Nils Seye Larsen, Miljöpartiet – ”Politiskt tryck har skapat hårdare assistansbedömningar”
Både S och M-ledda regeringar har utövat politiskt tryck på Försäkringskassan att skärpa assistansbedömningarna, och Försäkringskassan har svarat på detta, säger Nils Seye Larsen.
– Allt måste göras om så att behoven räknas i sin helhet.
Nils Seye Larsen är Miljöpartiets nya talesperson i funktionsrättsfrågor. Han sitter i Riksdagens socialutskott och har haft assistansersättning sedan 2006.
Assistansberättigade sätts i en rävsax
DN beskrev nyligen situationen för Maria Andersson som fick återkrav på 1,17 miljoner för att hon inte anmält att hon slutat på ett mindre arbete för tio år sedan. Nils Seye Larsen tycker att assistansanvändare sätts i en rävsax.
– Vi hamnar i ett dilemma där man är rädd för att förlora sin assistans om man meddelar minsta sak. Och om man inte meddelar riskerar man att Försäkringskassan går in och bedömer och kräver tillbaka pengar.
”De stjälper människors inre drivkrafter”
Nils Seye Larsen tar ett exempel med en person som gör ett försök att gå upp i arbetstid, men som inte meddelat Försäkringskassan för att det varit så fullt upp.
– Om hen sedan slutar jobba för att det inte funkade kan hen få ett återkrav för att Försäkringskassan säger att personen varit kapabel till mer än vad hen tidigare sagt. Då utnyttjas en persons vilja att kunna klara sig mer i yrkeslivet och det används mot personen, det blir så fel. De stjälper människors inre drivkrafter.
Politiskt tryck på Försäkringskassan
Nils Seye Larsen beklagar att Försäkringskassan konsekvent drar ärenden till domstol för att skapa en hårdare rättspraxis utan att det gjorts några lagändringar.
– Försäkringskassan har tolkat domar och även självt ändrat tillämpningen vilket prövats i domstol. Tyvärr har behovsbedömningen på det sättet skjutits långt från sina ursprungliga intentioner.
Varför har Försäkringskassan gjort detta?
– Det har funnits ett politiskt tryck från både S och M-ledda regeringar som velat ha kontroll över skenande kostnader, och Försäkringskassan har svarat på det politiska trycket.
Hur har trycket utövats, via regleringsbrev?
– Ja det finns formuleringar i regleringsbrev, tex 2016 där det talas om att bryta timutvecklingen i assistansersättningen.
Den sökande har blivit en pappersprodukt
Nils Seye Larsen är även kritisk till att Försäkringskassan gick från att ha en handläggare som bedömde och hade mandat att ta beslut till ett system där den sökande aldrig talar med den person, beslutsfattaren, som tar beslutet.
– Den sökande kanske inte avhumaniseras men du blir en pappersprodukt.
Behov måste bedömas i sin helhet igen
Idag har vi inte längre skenande kostnader som 2010–2015, utan tvärtom minskar antalet assistansberättigade. Nu borde vi kunna göra reformer för att återgå till lagens intentioner, säger Nils Seye Larsen.
– Framför allt behöver behovsbedömningarna reformeras innan vi går vidare med det statliga huvudmannaskapet.
Hur behöver behovsbedömningarna förändras?
– De behöver bedömas i sin helhet, idag räknar kassan tex minuter när assistenten tar av kalsonger, hjälper med kateter, men inte när jag kissar, det blir så fel. Sedan finns sminkdomen där man tex räknar minuter när man ta bort smink men inte när man tar på smink. Allt måste göras om så att behoven räknas i sin helhet.
Gränsen får inte bli hårdare
Efter att Försäkringskassan sedan 2006 dragit åt sina bedömningar trillar allt fler ner till kommunerna, vars kostnader då skenar vilket leder till att även de skärper bedömningarna, säger Nils Seye Larsen som vill se ett statligt huvudmannaskap efter att behovsbedömningarna förändrats på kassan.
– Ett statligt huvudmannaskap behöver också fungera när personer plötsligt eller tillfälligt får ökade behov, då behöver Försäkringskassan snabbt kunna ge stöd.
De som inte får assistans får ju då hemtjänst, hur ser du på det?
– Den gränsen finns ju även idag i kommunen, och ligger runt 7 timmar i veckan. Gränsen får inte bli hårdare än idag.
Stärkt Assistans blev inte som det var tänkt
Reformen Stärkt Assistans ledde inte till den ökning av assistansberättigade som det var tänkt och bland annat Cecilia Blanck på JAG har riktat stark kritik mot att det schabloniserade föräldraavdraget tvärtom lett till att det blev svårare få assistans. Nils Seye Larsen anser att problemet ligger i Försäkringskassans tillämpning.
– Med föräldraavdraget är problemet att det blev ett dubbelt avdrag, när du söker assistans för ett barn söker du för behov som beror på funktionsnedsättningen som är utöver ens föräldraansvar. Om det sedan dras en schablon från de behoven blir det ett dubbelt avdrag.
Anser du att regeringen bör ta bort hela föräldraavdraget?
– Ja, de bör utreda om att göra det.
Litar på socialtjänstministern om indexuppräkningen
Nils Seye Larsen har frågat Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall om indexuppräkningen av assistansersättningens timbelopp, och fått svar att det kan vara klart före nästa budgetprocess.
– Jag tycker Camilla Waltersson Grönvall gav bra svar om detta, jag har bra förtroende för henne i det här arbetet. Sedan behövs det en engångsuppräkning innan indexeringen införs, för att åtgärda den urholkning som skett senaste tio åren.
Personlig assistans mot försvarskostnader
Den kommande kostnadsökningen för försvaret är mycket omfattande och frågan är om detta kommer få konsekvenser för utgifterna för personlig assistans. Nils Seye Larsen säger att vi lever i en oviss tid och att det behövs höjda försvarsutgifter.
– Den tidigare kostnadsökningen för assistansen är som en piss i Mississippi jämfört med det som sker i försvaret nu. Men detta är kanske något som ska göras utanför budgeten, med lån, då behöver det kanske inte ha en så stor påverkan. Samtidigt har regeringen prioriterat skattesänkningar på 30 miljarder, det är fullt möjligt att prioritera stöd till funktionshindrade.
Hur bör man agera här och vad bör funktionsrättsrörelsen göra?
– Jag tänker att de gemensamt bör slåss för några viktiga frågor, tex assistans-bedömningarna, där kan man ev samla en majoritet i riksdagen. Det kan även vara ledsagning till synskadade, de faller utanför personkretsarna idag.
”Vi satt och sov under S-regeringen”
Miljöpartiet var inte alltid så drivande i assistansfrågan när de satt i regering med Socialdemokraterna, Nils Seye Larsen säger att även han var frustrerad över detta.
– Absolut, samtidigt är det en utmaning för ett litet parti i en regering, man kan inte påverka i alla frågor utan blir tvungen att välja. Men med det sagt satt vi tyvärr och sov i den här frågan. Jag kan säga att där är vi inte idag och jag kommer göra allt för att lyfta de här frågorna. Jag hoppas här på ett samarbete med S, V och MP och att jobba gemensamt med dem inför valet 2026, säger Nils Seye Larsen.