Björn Johnson, statsvetare, Malmö Högskola - "Den stora mängden medvetna bidragsbrott är en myt"
Den påstådda omfattningen av bidragsbrott i socialförsäkringarna, där assistansersättning ingår, har en mycket svag grund enligt Björn Johnson, statsvetare och docent i Socialt arbete på Malmö Högskola.
FUT- Delegationen, vars rapporter till stor ligger till grund för antagandena om bidragsbrott, anser han bygger på gissningar som formats av den allmänna debatt som rådde i mitten av 2000-talet.
Rapporterna från FUT-Delegationen är gissningar
Björn Johnson anser att föreställningen om att det finns en stor mängd medvetna bidragsbrott i socialförsäkringen är en myt som skapats dels av ett behov av enkla lösningar, dels av krafter med sin egen agenda. Björn Johnson berättar att han kom in på ämnet när han forskade om sjukförsäkringarna och att han är särskilt kritisk till FUT- Delegationen, vars rapporter Vad kostar felen? och Varför blir det fel? från 2007 är en av grunderna till antagandena om bidragsbrott. I FUT-Delegationen deltog Försäkringskassan, polisen, Skatteverket, m.fl. myndigheter. De använde sig av Expertmetoden, Expert Elicitation, där utvalda personer med stor erfarenhet från respektive myndighet satte sig ner och tillsammans gjorde antaganden.
- Expertmetoden brukar användas när det saknas tillförlitlig information på ett område, men man måste vara medveten om att beräkningarna har mycket stora felmarginaler.
Enligt Björn Johnson hade FUT- Delegationen ett mycket svagt underlag när de granskade socialförsäkringarna, han säger att deras grund i sjukförsäkringen var tre rapporter, varav en stickprovsundersökning.
- Sedan satte de sig och gissade tillsammans, de 20 miljarder i felaktiga utbetalningar som de kom fram till var genomsnittet av de olika gissningarna. Jag anser att om man gör på det sättet påverkas man starkt av den debatt som för tillfället finns i samhället. 2005-2007 härskade en stark debatt om fusk och överutnyttjande. Hade samma gissningar gjorts fem år tidigare när sjukskrivningar allmänt sågs som ett arbetsmiljöproblem, är jag övertygad om att de hade kommit fram till helt andra resultat.
Enligt Björn Johnson saknar rapporten Vad kostar felen? metoddiskussion, läsaren kan inte bedöma vad de har gjort eller hur de kommit fram till sina slutsatser.
- När jag läste rapporten så baxnade jag av att den kunde ges ut i det svenska utredningsväsendet. Det sägs att experter utvalda av myndigheten har deltagit i seminarierna, men det beskrivs inte hur de valts ut eller vilken bakgrund de har. Detta skulle aldrig accepteras i ett akademiskt sammanhang.
Påståenden om assistansersättning saknar underlag
För assistansersättning angav FUT-Delegationen i Vad kostar felen? att av drygt 11 miljarder var 10,9 % felaktiga utbetalningar, där 6,8 % berodde på medvetna fel från den sökande. Väsentliga fel ansågs exempelvis vara fel i tidsredovisningar och räkningar, överdrivet funktionshinder och hjälpbehov, att ändrade förhållanden inte anmäls, eller att omprövning inte genomförs. Björn Johnson anser att det inte finns något underlag i rapporten som kan bedöma rimligheten i detta.
- Jag kan hålla med om att assistansersättning är en högriskförmån med höga kostnader med en kontroll som inte alltid varit så stark, men att dra de här slutsatserna om omfattningen av fusk i assistansersättningen saknar stöd. Försäkringskassan har gjort undersökningar liknande den från FUT- Delegationen. 2010 släpptes Felaktiga utbetalningar och brott mot socialförsäkringen under 2009 där man via Expertmetoden hävdade att det fanns felaktiga utbetalningar på 16,4 miljarder i socialförsäkringarna. Björn Johnson har liknande kritik mot den rapporten som mot FUT-Delegationen.
- Förra året kritiserade jag att Försäkringskassans rapport redovisades i medierna utan källkritik av att uppgifterna var framtagna av Expertmetoden.
Riksrevisionen ifrågasätter omfattning av bidragsbrott
Andra undersökningar har talat för att mängden bidragsbrott inte är så stor. Riksrevisionen hävdade nyligen i rapporten Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? att det inte finns grund för att de medvetna bidragsbrotten skulle vara så omfattande som exempelvis FUT-Delegationen hävdat.
