Frågan om egenvård på väg till Högsta Förvaltningsdomstolen
Försäkringskassan har överklagat den kammarrättsdom i Göteborg som säger att sondmatning ska räknas som grundläggande behov. Om prövningstillstånd beviljas kommer frågan åter upp i Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD. Assistanskoll har intervjuat advokaterna Mathias Blomberg och Sofia Tedsjö.
Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter Försäkringskassans tolkning
Den 20 december kom en dom i kammarrätten i Göteborg som säger att sondmatning ska räknas som ett grundläggande behov. Enligt Advokat Mathias Blomberg på Igne Advokatbyrå innebär domen en annan tolkning än den Försäkringskassan gjort av Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare ställningstagande i HFD 2012 ref.41.
– Kammarrätten i Göteborg anser, till skillnad från kassan, att egenvård ska räknas till de grundläggande behoven ifall vissa förutsättningar är uppfyllda. Ifall egenvården kan knytas till något av de grundläggande behoven och är av mycket privat karaktär kan vården räknas till de grundläggande behoven. Kammarrätten öppnar således en ventil vid bedömningen. Kammarrätten anser att alla aktiva moment vid sondmatning är att hänföra till det grundläggande behovet måltider.
Gäller vid sondmatning med pump och övervakning
Advokat Sofia Tedsjö på CJ advokatbyrå säger att Kammarrätten I Göteborg anser att sondmatning inryms i begreppet måltider och att det är ett grundläggande behov om hjälpbehovet är av mycket privat karaktär.
– Alla aktiva moment vid sondmatning anses vara av sådan privat karaktär att de utgör grundläggande behov. Det gäller även sondmatning via pump och om matningen behöver övervakas.
Öppnar för att all egenvård kan räknas som grundläggande behov
Det finns få rättskällor att vända sig till angående personlig assistans enligt Mathias Blomberg. Förarbetena och vägledande avgöranden från HFD är mycket knapphändiga, vilket innebär att kammarrättsavgöranden spelar en allt större roll.
– Kammarrättens dom kommer rimligtvis användas i ärenden som gäller just sondmatning, men den öppnar även dörrar till liknande resonemang oavsett vilken typ av egenvård det gäller. När egenvården kan knytas till något av de grundläggande behoven och är av mycket privat karaktär – så finns det alltid utrymme för att resonera kring huruvida annan typ av egenvård också är att betrakta som ett grundläggande behov.
Även Sofia Tedsjö anser att domen kan komma att påverka bedömningen av all egenvård även inom personlig hygien och på och avklädning.
– Förutsatt att hjälpbehovet är av sådan privat karaktär att det kan bedömas som grundläggande behov.
Försäkringskassan har överklagat den nya domen
Försäkringskassan skriver i ett pressmeddelande att de överklagar den nya kammarrättsdomen till HFD för att rättsläget ska förtydligas. Försäkringskassan kommer inte att börja tillämpa den nya kammarrättsdomen utan fortsätter att hävda att egenvård inte räknas som ett grundläggande behov efter den tolkning de gjort av domen i HFD från 2012. Sofia Tedsjö hoppas nu på att HFD fastställer kammarrättens dom.
– Det vore ytterst olyckligt om HFD skulle välja att gå på Försäkringskassans linje. Det vore att strama åt rätten till assistansersättning ytterligare. Försäkringskassans nuvarande tolkning av HFDs dom från 2012 som utesluter all egenvård som grundläggande behov innebär en uteslutning av väldigt många personer som sedan reformen infördes haft rätt till assistans. Försäkringskassans tolkning av lagen är inte förenlig med lagstiftarens intentioner.
Vad skulle det innebära om kammarrättsdomen fastställs i HFD?
– Det beror på hur HFD väljer att tolka frågan. Det kan innebära att egenvård som inryms i måltider, personlig hygien och på och avklädning och som är av mycket privat karaktär ska bedömas som grundläggande behov.
Tror inte Försäkringskassan vill se mildare bedömningar
Assistanskoll frågar Sofia Tedsjö om hon tror att detta skulle kunna vara ett sätt för ”systemet” (försäkringskassan, domstolarna, regeringen) att backa från alltför hårda bedömningar.
– Det har jag svårt att se mot bakgrund av det som ”systemet” hittills gjort för minska antalet assistansberättigade. Försäkringskassan väljer att inte beakta kammarrättens dom tills vidare. Det finns inga signaler som tyder på att Försäkringskassan vill backa från ”hårda bedömningar”, tvärtom. Vad gäller signaler från regeringen får vi titta på pågående LSS–utredning. Där har kritiska röster höjts för att direktiven präglas av besparingskrav och att definiera alternativ till assistans. De signaler som regeringen skickar till Försäkringskassan är att fokusera på att bryta kostnadsökningen. Vad slutligen gäller domstolarna spretar bilden. Det finns avgöranden från domstolar som går emot ”hårda bedömningar” och det finns avgöranden som bekräftar ”hårda bedömningar”.
En enskild domstols försök att ändra situationen
Mathias Blomberg menar att Försäkringskassan genom att överklaga vill stoppa en ny mer generös tolkning.
– Om kammarrättens dom står sig skulle det vara mycket fördelaktigt för de många assistansberättigade som får all typ utav egenvård. Försäkringskassans överklagande kan vara ett hopp om att rädda situationen och förhindra de konsekvenser som kammarrättens dom får.
Mathias Blomberg ser agerandet från Kammarrätten i Göteborg som ett försök av en enskild kammarättsdomstol att förändra dagens situation med allt hårdare bedömningar.
– Kammarrättens dom skulle kunna ses som domstolens sätt att försöka rädda upp situationen och motverka den hårda åtstramning som har skett av assistansen.
När tror du att frågan kan komma att avgöras i HFD?
– Det är alltid svårt att uttala sig om. Har aldrig fått något grepp om HFD:s prioriteringar och handläggningstider, ibland går det snabbt och ibland tar det mer än ett halvår! FK har inte yrkat inhibition så en gissning är ca 2-3 månader!