Anna Viberg, Försäkringskassan – ”Föräldraavdraget ska göras från de hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning”

Anna Viberg
Anna Viberg, områdeschef på avdelningen för
funktionsnedsättning.

Enligt JAG beviljas barn nu färre assistanstimmar, eftersom Försäkringskassan felaktigt drar av tid som inte har med funktionsnedsättningen att göra innan de gör föräldraavdraget. Anna Viberg säger att det ännu inte går att svara på om barn beviljas fler eller färre timmar efter lagändringen 1 januari.

Jan - april 2023 har antalet nyansökningar och anmälningar om assistansersättning nästan fördubblats jämfört med samma period 2022, säger Anna Viberg, områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning.
Hur är utvecklingen i beviljanden och avslag?
– Det är för tidigt att uttala sig om det. Vi har ett regeringsuppdrag som slutredovisas i oktober i år och hoppas då kunna uttala oss om detta.
Hur lång är väntetiden på ett beslut idag?
– Den genomsnittliga handläggningstiden, dvs. tiden från att ansökan eller anmälan gjordes tills beslut har fattats, är cirka 105 dagar, ungefär samma som under 2022.

Vet ännu inte om föräldraavdraget innebär mer assistans

Före 1 jan 2023 drogs tid för normalt föräldraansvar av i en individuell bedömning när assistanstimmar bedömdes hos barn. Sedan 1 jan ska det istället dras ett schabloniserat föräldraavdrag med ett bestämt antal timmar från grundläggande och andra personliga behov. Anna Viberg kan dock inte uttala sig om detta innebär att fler barn beviljas fler assistanstimmar och i så fall hur mycket.
– Vi har ett pågående regeringsuppdrag som ska slutredovisas i oktober i år och vi hoppas då kunna uttala oss om detta.

JAG: barn får mindre assistans nu än innan lagändringen

Cecilia Blanck på JAG är kritisk till att Försäkringskassan idag först drar av tid för behov som de anser inte har med funktionsnedsättningen att göra och därefter drar av föräldraavdraget från dessa behov. Cecilia Blanck menar att det bara enbart borde dras av behov via föräldraavdraget.
Vad anser ni om den kritiken?

– Av 51 kap. 6 § andra stycket socialförsäkringsbalken framgår att föräldraavdrag ska göras från hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning, säger Anna Viberg.
JAG anser att de behov som inte anses ha med funktionsnedsättningen att göra är samma behov som tidigare drogs av för föräldraansvar, stämmer det?
Jag kan inte svara på om det är samma behov eller inte. Vi har inte uppgifter om i vilken omfattning föräldraansvaret bedömdes tidigare.
Cecilia Blanck anser att barn nu kan beviljas färre assistanstimmar efter 1 jan 2023 än innan. Kan det stämma?
– Försäkringskassan har ingen statistik som visar om föräldraavdraget innebär att barn beviljas fler eller färre timmar. Dels finns det inga äldre siffror att jämföra med, dels påverkas antalet beviljade timmar av fler faktorer än föräldraavdraget.

Vad beror på funktionsnedsättningen?

Hos barn ska alltså bara de behov som beror på funktionsnedsättningen räknas. Vilka hjälpbehov det är kan ibland vara svårt att avgöra, men om behovet är oklart ska det räknas, vilket beskrivs i Försäkringskassans vägledning (sid 66), säger Anna Viberg.
– Om det är tydligt att barnets behov av hjälp beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet beaktas. Om det är tydligt att barnets behov av hjälp inte beror på hens funktionsnedsättning så ska behovet inte beaktas. Om behovet kan bero på barnets funktionsnedsättning så ska det beaktas, även om det också skulle kunna bero på barnets ålder.

Tror fortfarande på 2000 nya assistansberättigade

I lagändringarna 1 jan 2023 infördes två helt nya grundläggande behov; förebygga skada vid psykisk funktionsnedsättning och löpande stöd vid medicinskt tillstånd, här beviljas nu mer assistans, säger Anna Viberg.
Eftersom de inte funnits tidigare är det naturligt att det beviljas mer assistans för dem från 1 jan 2023.
Hur många fler bedömer ni kommer beviljas assistans?
– Regeringen har uppskattat att lagändringarna kommer innebära 2000 fler assistansmottagare. Försäkringskassan har inte gjort någon annan bedömning.
När bedömer ni att antalet assistansberättigade börjar öka igen?
– Antalet mottagare beräknas börja öka under våren 2023.

Idag 50 dagars handläggningstid vid ALS

I november 2022 sade Försäkringskassan att man ville korta handläggningstiderna till 45 dagar för assistansersättning för sjukdomar med ett snabbt förlopp. Anna Viberg säger att detta gäller framförallt den muskelsjukdomen ALS.
– Det kan också gälla andra sjukdomar och diagnoser som har ett snabbt förlopp,
Har ni uppnått en handläggningstid på 45 dagar?
– I dagsläget är handläggningstiden drygt 50 dagar. I vissa fall kan det ta längre tid, exempelvis när vi behöver invänta underlag som behövs för att kunna fatta beslut.
Har ni gjort några andra förändringar?
– Prioriterad handläggning har flera olika delar som tillsammans ger kortare handläggningstid. Vi fångar direkt upp ansökningar och startar handläggningen, tar en tidig kontakt med den sökande och tar ställning till om det går att fatta ett tillfälligt beslut i avvaktan på det slutliga beslutet, säger Anna Viberg.

Anna Viberg intervjuades av Kenneth Westberg 2023-05-26

Vidare läsning

Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Försäkringskassan vantolkar föräldraavdraget”

Johan Klinthammar, RBU – ”Ser med stor oro på hur Försäkringskassan tolkar föräldraavdraget”


Socialförsäkringsbalken 51 kap. 6 §
(Försäkringskassan stödjer sin tolkning på den mening som är markerade med Bold nedan)

När behovet av personlig assistans bedöms för ett barn ska det bortses från det hjälpbehov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Detta ska göras genom schablonavdrag (föräldraavdrag) från barnets behov av hjälp med grundläggande behov och andra personliga behov enligt 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Föräldraavdrag ska fastställas med hänsyn till barnets ålder och göras dels från grundläggande behov, dels från andra personliga behov.

Avdrag ska dock inte göras till den del hjälpbehovet avser
1. sådant stöd som avses i 9 a § första stycket 1 eller 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
2. åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp enligt 9 a § första stycket 1 eller 7 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska kunna ges,
3. måltider i form av sondmatning,
4. åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider,
5. grundläggande behov från och med den månad då barnet fyller 12 år,
6. andra personliga behov före den månad då barnet fyller ett år, eller
7. andra personliga behov från och med den månad då barnet fyller 18 år.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om föräldraavdragens storlek.


Skicka sidan till: