Mathias Blomberg, IGNE Advokatbyrå – “All egenvård kan nu vara ett grundläggande behov”
All egenvård kan beviljas som grundläggande behov förutsatt att den är integritetsnära och kan inbegripas i något av de fem grundläggande behoven. Sondmatning är i sig integritetsnära och ingår i det grundläggande behovet “måltider”. Det är enligt Mathias Blomberg några följder av HFDs dom 682-17 om sondmatning.
– HFD-domen innebär en återgång till hur det var innan Försäkringskassans tolkning av HFD:s dom från år 2012.
HFD omdefinierar det grundläggande behovet “måltider”
HFD–domen 682–17 definierar nu det grundläggande behovet ”måltider” som en åtgärd som medför att kroppen tillförs den näring som behövs – utan att lägga någon vikt vid hur näringen faktiskt intas.
– HFD ändrar därmed Försäkringskassans tolkning – att ”måltider” innebär att föra maten till munnen. Enligt HFD är ”måltider” istället att tillföra den näring till kroppen som behövs. Istället för att fokusera på hur intagandet av maten sker byter HFD fokus till syftet med måltiden – att få i sig näring.
Sondmatning är i sig integritetsnära
Eftersom HFD gav prövningstillstånd bara i frågan om sondmatning utgör ett grundläggande behov betyder enligt Mathias Blomberg att HFD anser att Domen 3208-16 i Kammarrätten i Göteborg i övrigt är korrekt avhandlad och ska stå fast.
– Därför borde kammarrättens resonemang att de aktiva momenten vid sondmatning är ett integritetsnära moment som berättigar till assistans ligga till grund för framtida bedömningar.
Rengöring av sondspruta inte integritetsnära
HFD utesluter förarbete och efterarbete som rengöring av sondsprutan, framtagning av föremålen och liknande i samband med sondmatningen. Detta är inte förvånande anser Mathias Blomberg eftersom det kan likställas med det för- och efterarbete som vanligtvis företas i samband med en måltid. Detta bedöms idag inte heller som integritetsnära av Försäkringskassan.
– Till det grundläggande behovet ”måltider” hör i dagsläget enbart själva matintaget, vilket HFD:s dom bekräftar. Förarbete som rengöring av sondsprutan, framtagning av föremålen och liknande kan likställas med dukning och diskning, vilket inte utgör ett grundläggande behov. Det kan däremot beviljas som andra personliga behov efter att en person kommit över 20-timmarsgränsen och beviljats assistansersättning.
Återgång till innan kassans tolkning av domen 2012
Försäkringskassan har sedan maj 2016, efter att ha tolkat HFD-domen 2012 ref. 41 hävdat att egenvård aldrig kan vara ett grundläggande behov. Nu säger HFD tvärtom att egenvård kan vara ett grundläggande behov förutsatt att det inbegrips i något av de fem grundläggande behoven. HFD–domen 682–17 innebär nu att vi återgår till hur det var innan Försäkringskassan tolkade HFD:s dom från år 2012.
Innebär detta att HFD underkänner Försäkringskassans tolkning?
– Eftersom HFD:s dom innebär en helt annan tolkning av egenvård och sondmatning än den som Försäkringskassan har vidhållit, är det klart att HFD underkänner Försäkringskassans tolkning.
All egenvård kan nu vara ett grundläggande behov
HFD har valt att uttrycka ett generellt ställningstagande: ”egenvård som avser något av de grundläggande behov som anges i 9 a § första stycket LSS kan beaktas inom ramen för bedömningen av hjälpbehovet”.
– Detta innebär att även annan egenvård kan utgöra ett grundläggande behov.
Vad kan det vara mer än sondmatning?
– Det kan även vara intag av smakportioner, mosad eller mixad mat, vilket har bedömts som egenvård av Försäkringskassan. I det grundläggande behovet ”personlig hygien” kan det vara rikning, katetrisering och stomi och rengöring av olika typer av sår, insmörjning av vissa kroppsdelar (liggsår, sittsår etc). I det grundläggande behovet ”av/påklädning” kan det vara på och avtagning av korsett.
Är medicindelning och att ge medicin egenvård?
– Det är svårbedömt, men ja om det finns en koppling till metabolism, tex Levaxin eller medicin i form av lavemang.
“HFD tvingades sätta ner ”foten
Försäkringskassan säger i ett pressmeddelande att de nu kommer att tillämpa att sondmatning ska räknas som hjälp med måltider, under förutsättning att den hjälp som behövs är av tillräckligt integritetskänslig karaktär. Försäkringskassan säger samtidigt att domen kommer efter att de begärt ett förtydligande av HFD.
Vad anser du om att Försäkringskassan säger domen kommit efter att de begärt ett förtydligande av HFD?
– Att de gör gällande att de begärt ”förtydligande” är givetvis något märkligt! I deras vägledning 2003:6 version 13, antagen januari 2015 angav kassan att HFD-domen 2012 ref. 41 inte innebar att sondmatning (som egenvård) inte var ett grundläggande behov.
Därefter kom regeringens regleringsbrev med direktiv om att bryta utveckling av antalet assistanstimmar. I maj/juni 2016 ändrade kassan uppfattning och ansåg att sondmatning aldrig kan vara grundläggande behov. Vägledningen ändrades sedan i oktober 2016 (version 14).
– Någon förklaring till varför Försäkringskassan ändrat uppfattning redovisades aldrig i vägledningen. Det är således inte rättsläget fram till HFDs dom 682-17 om sondmatning som varit oklart utan deras eget agerande har skapat den situation som slutligen ledde till att HFD tvingades sätta ner foten och klargöra att kassan haft fel!
Försäkringskassan borde nu ändra sin vägledning
Försäkringskassan borde nu ändra om sin vägledning och sin definition av vad som avses med det grundläggande behovet ”måltider” säger Mathias Blomberg.
– Därutöver ska sondmatning som utgör egenvård betecknas som ett grundläggande behov och ligga till grund för prövningen av rätten till assistansersättning. All annan egenvård ska prövas om den inbegrips i de grundläggande behoven samt huruvida det är ett integritetsnära moment eller inte.
HFD ska pröva om hjälp med taktilt teckenspråk är grundläggande behov
Det kan även komma ytterligare förändringar av de grundläggande behoven. HFD har även meddelat prövningstillstånd i ett mål som avser kommunikation, säger Mathias Blomberg. HFD ska där avgöra om hjälp med att kommunicera med andra genom taktilt teckenspråk utgör ett grundläggande behov.
– Det är kammarrätten i Göteborgs dom från den 23 juni 2016 i mål nr 3822–15 som är överklagad, där kammarrätten ansåg att personens behov av hjälp var ett grundläggande behov och klargjorde att det taktila teckenspråket krävde att den som hjälpte personen behövde kunskap om henne, säger Mathias Blomberg.
Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2018–04–17
Vidare läsning