Johan Klinthammar, RBU – ”Ser med stor oro på hur Försäkringskassan tolkar föräldraavdraget”
Antalet med kommunalt beviljad assistans minskar, och domstolarna tolkar rätten till assistans allt hårdare, säger Johan Klinthammar.
– Man undrar om domstolarna påverkas av yttre faktorer som fuskdebatten eller om de tar de ekonomiska aspekter i sina assistansbeslut.
Antalet med kommunalt beviljad assistans minskade med 584 personer (11 procent) mellan okt 2020 och okt 2022. Det är riktigt illa säger Johan Klinthammar.
– Rapporter vi får från medlemmar runtom i landet visar att kommunerna har ändrat sin bedömning om vilka som har rätt till assistans.
”Påverkas domstolarna av yttre faktorer?”
Utvecklingen beror delvis på en hårdare rättspraxis i kommunerna, där domstolarna blivit tydligt hårdare i sin bedömning av lagen, säger Johan Klinthammar.
– Fall som för sex-sju år sedan gick till den behövandes fördel vid ett överklagande är nu mycket svårare att vinna. Varför domstolarna tolkar lagarna på ett annat sätt än tidigare kan bara de själva svara på. Man kan undra om de påverkas av fuskdebatten eller om de tar ekonomiska aspekter i sina beslut, vilket de inte får.
Vad vill du se här?
– Man behöver se över domstolarna, de ska enbart döma efter lagen.
”Anhöriga får göra jobbet”
Karin Flyckt på Socialstyrelsen säger att ”det inte kan uteslutas att ett flertal står utan stöd” av de som förlorat sin kommunalt beviljade assistans. Johan Klinthammar säger att följden ofta blir att anhöriga ”gör jobbet”.
– Det är av yttersta vikt att myndigheterna har koll på vad som händer de som står utan stöd. Kampen att få det stöd man har rätt till är enormt krävande, någon gång kommer varje person till en punkt där man inte orkar kämpa.
”Ekonomin styr, inte rättigheter”
Johan Klinthammar ser ett förändrat synsätt inte bara hos kommunerna, utan i hela samhället, där man ser till kostnader istället för livskvalité.
– Ekonomin styr, inte rättigheter. Otäck utveckling.
Kan huvudmannaskapsutredningens förslag om att förstatliga assistansen påverkat? Slutar kommunerna prioritera assistans?
– Nja, inte ännu tror jag. Men nu när utredningen är presenterad finns en befogad oro att kommunerna kommer att avslå ännu mer frekvent. Redan idag avslår många kommuner utan motivering och svarar, ”överklaga” till den som söker assistans. Man vet att under perioden överklagan sker ”sparar” man pengar.
Inte övertygad om vändning
Försäkringskassan bedömer att antalet assistansberättigade med statlig assistans ska fortsätta minska till mitten av 2023 för att sedan öka igen när lagändringarna utifrån förslagen i Stärkt rätt till assistans börjar få effekt. Johan Klinthammar är inte övertygad om det.
– Möjligtvis att fler vuxna får assistans, men för barn och unga ser det mörkt ut. Vi får in rapporter att Försäkringskassan börjat använda det nya föräldraavdraget på ett sätt som inte var tänkt, vilket gjort att barn inte får rätt till assistans.
Mycket oroande hur Kassan tolkar föräldraavdraget
Cecilia Blanck säger på Assistanskoll att Försäkringskassan nu drar av tid dels för vad de anser inte har med funktionsnedsättningen att göra och dels för föräldraavdraget, vilket innebär att de drar av mer tid än före lagändringen.
– Jag håller med, vi har fått in liknande rapporter, säger Johan Klinthammar.
Hur ser du på hur Försäkringskassan tolkar föräldraavdraget?
– Vi jobbar med frågan, jag har inget bra svar idag, men vi kommer att följa detta och komma med ett uttalande inom en snar framtid.
”Vi påtalade risken till utredningen”
I en hearing till utredningen Stärkt Assistans påtalade RBU tillsammans med andra experter vikten av att minska tolkningsutrymmet för tex föräldraavdraget, men utan respons, berättar Johan Klinthammar.
– Utrymmet för tolkningar i lagändringarna är för stort. Visst förstår man att det kan vara svårt att precisera allt men med tanke på hur Försäkringskassan tolkar lagen och numera också domstolarna är det mycket oroande.
Regeringen måste ge nya tydliga direktiv till Försäkringskassan att ändra arbetssätt, fortsätter Johan Klinthammar.
– RBU har många gånger påtalat till politikerna att det krävs en attitydförändring hos Försäkringskassan. Så länge inte det sker kommer detta bestå, trots lagändringar.
Schablonbeloppet måste höjas
Löneökningarna för personliga assistenter beräknas bli 4,1 % kommande år, samtidigt räknas schablonbeloppet upp med 1,5 %. Johan Klinthammar välkomnar att assistenternas löner ökar.
– Det är direkt nödvändigt, ökningen borde vara ännu högre. Däremot måste naturligtvis schablonbeloppet höjas markant. Detta vet regeringen mycket väl. Inget händer dock vilket är katastrofalt.
Vad händer om inte schablonbeloppet räknas upp mer?
– Det blir ännu svårare att bedriva en assistans med den kvalité som krävs. Anordnare som satsat på bra löner och utbildning riskerar att gå i konkurs, de som har lägst löner, ofta oseriösa, klarar sig tyvärr bäst.
Kontorspolitik utan koll på verksamheterna
EU-kommissionens krav på hårdare tillämpning av dygnsvila i Arbetstidsdirektivet har ifrågasatt om personliga assistenter kan arbeta dygnspass från 1 okt 2023. Det är ett typexempel på kontorspolitik där man inte har koll på verksamheterna, säger Johan Klinthammar
– Nu verkar det som att assistenter kan bli undantagna. Men inte överraskande krångligt. Assistans kräver ofta flexibilitet och med den nya överenskommelsen krävs det MBL-förhandling innan och en stor del av flexibiliteten försvinner. Resor är ett exempel där dygnet runt assistans kan krävas, kommer det att gå? Sen ska man inte glömma att frågan ska upp till EU och granskas, än är det inte klart.
Anhöriga glöms bort
En grupp av assistenter har helt glömts bort när det gäller dygnsvila, avslutar Johan Klinthammar. Föräldrar som tar korta pass då det är omöjligt att få någon extern att jobba tex 20 minuter på natten.
– Har du ett par korta pass under dygnet så kan du bryta mot dygnsvilan trots att du kanske bara jobbar en timma totalt under dygnet, säger Johan Klinthammar.