TEMA - Forskning om personlig assistans
Assistanskoll har intervjuat en rad forskare som studerat personlig assistans från olika utgångspunkter. Assistansens kvalitet, ekonomi, anhöriga som assistenter är exempel på saker det forskats om.Artiklar: (19)
- fem kommentarer
Marie Sépulchre, forskare, Uppsala universitet - ”Rätten till personlig assistans är en del av en medborgarrättskamp”, 2020-01-20
Funktionsrättsaktivisternas kamp är en medborgarrättskamp som liknar tidigare medborgarrättsrörelsers kamp. Marie Sépulchre har forskat på bloggtexter och debattartiklar skrivna mellan 2008 och 2017. 
Almedalen 2018 - Ja och nej frågor väckte frustration hos politikerna, 2018-09-04
Välviljan var stor bland de samlade riksdagspolitikerna. Som brukligt ett valår ville alla värna assistansen.
Almedalen 2018 - ”Varför ska man rösta på Socialdemokraterna eller Moderaterna?”, 2018-07-23
I en debatt i Almedalen sade Camilla Waltersson Grönvall (M) att Lena Hallengren (S) ”vände och vred på sig som en mask” när hon försökte undgå ansvar för den politik regeringen fört under mandatperioden. Å andra sidan hade hon själv mycket stora problem med att försvara moderaternas förslag på skattesänkningar.
Almedalen 2018 - ”Professionalisering går rakt emot tanken på att vi själva ska få välja hur vi ska leva”, 2018-07-17
Kommunal föreslår i en ny rapport att assistansyrket ska professionaliseras och att det ska krävas utbildning för att bli personlig assistent. På ett seminarium i Almedalen mötte förslaget starkt motstånd både från arbetsgivarsidan och från IfA.
Almedalen 2018 – ”Istället för att skyffla skuld mellan varandra borde det ingjutas lite ryggrad i debatten”, 2018-07-12
Niklas Altermarks inledning på Almedalens första seminarium om LSS var en hård kritik mot regeringen. Han sade att signaler från regeringen har påverkat Försäkringskassan till en hårdare rättspraxis och att de ”lanserat” fusket som förklaringen till assistansens kostnadsutveckling.
Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige - ”Begränsningar av anhörigassistans kan ge en återgång till institutioner” , 2018-06-17
Funktionsrätt Sverige anser att de problem som finns med anhörigassistans kan lösas bäst med en upprustning av andra LSS-insatser. De säger i ett ställningstagande, tillsammans likaunika med flera, att inskränkningar av möjligheterna till anhörigassistans skulle få mycket olyckliga följder.
Anna Dunér, professor i Socialt arbete, Göteborgs universitet – ”Anhörigassistenter ger en privat sfär att vila i”, 2018-05-11
Anhörigassistans ger ett flexibelt stöd som ges med kort varsel och assistansanvändaren slipper känna tacksamhet för oavlönat arbete. Men det finns samtidigt risk för beroenden om enbart anhöriga är assistenter. Det säger Anna Dunér som gjort något så ovanligt som att forska om anhörigassistans.
Hans Knutsson, Ekonomihögskolan i Lund – ”Som att ersätta ett friskt äpple med ett halvruttet päron”
, 2017-05-16
Företagsekonomen Hans Knutsson visar i en rapport att det blir dyrare om assistans ersätts med tex hemtjänst, om samma servicenivå ska upprätthållas. Samtidigt är det i verkligheten insatser med lägre service som ersätter assistans, vilket han liknar med att friska äpplen ersätts med halvruttna päron.
Niklas Altermark, statsvetare – ”Expertmetoden totalt olämplig för att bedöma omfattning av assistansfusk”, 2017-05-05
Niklas Altermark anser att expertmetoden inte är lämplig för att bedöma assistansfusk och att den dessutom använts på ett sätt som strider mot vetenskaplig metodik.
Viveca Selander, doktorand, Stockholms Universitet - ”Skillnad på emotionell och praktisk omsorg”, 2015-12-13
Föräldrar som är assistansanvändare gör skillnad mellan emotionell och praktisk omsorg där föräldern står för den emotionella omsorgen medan assistenten står för den praktiska. Det menar Viveca Selander som skrivit en avhandling på området. Synsätten skiljer bland de intervjuade och något som förvånar henne är den stora roll familjen spelar.
