annonser
annons Backup
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Maxia Care
annons JAG
annons Nordica Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Rehab Sation Assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Emma Henriksson, KD–Ordförande i Socialutskottet – ”Domen om egenvård är ett sätt att uppfylla regeringens önskan”

Emma HenrikssonRegeringen målar upp en bild av assistansen som fylld av fusk, vinster och överutnyttjande för att kunna göra nedskärningar. Samtidigt slår Emma Henriksson ifrån sig kritik att alliansregeringen borde gjort mer för att stoppa effekten av domen om integritetsnära delar av grundläggande behov.

I somras började Försäkringskassan tillämpa en HFD-dom från 2012 som innebär att egenvårdsinsatser, tex sondmatning, inte längre räknas som grundläggande behov. Var detta en följd av regeringsuppdraget inför 2016 till Försäkringskassan att ”bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar”? Emma Henriksson tror det men säger att det normalt sett inte ska kunna vara så.
– En myndighet ska alltid rätta sig efter en dom när den kommer. Men här har Försäkringskassan gjort en snäv tillämpning av en dom från 2012. Det visar ett samband med regeringens signaler om att hitta olika sätt att strama åt. Då måste de hitta metoder utan att bryta mot lagen, ett sätt är att tolka om gamla domar.
Pga av domen om egenvård förlorar just nu många barn med behov av sjukvårdsinsatser sin assistansersättning…
– Ja, det är förfärligt, de här barnen och deras föräldrar bollas nu mellan landstinget, kommunen och staten.
Vad sker i praktiken?
– Jag hör olika historier, vissa blir kvar på sjukhuset och kan inte skrivas ut, andra får stöd med hemtjänst och hemsjukvård och i andra fall får anhöriga ta ett enormt ansvar. Flera kommuner vittnar om hur de får ta den ekonomiska smällen.

Artiklar med samma tema: (215)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Tror inte på ett nödstopp

Brukarorganisationer har krävt ett nödstopp mot domen om egenvård och domen om att det femte grundläggande behovet bara ska beviljas vid psykisk funktionsnedsättning som kom 2015. Regeringen har svarat med en snabbutredning om egenvård på ISF som är klar i december. Emma Henriksson säger att det krävs en lagändring för att stoppa effekten av domarna.
– Jag kan förstå att man vill se ett nödstopp, men för mig som lagstiftare är det svårt att se vad det skulle innebära.
De vill väl att man slutar tillämpa domarna helt enkelt…
– Men då behövs det en ny lag och då behöver regeringen ta fram ett underlag.
Tar det inte minst ett år innan någon sådan lag kan komma?
– Det beror på hur angeläget regeringen tycker att det är. Om de tyckt detta varit viktigt hade de redan påbörjat det. Men visst kan man ändra lagar snabbt, det såg vi ju när regeringen ändrade migrationspolitiken nyligen.
Om regeringen inte gör något, kan den samlade oppositionen göra något?
– Det vi kan göra är att skicka uppmaningar till regeringen tex utskottsinitiativ med tillkännagivanden. Men det kan regeringen sedan högaktningsfullt säga att de inte gör något åt. Det är regeringen som har ansvaret med stöd av Vänsterpartiet.

Alliansregeringen agerade inte mot domen om grundläggande behov

Domen om egenvård är inte den enda som påverkat bedömningarna. Under alliansregeringens tid hade domen från 2009 om att bara integritetsnära delar av grundläggande behov ska räknas stora effekter.
Finns det en röd tråd i att sittande regering, oavsett färg inte agerar?
– Under alliansregeringens tid gick det inte att se lika tydliga effekter. Det har naturligtvis påverkat en del och för enskilda personer, men det är inte den massiva förändring som sker nu.
Kan du i efterhand tycka att alliansregeringen borde ingripit mot effekterna av domen om grundläggande behov?
– Hade man tillämpat den som man gör nu hade vi satt in åtgärder. Men när domen kom och inte fick stora effekter, då fanns inget skäl att gå in och göra förändringar. När en myndighet gör en tolkning av en lag måste vi lita på att de gått igenom och bestämt sig för hur en lag ska följas.
Liberalerna skrev ju redan då motioner med krav på åtgärder
– Det var trots allt enskilda motioner, det var inte partiet som helhet.

Kritisk till Vänsterpartiet

Kristdemokraterna har enligt Emma Henriksson hela tiden varit negativa till regeringens direktiv i regleringsbrevet till Försäkringskassan att ”bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar”. Vänsterpartiet krävde i oktober i Socialutskottet att regeringen skulle ändra direktivet. De fick stöd av Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Regeringen och Moderaterna röstade emot.
Hur ser du på detta?
– Det var en mycket märklig situation när Vänsterpartiet i slutet av året kommer på att det där direktivet inte är bra. Vi har tagit upp detta under hela året, effekten sågs redan i april. Jag anser att Vänsterpartiet bär ett ansvar för detta, de är en del av regeringsunderlaget, och vill svära sig fria från det nu.

Vad tycker egentligen Moderaterna?

Moderaterna röstade inte med Kristdemokraterna i Socialutskottet, vilket gjorde att det inte gick att få en majoritet mot regeringen.
Hur ser du på det?
– Jag tolkar det som att det handlar om deras princip om vad man ska besluta om i riksdagen och inte. När jag pratar med deras företrädare ser de också problem med det här regleringsbrevet, vi landade i lite olika ställningstaganden hur vi skulle hantera omröstningen i Socialutskottet.
Kan det inte vara så att Moderaterna och Socialdemokraterna är ganska överens om vad som sker?
– Det är inte det jag hör i tex paneldebatter på RBU och IfA. Där har Moderaterna kritiserat regleringsbrevet och direktiven i LSS–utredningen.