- Riksrevisionen hävdade att det inte fanns belägg för en så stor mängd medvetna bidragsbrott, bland annat eftersom så få fall polisanmäls eller leder till dom. 2010 gjorde Försäkringskassan cirka 20 000 kontrollutredningar. Drygt 5 procent, omkring 1100 av dessa ledde till polisanmälan. Efter att de passerat polis och åklagares granskningar kunde man i slutändan bara att kunna knyta personer till brott i 200 ärenden.
Vad borde Riksrevisionens kritik leda till?
- Att regeringen reviderar de siffror de utgått från när de planerar åtgärder mot fusk, jag menar att man skjuter mygg med kanoner. Samtidigt minskas resurserna till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten trots att skattebrott och ekonomisk brottslighet är ett mycket mer omfattande problem. Satsa istället mer resurser på ekobrott och skattebrott.
Medierna kan bidra till en alltför vinklad bild
Rapporterna om omfattande bidragsfusk i assistansersättningen har fått konsekvenser. I april 2011 tillsatte regeringen en särskild utredning "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen" som dels ska granska och föreslå åtgärder mot fusk och dels föreslå åtgärder för att "komma tillrätta med kostnadsutvecklingen" för assistansersättningen . Utredningen motiverades tills stor del utifrån FUT-Delegationens och andra rapporter om fusk där Expertmetoden använts. Samtidigt har media uppmärksammat ett antal fall där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning. Björn Johnson säger att det är naturligt att sådana fall upprör men att debatten riskerar att bli skev.
- Det är naturligtvis bra att bedrägerier och brott avslöjas. Samtidigt blir uppmärksamheten i medierna av sådana fall mycket större än exempelvis skattefusk. Om man tror på normgivande makt så borde man satsa mycket mer på skattefusket, för det är mycket mer accepterat i befolkningen.
Risker om allmänheten tror att fusket är omfattande
Björn Johnson ser stora risker med påståenden om omfattande medvetet fusk.Dels prioriteras åtgärderna åt fel håll, men det finns även allvarligare följder.
- Det kan leda till en avlegitimering av hela socialförsäkringssystemet, viljan att betala skatt kan minska, vilket i längden kan öppna för privata sjukförsäkringar.
Vilka krafter kan ligga bakom en sådan utveckling?
- Jag tror regeringen tacksamt tar emot en föreställning om att de offentliga systemen överutnyttjas för att kunna ställa arbetslinjen mot bidragslinjen. Sedan finns det privata försäkringsbolag som gärna vill ta över delar av den allmänna sjukförsäkringen. På Almedalsveckan märker man att de här bolagen kommer fram mer och mer och propagerar för privata alternativ.
Föreställningen om bidragsfusk blocköverskridande
Föreställningen om omfattande bidragsfusk som blev stark i början av 2000-talet är dock blocköverskridande enligt Björn Johnson som påpekar att FUT- Delegationen tillsattes av Socialdemokraterna.
- När sjukfrånvaron sköt i höjden tolkades det först som ett arbetsmiljöproblem, en föreställning som då fanns i alla politiska partier. Sedan slog Svenskt Näringsliv tillbaka mot vad de uppfattade som orättvis skuldbeläggning, och lade istället skulden på bidragsfusk. Jag menar att båda dessa förklaringar är alltför enkla lösningar.
i boken Kampen om sjukfrånvaron hävdar Björn Johnson att grundproblemet istället var att människor blev kvar i sjukskrivningar där de tidigare hade fått stöd att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det berodde på en rad politiska beslut där man monterade ner verktyg som tidigare fanns för att få tillbaka människor till arbetslivet.
- Tidigare fanns det en rad institutioner som medverkade, Företagshälsovården, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden och arbetsgivarna. Nedmonteringen pågick från slutet av 80-talet till mitten på nittiotalet. Följderna av detta beskrevs sedan med förenklade mediebilder, först av dålig arbetsmiljö, därefter av överutnyttjande och fusk, säger Björn Johnson.
Björn Johnson intervjuades av Kenneth Westberg 2011-08-15
Vidare läsning
Rapport från Riksrevisionen: Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?
Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen
Debattartikel i DN av Björn Johnson,