighet med vårt uppdrag.
Är det du som håller i den också?
– Jag är projektledare även för slutredovisningen, säger Helena Poirier.
Helena Poirier intervjuades av Kenneth Westberg 2024-01-26
Vidare läsning