Skadan är redan skedd

Åsa Regnér sade nyligen att regeringen ska ändra formuleringen i regleringsbrevet och lovade även en lagändring som ska göra det möjligt för de med förhöjt timbelopp att sprida ut kostnaderna på fler månader. Emma Henriksson är inte så imponerad.
– Det skrivs ett nytt regleringsbrev inför varje år och hon sade inte hur nästa skulle se ut. Dessutom har Försäkringskassan under året agerat efter vad som skrevs i förra regleringsbrevet, skadan är redan skedd. Vi ser nu att färre får bifall och fler får sina timmar indragna, det har redan hänt. Regeringen visar heller ingen ånger över konsekvenserna.
Vad säger du om att regeringen lovar en lagändring för de med förhöjt timbelopp ska kunna sprida ut kostnaderna?
– Det är bra att de gör det men det kommer att dröja minst ett år innan en ny lag är på plats. Hur många kommer inte att drabbas under den tiden, tex nu vid jul och nyårshelgerna när det är höga OB-kostnader.

Regeringen skapar medvetet en negativ bild av assistans

Regeringen agerar på flera fronter i assistansfrågan säger Emma Henriksson. Hon menar att det går att se ett mönster i de uttalanden som gjorts av finansministern och Åsa Regnér.
– De försöker måla upp en bild av att de ökande kostnaderna beror på något annat än att behov blir tillgodosedda och att nedskärningar därför är legitimt.
Har regeringen målat upp en bild av att orsaken är fusk och höga vinster?
– Ja, varje gång Åsa Regnér ställer sig i talarstolen får vi höra nya saker som assistansersättningen går till. I en debatt påstods det att 10 procent gick till reklam och sponsring, i nästa att lika mycket gick till fusk, i nästa att lika mycket gick till övervinster. Bakom fusksiffrorna ligger expertmetoden, där det finns ett spann på mellan 1,8 - 27,6% som alltid går till någon typ av felaktigheter i sådana här system, det är inte trovärdigt att hänvisa till den metoden.
Har regeringen medvetet skapat den negativa bilden av personlig assistans?
– Absolut, allt detta började när finansminister Magdalena Andersson i oktober förra året sade att assistansersättning och sjukskrivningar är två områden som man kan spara på för att bekosta flyktingmottagandet.
Vad tror du ligger bakom det som skett det sista året?
– Vet inte, jag har svårt att förstå varför en S–MP regering med stöd av V vill göra detta. De tänkte kanske att det är en svag väljargrupp som inte kan protestera.

Vill se andra direktiv i LSS-utredningen

Emma Henriksson vänder sig mot att direktiven i LSS-utredningen säger att det ska göras besparingar oavsett vad kostnadsökningarna beror på.
– Även om kostnadsökningen beror på de sökandes behov ska man ändå spara.
Det finns en del bra saker i utredningen, som att titta på dubbla huvudmannaskapet, hur andra LSS–insatser kan utvecklas, fortsätter Emma Henriksson.
– Men att reformer av andra LSS–insatser ska bekostas genom besparingar av assistans och att det dessutom ska göras generella besparingar på assistans är fel. Besparingar ska göras i den mån det finns fusk och ren brottslighet.
Har oppositionen möjlighet att ge tilläggsdirektiv?
– Nej vi kan inte göra något, detta ligger på regeringens bord. När de presenterar förslag kan vi försöka stoppa de i riksdagen. Utredningen håller på till oktober 2018 och om de inte ändrar direktiven finns det en risk att utredningen presenterar något som inte går att använda, då har vi förlorat en massa år av utredande.

Regeringen vill se färre anordnare

Emma Henriksson anser att uppräkningen på 1,05 % av assistansersättningens schablonbelopp är för lågt. Emma Henriksson vill se en höjning på 1,5 % och tror att konsekvensen kommer att bli att många med de största behoven blir hänvisade till kommunala utförare. Hon tror att regeringen vill se en utveckling där många små anordnare lägger ner sin verksamhet.
– Statsministern sade härom veckan att det är ett problem att det är så många olika aktörer, över 1000 stycken. Men han glömmer då att tanken var att den enskilde ska ha ett stort inflytande genom att kanske själv anordna sin assistans. Det blir en jakt på små aktörer här och de som blir kvar är kommunerna och de stora bolagen.
Men den låga uppräkningen med 1,4 % startade ju under alliansregeringen?
– Då hade vi ett underlag att uppräkningen varit för hög och att det fanns en överkompensation och då införde vi en lägre uppräkning. Detta gjorde vi under en period för att få en balans, det vara bara tillfälligt.
Hur kan man veta att en alliansregering inte gjort samma sak som regeringen?
– Idag finns inget alliansparti som föreslår en lägre uppräkning än regeringen. Vi och Liberalerna har en högre uppräkning, jag tror en alliansregering hamnat åt det hållet.

Regeringen behöver visa insikt

Förutom lagändringen för de med förhöjt timbelopp och ett nytt regleringsbrev vill Emma Henriksson att regeringen visar en insikt om vad de gjort.
– De kan inte prata om att pengar används felaktigt utan att ha belägg för det. Vi måste ta reda på vad kostnadsökningarna består av. Mycket kan förklaras med folkökning, att man fått behålla assistansen efter 65, assistenters löneökningar och högre livslängd hos assistansberättigade.
Emma Henriksson vill också utöka vad som är grundläggande behov.
– Vi vill lägga till att kunna arbeta och att kunna vara förälder.

Emma Henriksson intervjuades av Kenneth Westberg 2016–12–13

Skicka sidan till: