Hanna Egard och Hans Knutsson – ”Vårdinsatser i personlig assistans är en del i att kunna leva som andra”
vid institutionen för socialt arbete,
Malmö universitet
Att få personlig assistans för behov som är kroppsnära är centralt för att kunna leva som andra, styra sitt liv och utöva självbestämmande, säger Hanna Egard.
– Hemsjukvård är inte organiserad på ett sätt som ger möjlighet att ”leva som andra”.
Grundläggande behov präglar idag bilden av assistans…
Helene von Granitz, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala Universitet, sade nyligen i en intervju på Assistanskoll att personlig assistans medikaliserats pga de grundläggande behoven och därför präglas alltmer av vård och omsorgsinsatser. Hanna Egard, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö universitet, håller med om att Försäkringskassans och förvaltningsdomstolars fokus på grundläggande behov bidragit till att det offentliga samtalet om personlig assistans kommit att handla om kroppsliga funktioner.
– När assistans diskuteras handlar det ofta om stöd för att andas, inta måltider, sårvård och lavemang.
Men missvisande säga att assistansen medikaliserats
Hanna Egard som utredde skillnaden mellan personlig assistans och hälso-och sjukvård i Stärkt Assistansutredningen anser att det är missvisande att beskriva fokuset på kroppsliga funktioner som att assistansen medikaliserats.
– Om assistansen medikaliserats hade det inte behövts ändringar i lagstiftningen för att förtydliga att andning och sondmatning är ett grundläggande behov. Alla med medicinsk utbildning och hyfsad koll på människors biologi, vet att en människa dör utan mat och syre.
Syftet är inte att tillgodose grundläggande behov
Hanna Egard anser att problemet är att sättet att bedöma rätten till personlig assistans byråkratiserats, blivit instrumentellt och förlorat en helhetssyn.
– Personlig assistans handlar idag om att tillgodose så kallade grundläggande behov, men det är inte syftet med personlig assistans. Syftet är att leva som andra. Artikel 19 i CRPD säger att personlig assistans är en mänsklig rättighet som krävs för att ge möjlighet till Independent Living.
Syftet ”leva som andra” tappas bort
När syftet ”leva som andra” tappas bort blir det stöd assistansen ger förvirrande likt den omvårdnad som ges i sjukvård och hemsjukvård, säger Hanna Egard.
– Då börjar politiker och även forskare som Helena von Granitz fråga om personlig assistans inte i själva verket är hälso- och sjukvård, men det stämmer inte.
Annat mål i assistans än i skjukvård
Målet med personlig assistans skiljer sig från hälso och sjukvård och är organiserat på ett annat sätt. CRPD är tydlig i att personlig assistans inte bara är en viss form av stöd utan tvärtom ett sätt att organisera och styra stöd, säger Hanna Egard.
– Personlig assistans är ett stöd som styrs av användaren eller dennes företrädare. Det är personligt utformat, det ges av ett fåtal personer och anpassas efter användarens liv och vardag.
Centralt för att kunna leva som andra
Att få personlig assistans för behov som är kroppsnära är centralt för att kunna leva som andra, styra över sitt liv och utöva självbestämmande, säger Hanna Egard.
– Grejen med personlig assistans är att du, i och med att de personliga assistenterna följer med dig, kan få stöd till kroppsnära behov även utanför hemmet, i andras hem, på arbetet eller i skolan.
Kan inte hemsjukvården göra det?
– Hemsjukvården hade kunnat vara organiserad så, men det är den inte. Inte heller primärvården eller slutenvården, vilket de hade behövt vara för att ge möjlighet till independent living och ett självständigt liv.
Brister beror inte primärt på assistansen
Helene von Granitz ifrågasätter att omfattande vårdinsatser ska ingå i personlig assistans med hänsyn till patientsäkerhet. Hanna Egard säger att båda alternativen kan ha risker.
– Det finns också risker med att någon från sjukvården utan ingående kunskap om den assistansberättigade ska utföra vårdinsatser. Det är inte alls självklart att hemsjukvården är organiserad på ett sätt som ger möjlighet till Independent Living. Om det finns brister i dagens system beror det inte primärt på den personliga assistansen utan på brister i utförande och hur hälso/sjukvården stödjer assistansen.
Assistenter kan behöva undersköterske eller sjuksköterskeexamen
Det finns mycket att göra för att öka säkerheten i den egenvård som ingår i personlig assistans idag. Det krävs att personliga assistenter dels har kunskap och kompetens om hur de ska assistera just den personen, dels adekvat formell utbildning och kompetens, säger Hanna Egard.
– Det kan innebära att det behövs undersköteexamen, sjuksköterskeexamen eller annan specialutbildning för vissa(inte alla!) personliga assistenter. Då måste assistanstansersättningen höjas så att det blir möjligt ge bra lön och rätt utbildning.
Sjukvården verkar ha brustit i att följa upp egenvård
Personlig assistent är inget lågkvalificerat arbete, det behövs både teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap, säger Hanna Egard.
– Sjukvården verkar ha brustit i sitt uppdrag när det gäller uppföljningen av egenvård. Hälso- och sjukvården behöver löpande följa upp den egenvård som personliga assistenter ger stöd till läkare, sjuksköterskor, dietister och andra behöver ge handledning, ha löpande kontakt med personalgrupper etc.
Ekonomihögskolan, Lunds universitet
”Stöd och vård ska samordnas”
Hans Knutsson, universitetslektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet har skrivit om den personliga assistansens alternativkostnad för samhället. Han förespråkar att stöd och vård så långt möjligt samordnas, i stället för att delas upp mellan huvudmän.
– Detta handlar om en liten grupp personer som behöver hjälp för att kunna leva ett liv som åtminstone liknar friska människors liv. Den här allra mest utsatta gruppen blir ännu hårdare utsatt när olika organisationer och personer utför de olika insatserna.
Leder till ett uppstyckat liv
Hans Knutsson anser att Helene von Granitz tankar om att omfattande vårdinsatser inte ska ingå i personlig assistans leder till en strikt klassificering av insatser. Människor med särskilda behov av stöd hänvisas då till olika instanser för olika aktiviteter som i en frisk människas liv tillsammans bildar en sammanhållen vardag.
– Vilken styrande politiker eller dömande domare skulle gå med på att få sitt eget liv uppstyckat så som de nu styckar upp andras?
Handlar om vem som ska betala vad
Hans Knutsson anser att målet med denna klassificeringsiver vanligtvis inte handlar om att nå ett visst resultat på bästa sätt till lägst kostnad. Oftast handlar det om vem som ska bekosta vad, staten, kommunerna eller regionerna.
– Det kan låta krasst, men den förändrade praxisen kring hur personlig assistans beviljas är en konsekvens av ett målmedvetet arbete av Försäkringskassan och kommunala socialförvaltningar att undgå utgifter, inte hjälpa den som behöver hjälp.
Uppdelning betalas med sämre livskvalitet
En strikt gräns mellan sjukvård och personlig assistans kommer förmodligen inte heller minska de totala offentliga utgifterna, säger Hans Knutsson.
– Ingen annan organisation kan täcka sina kostnader med assistansersättningens timbelopp på 332,60 kr/tim. Uppdelningen betalas istället med sämre livskvalitet av den svagaste parten som får leva sitt liv enligt ett Excelark, säger Hans Knutsson.
Hanna Egard och Hans Knutsson intervjuades av Kenneth Westberg 2024-03-07
Vidare läsning