Lovisa Eriksson, CJ Advokatbyrå – ”Viktig dom för synen på om/när en person lämnar oriktiga uppgifter”
Uppgifter i en assistansbedömning kan uppfattas som överdrivna utan att de är oriktiga, säger Kammarrätten i Stockholm som underkänner Försäkringskassans indragning av assistans. Kvinnan slipper nu återkrav och får tillbaka sin assistans.
Efter en anonym anmälan beslöt Försäkringskassan i feb 2022 att dra in assistansersättningen för kvinnan, då de ansåg att hon lämnat oriktiga uppgifter om sin funktionsnedsättning. Förvaltningsrätten upphävde Försäkringskassans beslut i Mål nr 15848–22 i maj 2023 och Kammarrätten i Stockholm gick på samma linje i domen Mål nr 3152–23. Lovisa Eriksson har varit det juridiska ombudet.
Vad är det viktigaste i domarna?
– Synen på när och om en person lämnat oriktiga uppgifter. Uppgifter från en enskild kan uppfattas som överdrivna utan att de varit oriktiga eller grovt vårdslösa på det sätt lagen kräver för att Försäkringskassan ska ha rätt att dra in rätten till ersättning.
Kan denna dom nu överklagas av Försäkringskassan till HFD?
– Domen kan överklagas till HFD inom två månader.
Oriktiga uppgifter?
Kammarrätten tyckte inte att det medicinska underlaget fullt ut gav stöd för beskrivningen av hjälpbehovets omfattning, men det är inte samma sak som att det medvetet, eller av grov vårdslöshet lämnats oriktiga uppgifter, säger Lovisa Eriksson.
– En assistansansökan består av en detaljerad levnadsberättelse med beskrivning, minut för minut, av vardagens alla göromål. Alla delar av denna beskrivning kan sällan intygas av vården.
Kvinnan ansåg att hon alltid har beskrivit sitt hjälpbehov som hon själv uppfattat det. Synen på detta har med åren förändrats hos Försäkringskassas säger Lovisa Eriksson.
– Försäkringskassans bedömning i äldre beslut var ofta att läkarutlåtande med en diagnos med relevanta detaljer samt ADL-bedömning baserad delvis på intervju kunde göra i vart fall merparten av den enskildes yrkande sannolikt. Med åren har Försäkringskassan ställt högre och högre krav på bevisningen.
Vad betyder domen för synen på de uppgifter en person lämnar i en assistansbedömning?
– Synen på uppgifter från en enskild är att de kan uppfattas som överdrivna utan att de varit oriktiga eller grovt vårdslösa. Domen ger uttryck för att Försäkringskassan, innan den fattar ett gynnande beslut om assistansersättning, ordentligt måste värdera uppgifterna som läggs till grund för beviljandet. När beslutet väl har fattats kan det inte ändras för det fall att Försäkringskassans senare ångrar sin bedömning. Beslutet kan bara ändras om det är baserat på oriktiga eller grovt vårdslösa uppgifter, eller om väsentligt ändrade förhållanden tillkommit vid ett senare tillfälle.
När kan assistansersättning dras in?
Kammarrätten skriver: Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att XX ska anses ha medvetet, eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter som är av betydelse för rätten eller storleken av ersättningen.
Kammarrätten har här tydliggjort Försäkringskassan inte har rätt att dra in assistansersättningen, enbart för att de ändrat sin syn på det medicinska underlaget i ett ärende, säger Lovisa Eriksson.
– Den enskildes intresse av att få behålla ersättningen väger alltså tyngre än myndighetens intresse att dra in ersättningen. Assistansersättning kan bara omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden hänförliga den enskilde (tex förbättringar i hälsotillståndet eller att annat samhällsstöd tillkommit) eller om den enskilde har lämnat oriktiga uppgifter, vilket gäller sedan omprövningsstoppet 2018.
Återkrav blir inte av
Det fanns ett ärende om återkrav av assistansersättning från kvinnan men inget beslut hade fattats, säger Lovisa Eriksson.
– Ärendet var vilande hos Försäkringskassan medan domstolsprövningen om rätten till assistansersättning pågått. Det är sannolikt att ett beslut om återkrav hade fattats om Försäkringskassan fått bifall för sitt överklagande i kammarrätten.
Får kvinnan nu tillbaka sin assistansersättning?
– Ja, Försäkringskassan var relativt snabb att åter bevilja assistansersättning i den omfattning som fanns innan den drogs in 2022. Personen hade assistans fram tills förvaltningsrättens dom meddelandes i maj 2023.
Hoppas Försäkringskassan tänker efter
Lovisa Eriksson hoppas att domen leder till att Försäkringskassan överväger en extra gång, innan den fattar ett beslut att dra in assistansersättning.
– De behöver bedöma om det finns grund att fatta beslutet eller om det innebär en ny bedömning av samma uppgifter som vid det ursprungliga beslutet.
Luckor i tidsredovisningen tillmättes inte stor betydelse
Försäkringskassan pekade även på luckor i tidsredovisningen, men de tillmättes ingen stor betydelse i målet. Det kan finnas många anledningar till luckor i tidsredovisning, säger Lovisa Eriksson.
– Ofta beror det på att det uppstått problem i utförandet av assistansen, t.ex. om en assistent blivit sjuk eller avslutat sin tjänst och det visat sig svårt att hitta en ersättare. Tidsredovisningen inges på heder och samvete och det är därför korrekt att lämna luckor i tidsredovisningen för pass som inte kunde bemannas. Det ska inte uppfattas som att den assistansberättigade inte behövde hjälp under denna tid.
Anonyma anmälningar
Ärendet startade i en anonym anmälan, vilket ofta är fallet, men de bör bedömas med stor försiktighet, då det är svårt att kontrollera sanningshalten, säger Lovisa Eriksson.
– De kan ha lämnats av någon som saknar full insikt i den verkliga situationen eller av någon som har ett personligt agg mot den som anmälan riktas mot. Varken Försäkringskassan eller förvaltningsdomstolarna tillmäter anonyma uppgifter något reellt bevisvärde, vilket enligt mig är korrekt.
Försäkringskassan har bevisbördan
Kammarrätten konstaterar att det är Försäkringskassan som har bevisbördan för att det finns stöd i lagen att dra in rätten till assistansersättning, säger Lovisa Eriksson.
– Det innebär att det är Försäkringskassan ska presentera tillräcklig bevisning till stöd för sitt beslut. Det åligger primärt inte den enskilde att bevisa sin rätt till assistansersättning; rätten till assistansersättning gäller tills vidare.
Högre beviskrav krävs av kassan
Kammarrätten konstaterar också att vid beslut om att dra in assistansersättning uppställs som regel ett högre beviskrav än inom förvaltningsprocessen.
– Detta innebär att den bevisning som Försäkringskassan presenterar till stöd för sitt beslut måste nå en högre nivå än vad som gäller när en enskild ansöker om assistansersättning för att inte underkännas av domstol, säger Lovisa Eriksson.