annonser
annons Backup
annons JAG
annons Vivida Assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Nordica Assistans
annons STIL
annons Maxia Care
annons Assistansförmedling
annons Humana Personlig assistans


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Stefan de Vylder, nationalekonom - "En klassisk kostnadsövervältring på kommunerna"

Stefan de Vylder, nationalekonom, ser Försäkringskassans förändrade assistansbedömningar som typisk kostnadsövervältring på kommunerna där man gör det klassiska misstaget att inte se helheten av statens och kommunernas utgifter.
Stefan de Vylder säger även att höga siffror för bidragsbrott i assistans kan vara överskattade, och han är inte förvånad över att riskkapitalföretag intresserat sig för assistansbranschen.

Bedömningarna förändrades 2007

Stefan de Vylder
Stefan de Vylder. Foto: Stig Sandkvist

2007 fick Försäkringskassan regeringens uppdrag "att skapa likformighet vid bedömning av assistansersättning". Det resulterade i ett beslut att enbart räkna "integritetskänsliga delar av grundläggande behov, vilket i juni 2009 fick stöd i Regeringsrätten. Följden har blivit att ett ökande antal nu förlorar sin assistansersättning, 57 personer 2007, 100 år 2008, 146 år 2009 och 143 under första halvåret 2010. Dessa hänvisas istället till stöd från kommunerna.
Reaktionen från politikerna har varit motsägelsefull. Vänsterpartiet och Folkpartiet har protesterat i riksdagsmotioner och fått muntligt stöd från Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Regeringen och företrädare för Moderaterna och Centern säger sig däremot vilja avvakta utredningar om effekterna av Försäkringskassans hållning.

Artiklar med samma tema: (215)

TEMA - Försäkringskassans hårdare bedömningar för assistansersättning

I november 2007 började Försäkringskassan hävda att enbart sk integritetsnära delar av grundläggande behov ger rätt till assistansersättning, Försäkringskassan fick stöd i Regeringsrätten 2009. En ny dom 2015 begränsade det femte grundläggande behovet. 2016 sade ytterligare en dom att egenvård inte räknas som grundläggande behov. Hårdare bedömningar har gjort att alltfler förlorat sin assistansersättning och att färre nybeviljas.

Myndigheter går ofta längre än vad politiker avsett

Den 30 juni i år sade Försäkringskassan att man nu överväger ytterligare skärpningar av bedömningarna. Enligt Stefan de Vylder finns det många exempel på att en myndighet hårdtolkar signalerna från politikerna när de ska genomföra beslut. När Försäkringskassan förändrade bedömningarna 2007, utredde LSS-kommitten samtidigt möjligheter att dämpa kostnadsutvecklingen. I våras tillsattes en ny offentlig utredning som till februari 2012 ska ge förslag som "ska komma tillrätta med kostnadsutvecklingen".
- Man kan ofta se att tidsandan påverkar i sådana här sammanhang. När politiker ger signaler om hårdare tag, kan Försäkringskassan tolka in och gå längre än vad politikerna eftersträvat.
Det går rykten om att finansdepartementet pressat på Försäkringskassan..
- Det vet vi inget om, det kan räcka att nitiska tjänstemän hör rykten.
Försäkringskassan säger nu att de vill utreda om enbart aktiva tidsperioder, där assistenten utför en konkret insats, ska vara assistansgrunnade samt utreda vad "goda levnadsvillkor" i LSS-lagstiftningen ska betyda i praktiken, detta kan öppna för ännu större förändringar enligt Stefan de Vylder.
- Det banar väg för en flexibel och godtycklig tolkning som kan innebära att målet i lagstiftningen, att funktionshindrade ska kunna leva som andra i samhället, är i fara.

Helhet av utgifter saknas

Försäkringskassan menar att den förändrade behovsbedömningen innebär att gränsen flyttas mellan statens och kommunernas ansvar. När utgifterna för assistansersättning presenteras ser man inte kommunernas utgifter, vilket enligt Stefan de Vylder gör att man missar helheten.
- Det innebär en kostnadsövervältring från stat till kommun där man inte kan jämföra kostnaderna på ett vettigt sätt. I kommunerna ersätts assistans kanske av hemtjänst, gruppboenden eller anhörigas arbete.

Finanskris kan förstärka utvecklingen

Om den nuvarande finanskrisen förvärras skulle det kunna skynda på en utveckling där staten lägger över kostnader på kommunerna enligt Stefan de Vylder.
- Det beror på hur mycket vi dras med, men det finns en risk att staten vältrar över ännu mer kostnader på kommunerna. Så fort det börjar blåsa snålt är det risk att man skär där det finns svagast organisationer. Då är det viktigt att brukarorganisationerna säger ifrån.