Lennart Erlandsson, lektor i juridik – ”Försäkringskassans vägledning används som om den vore en giltig rättskälla”, 2015-08-31
Försäkringskassans interna meddelanden och vägledningar får inte användas som grund för att ändra lagtolkningen vid bedömningar av assistansersättning. Istället ska lagstiftningens målsättning styra anser Lennart Erlandsson, lektor i juridik vid Högskolan i Kristianstad.
Ritva Gough – ”Assistansanvändaren borde få styra innehållet i assistansen mer”, 2015-07-02
Ritva Gough är sociolog och forskade först om arbetsmarknad och äldreomsorg. På 1980-talet började hon intressera sig för pionjärerna inom independentlivingkollektiven STIL och GIL. Läs hennes analys av hur personlig assistans utvecklades.
Julia Bahner, doktorand, Göteborgs universitet - ”Tystnad om sexualitet och assistans”, 2014-12-17
Tystnaden om sexualitet och assistans är ett långt större problem än att en viss grupp inte har samma tillgång till sex som andra. Det handlar om existentiella frågor som identitet och självbild. Det menar Julia Bahner som forskar i ämnet.
Therese Bäckman, juris doktor, Göteborgs universitet – ”Beslut om stöd till personer med funktionsnedsättning i LSS bör inte tidsbegränsas”, 2014-04-22
Det är tidsbegränsningen som gör det möjligt för kommuner och Försäkringskassan att försämra eller återkalla beslut om personlig assistans utan att funktionsnedsättningen förändrats. Det hävdar Therese Bäckman, som i en avhandling studerat hur kommuner regelmässigt tidsbegränsar beslut om stöd.
Barbro Lewin, funktionshinderforskare - ”Försäkringskassan ska inte sätta normerna för LSS” , 2014-02-20
LSS-reformen urholkas när intentionerna med lagen är på väg att gå om intet. Det befarar Barbro Lewin som anser att det ökade antalet avslag på nyansökningar och att många förlorar assistansersättningen är en konsekvens av en fragmentiserad bedömning där Försäkringskassan inte tar hänsyn till helheten.
Lottie Giertz, lektor i socialt arbete, "För att kunna påverka hur assistansen verkställs måste man som brukare vara väldigt stark", 2012-10-30
Kommunernas regler och rutiner begränsar individers självbestämmande, säger Lottie Giertz som skrivit en avhandling om inflytande vid bla personlig assistans. Ett annat problem är att myndigheter och assistansanordnare inte helt inser att assistansen ser så olika ut för olika individer.
John Magnus Roos - "Assistansersättning borde beviljas utifrån aktiviteter en person vill och kan göra", 2012-02-13
Assistansanvändarnas självbestämmande minskar av minuträkning och kontroll i vardagen. Det borde istället vara mer kontroll av hur anordnarna använder assistansersättningen anser John Magnus Roos, Fil Dr i psykologi och affilierad forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborg. Han ska nu studera fritidsaktiviteter hos assistansanvändare och anser att assistansbedömningar bör grundas på en persons aktiviteter istället för behov.
Hanna Egard, Lunds Universitet - "Assistansanvändare behöver utbildning i arbetsledning"
, 2011-05-12
Tid där assistenten inte är aktiv är nödvändig för att assistans ska vara brukarstyrd enligt Hanna Egard, socionom och den första doktorand som studerat samspelet mellan assistansanvändare och assistenter. Hon säger också att assistansanvändare behöver träning för att kunna vara de arbetsledare som det är tänkt i lagstiftningen.
John Magnus Roos - "assistansanvändaren reduceras till ett objekt om enbart aktivitetstid räknas vid bedömningarna", 2010-05-25
Assistansberättigade som valt privata anordnare har en bättre kvalitet i sin assistans än de som har kommunen, de har dessutom fler assistanstimmar. Detta framgår av en doktorsavhandling av John Magnus Roos som anser att det skapats ett b-lag av assistansberättigade. John Magnus Roos är samtidigt kritisk till Försäkringskassans uppdelning av grundläggande behov, han tar avstånd från minuträknande och att inte räkna tid där assistenten är till förfogande, vilket han anser reducerar den assistansberättigade till ett objekt.