TEMA - Forskning om personlig assistans
Assistanskoll har intervjuat en rad forskare som studerat personlig assistans från olika utgångspunkter. Assistansens kvalitet, ekonomi, anhöriga som assistenter är exempel på saker det forskats om.Artiklar: (20)
”Sverige ses inte längre som det stora föredömet”, 2025-06-04
Att studera hur personlig assistans skapar välbefinnande och lycka blir nästa projekt för forskaren John Magnus Roos. Han är samtidigt kritisk till hur rätten till assistans försämrats.
Hanna Egard och Hans Knutsson – ”Vårdinsatser i personlig assistans är en del i att kunna leva som andra”, 2024-03-13
Att få personlig assistans för behov som är kroppsnära är centralt för att kunna leva som andra, styra sitt liv och utöva självbestämmande, säger Hanna Egard som bemöter en tidigare intervju av Helene von Granitz.- fyra kommentarer
Helene von Granitz, doktor i medicinsk vetenskap – ”Personlig assistans har blivit en insats som alltmer avlastar sjukvården”, 2024-02-16
Assistansersättningen har medikaliserats och präglas alltmer av vård och omsorgsinsatser. Orsaken är att rättspraxis skapas främst utifrån de grundläggande behoven i stället för intentionerna för lagstiftningen, säger Helene von Granitz. 
Ida Norberg, PhD, Social & Political Sciences – ”De allt hårdare bedömningarna kan liknas vid byråkratiskt våld”, 2023-03-13
Ett typiskt svenskt sätt att göra åtstramningar är att politikerna säger att välfärden ska värnas och att alla som behöver stöd ska få det, samtidigt som de skickar motsatta signaler till myndigheterna.
Robin Bankel, doktor i företagsekonomi – ”Assistansberättigade blir beroende av juridisk hjälp från assistansanordnare”, 2021-11-16
Assistansberättigade tvingas i praktiken ta emot juridisk hjälp eftersom bedömningarna i kommun och Försäkringskassan ställer mycket höga krav och att det ofta krävs ett överklagande av beslutet, säger Robin Bankel.- Hanna Egard, lektor, Malmö Universitet – ”Politiska krav på nedskärningar har skapat mer medicinska bedömningar”, 2021-05-28
En medicinsk syn på funktionshinder dominerar alltmer i personlig assistans. De grundläggande behoven har varit en stor del i denna förändring, säger Hanna Egard. 
Marie Sépulchre, forskare, Uppsala universitet - ”Rätten till personlig assistans är en del av en medborgarrättskamp”, 2020-01-20
Funktionsrättsaktivisternas kamp är en medborgarrättskamp som liknar tidigare medborgarrättsrörelsers kamp. Marie Sépulchre har forskat på bloggtexter och debattartiklar skrivna mellan 2008 och 2017.
Anna Dunér, professor i Socialt arbete, Göteborgs universitet – ”Anhörigassistenter ger en privat sfär att vila i”, 2018-05-11
Anhörigassistans ger ett flexibelt stöd som ges med kort varsel och assistansanvändaren slipper känna tacksamhet för oavlönat arbete. Men det finns samtidigt risk för beroenden om enbart anhöriga är assistenter. Det säger Anna Dunér som gjort något så ovanligt som att forska om anhörigassistans.
Hans Knutsson, Ekonomihögskolan i Lund – ”Som att ersätta ett friskt äpple med ett halvruttet päron”
, 2017-05-16
Företagsekonomen Hans Knutsson visar i en rapport att det blir dyrare om assistans ersätts med tex hemtjänst, om samma servicenivå ska upprätthållas. Samtidigt är det i verkligheten insatser med lägre service som ersätter assistans, vilket han liknar med att friska äpplen ersätts med halvruttna päron.
Niklas Altermark, statsvetare – ”Expertmetoden totalt olämplig för att bedöma omfattning av assistansfusk”, 2017-05-05
Niklas Altermark anser att expertmetoden inte är lämplig för att bedöma assistansfusk och att den dessutom använts på ett sätt som strider mot vetenskaplig metodik.
Viveca Selander, doktorand, Stockholms Universitet - ”Skillnad på emotionell och praktisk omsorg”, 2015-12-13
Föräldrar som är assistansanvändare gör skillnad mellan emotionell och praktisk omsorg där föräldern står för den emotionella omsorgen medan assistenten står för den praktiska. Det menar Viveca Selander som skrivit en avhandling på området. Synsätten skiljer bland de intervjuade och något som förvånar henne är den stora roll familjen spelar.
Lennart Erlandsson, lektor i juridik – ”Försäkringskassans vägledning används som om den vore en giltig rättskälla”, 2015-08-31
Försäkringskassans interna meddelanden och vägledningar får inte användas som grund för att ändra lagtolkningen vid bedömningar av assistansersättning. Istället ska lagstiftningens målsättning styra anser Lennart Erlandsson, lektor i juridik vid Högskolan i Kristianstad.
Ritva Gough – ”Assistansanvändaren borde få styra innehållet i assistansen mer”, 2015-07-02
Ritva Gough är sociolog och forskade först om arbetsmarknad och äldreomsorg. På 1980-talet började hon intressera sig för pionjärerna inom independentlivingkollektiven STIL och GIL. Läs hennes analys av hur personlig assistans utvecklades.
Julia Bahner, doktorand, Göteborgs universitet - ”Tystnad om sexualitet och assistans”, 2014-12-17
Tystnaden om sexualitet och assistans är ett långt större problem än att en viss grupp inte har samma tillgång till sex som andra. Det handlar om existentiella frågor som identitet och självbild. Det menar Julia Bahner som forskar i ämnet.
Therese Bäckman, juris doktor, Göteborgs universitet – ”Beslut om stöd till personer med funktionsnedsättning i LSS bör inte tidsbegränsas”, 2014-04-22
Det är tidsbegränsningen som gör det möjligt för kommuner och Försäkringskassan att försämra eller återkalla beslut om personlig assistans utan att funktionsnedsättningen förändrats. Det hävdar Therese Bäckman, som i en avhandling studerat hur kommuner regelmässigt tidsbegränsar beslut om stöd.
Barbro Lewin, funktionshinderforskare - ”Försäkringskassan ska inte sätta normerna för LSS” , 2014-02-20
LSS-reformen urholkas när intentionerna med lagen är på väg att gå om intet. Det befarar Barbro Lewin som anser att det ökade antalet avslag på nyansökningar och att många förlorar assistansersättningen är en konsekvens av en fragmentiserad bedömning där Försäkringskassan inte tar hänsyn till helheten.
Lottie Giertz, lektor i socialt arbete, "För att kunna påverka hur assistansen verkställs måste man som brukare vara väldigt stark", 2012-10-30
Kommunernas regler och rutiner begränsar individers självbestämmande, säger Lottie Giertz som skrivit en avhandling om inflytande vid bla personlig assistans. Ett annat problem är att myndigheter och assistansanordnare inte helt inser att assistansen ser så olika ut för olika individer.
John Magnus Roos - "Assistansersättning borde beviljas utifrån aktiviteter en person vill och kan göra", 2012-02-13
Assistansanvändarnas självbestämmande minskar av minuträkning och kontroll i vardagen. Det borde istället vara mer kontroll av hur anordnarna använder assistansersättningen anser John Magnus Roos, Fil Dr i psykologi och affilierad forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborg. Han ska nu studera fritidsaktiviteter hos assistansanvändare och anser att assistansbedömningar bör grundas på en persons aktiviteter istället för behov.
Hanna Egard, Lunds Universitet - "Assistansanvändare behöver utbildning i arbetsledning"
, 2011-05-12
Tid där assistenten inte är aktiv är nödvändig för att assistans ska vara brukarstyrd enligt Hanna Egard, socionom och den första doktorand som studerat samspelet mellan assistansanvändare och assistenter. Hon säger också att assistansanvändare behöver träning för att kunna vara de arbetsledare som det är tänkt i lagstiftningen.
John Magnus Roos - "assistansanvändaren reduceras till ett objekt om enbart aktivitetstid räknas vid bedömningarna", 2010-05-25
Assistansberättigade som valt privata anordnare har en bättre kvalitet i sin assistans än de som har kommunen, de har dessutom fler assistanstimmar. Detta framgår av en doktorsavhandling av John Magnus Roos som anser att det skapats ett b-lag av assistansberättigade. John Magnus Roos är samtidigt kritisk till Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov, han tar avstånd från minuträknande och att inte räkna tid där assistenten är till förfogande, vilket han anser reducerar den assistansberättigade till ett objekt.