Kostnader dyker ofta upp någon annanstans

Man vet oftast inte vilka konsekvenser det får på lång sikt när ett stöd tas bort enligt Stefan de Vylder. Om fler förlorar sin assistansersättning kanske deras anhöriga tvingas hjälpa till mer så att de inte kan fortsätta med sina ordinarie arbeten. Sjukvårdskostnader kan öka om personer med funktionsnedsättning generellt mår sämre.
- Det finns inga kalkyler som beskriver detta och jag är rädd för att man överskattar kostnadsökningen i assistansersättningen när man inte ser andra kostnader. Det skulle inte förvåna mig om det på sikt är dyrbart, inte bara mänskligt, utan även samhällsekonomiskt att skära ner här.
Vid nedskärningar uppstår det enligt Stefan de Vylder ofta ett stuprörsseende där förvaltningen bara ser sina egna kostnader.
- Om någon annans konto drabbas har man klarat sig. Jag säger inte att alla stödinsatser är effektiva, men när exempelvis förebyggande insatser för barn och unga skurits ner, har det gett framtida kostnader för barnpsykiatri och kriminalvård.
Varför finns det sällan studier av helheten?
- De är svåra att göra, metodiken är outvecklad och politiker tänker inte på femton års sikt utan vanligtvis till nästa val.
Stefan de Vylder vill se fler studier som den av statsvetaren Björn Johnsonsom studerat de höga sjuktalen på nittiotalet, som Björn Johnson anser berodde på en tidigare nedmontering av rehabiliteringsinsatser.
- Liknande studier kan väcka politiker till insikt om att inte tänka alltför kortsiktigt.

Omfattning av bidragsbrott överdrivs ofta

Det senaste året har det varit en stor debatt om bidragsbrott i personlig assistans. Flera personer har dömts för att ha låtsats ha funktionsnedsättningar i samarbete med vissa assistansföretag. Försäkringskassan har gjort uppskattningar att uppåt 10 % av assistansersättningen skulle betalas ut på felaktiga grunder, i media har ansvariga inom polisen talat om en tredjedel.Samtidigt har omfattningen av brottsligheten ifrågasatts av Riksrevisionen och oberoende forskare. Även Stefan de Vylder säger att siffrorna kan vara överskattade.
- Bidragsbrotten inom assistans är destruktiva eftersom de misskrediterar ett i grunden sunt system. Jag har ingen aning om hur omfattande kriminaliteten är men jag skulle gissa att den inte är så omfattande som många velat göra gällande.
Brukar en påstått stor omfattning av bidragsbrott visa sig vara fel i efterhand?
- Ja, sjukförsäkringssystemet är det mest kända exemplet där det förekommit uppgifter om ett omfattande missbruk. När man tittat närmare på det har det visat sig att det varit mindre än vad politiker, journalister och proffstyckare sagt.
Den kriminalitet som kommit fram till fällande domar inom assistansen tyder dock på att kontrollen av hur assistansersättningen beviljas och används kan ha varit för svag säger Stefan de Vylder.
- Det är förödande för ett system om det är möjligt för bedragare att utnyttja det. I grunden ska ett system bygga på förtroende, men utan tillräcklig kontroll bäddar man för att kriminella utnyttjar systemet.

Riskkapitalföretag ger kortsiktigt ägande

I assistansbranschen håller tre riskkapitalkoncerner, Humana, Frösunda och Olivia, sedan 2008 på att ta alltfler marknadsandelar och köpa upp konkurrenter. Idag är 20 % av alla assistansberättigade kunder i någon av de tre koncernerna. Stefan de Vylder säger att detta är ny information för honom, men han förstår att riskkapitalbolagen vill in i branschen.
- Det är en säker stabil inkomst med lättförtjänta pengar, vi har sett en liknande utveckling i skola och sjukvård. Vinstmarginalen kanske inte är så hög men den är å andra sidan ganska trygg, fem-sex procent kan räcka idag.
Riskkapitalbolag köper upp företag för att sälja de vidare efter fem-sex år och Stefan de Vylder anser att det finns en risk att kvaliteten blir sämre om man släpper in kortsiktiga vinstintressen.
- Å andra sidan behöver inte kvaliteten bli så dålig så länge det fria valet finns kvar, hittills går det att byta assistansanordnare, säger Stefan de Vylder.

Stefan de Vylder intervjuades av Kenneth Westberg 2011-08-25

Vidare läsning

Skicka sidan till: