Krönika

Thomas Juneborg

Hur bekämpar vi brottslighet i assistansbranschen?

22 april meddelade regeringen att en ny utredning ska tillsättas för att bekämpa kriminalitet i assistansbranschen. Funktionsrättsrörelsen har nu en stor möjlighet att påverka politikerna. Samtidigt fortsätter assistanskrisen för de som är beroende av personlig assistans.

Ytterligare en utredning är nu tillsatt för åtgärder i kampen mot brottslighet i assistansbranschen. Samma dag presenterades en gemensam rapport från polisen och Försäkringskassan som beskrev en dyster bild vad gäller kriminalitet kopplad till personlig assistans. I den här krönikan finns inte utrymme att gå in närmare vad rapporten säger. Det är mycket allvarligt att organiserad kriminalitet infiltrerar assistansbranschen.

Talas om att ”assistansbranschen kapats av kriminella”

Jag vill ändå protestera mot det språkbruk som regeringen, inklusive statsminister Ulf Kristersson använder. Det talas om att ”assistansreformen kapats av kriminella”. I så fall menar regeringen att assistansbranschen helt kontrolleras av organiserad brottslighet men det är inte vad rapporten säger. Vi är infiltrerade definitivt och det räcker gott för att beskriva allvaret - men inte kapade. Tycker regeringen och opinionsbildare ska vara betydligt försiktigare i språkbruket.

Vad gäller direktiven i utredningen tycker jag det är bra att utreda införandet av en LSS inspektion, många har också efterfrågat det. Sen finns det flera direktiv som har potential att utlösa ett ramaskri i funktionsrättsrörelsen när utredningen är klar. Det är framför allt:

• Utreda om anhörigassistans bör regleras i syfte att motverka brottslighet
• Föreslå en ny ordning för uppföljning (omprövningar) av assistansersättning som effektivare motverkar brottslighet
• Analysera och vid behov föreslå lämplig reglering av möjligheten att själv kunna anställa personliga assistenter

Intresset från staten för att reglera anhörigassistansen har återigen ökat. Jag har själv debatterat frågan om eventuella regleringar i sociala medier. Det är mycket tydligt att det hos många anhöriga finns en enorm oro för reglering av anhörigassistans. Många känner sig utpekade som kriminella och tycker att det pågår ett drev mot anhörig assistans.

Förbud mot anhörigassistans en dödsdom för assistansreformen

Kan assistansreformen fungera utan anhörig assistans? Nej är mitt bestämda svar, ett förbud mot anhörig assistans är i praktiken en dödsdom för assistansreformen. I en intervju med Assistanskoll säger ansvarig minister Gunilla Waltersson Grönvall att ett förbud inte är aktuellt. Att utredningen kommer att presentera förslag på regleringar är ändå uppenbart.

Utredningen har fått gott om tid på sig, ända fram till januari 2027. Varför så lång tid är en fråga som ställts flera gånger. Spontant känns det som att det handlar om valtaktik. I en intervju med Heja Olika säger emellertid Bengt Westerberg att det är rimligt med så pass lång utredningstid.

Det har nu gått över 10 år sedan jag drog slutsatsen att brottslighet kopplad till personlig assistans är att allvarligt hot mot frihetsreformen. Har inte ändrat mig sedan dess. Från vår sida tycker jag det är mycket tydligt nu att såväl de assistansberättigade som alla seriösa anordnare, d v s det stora flertalet verkligen vill få bort en brottslighet som förstör så mycket. Vi har nu en jättemöjlighet att vara aktiva, ha en dialog med politiker och myndigheter och presentera förslag hur vi ska få bort brottsligheten.

Glöm ordet fusk, detta är ren kriminalitet

Fusk eller kriminalitet? Glöm ordet fusk. Det här handlar om ren kriminalitet som går ut på att ”mjölka” samhället på pengar. Samma personer som infiltrerar assistansreformen infiltrerar även vårdcentraler, HVB hem och mycket annat.

Hur bekämpar vi brottsligheten effektivt? Det handlar om ekonomisk brottslighet vilket innebär ett nära samarbete mellan många myndigheter är självklart. Utöver polisen och Försäkringskassan samt IVO är bland annat Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Bolagsverket och Kronofogden viktiga. Hur välutvecklat är samarbetet med andra länder? Organiserad brottslighet jobbar ofta över landsgränser.

Ambitionen måste självklart också vara att statens jakt på brottslingar påverkar de assistansberättigades vardagsliv så lite som möjligt. Brottsligheten är kopplad till kriminella anordnare och vi kommer inte åt en enda nätverkskriminell genom att öka vardagskontrollen runt oss.

Var brister kontrollerna idag? På ytan kan det verka vattentätt med all minut och sekundräkning men det finns uppenbart stora luckor i det befintliga kontrollsystemet.

Nödvändiga åtgärder mot kriminaliteten

Tillstånd för assistansverksamhet ska givetvis dras in för alla anordnare som kan kopplas till organiserad brottslighet utan möjlighet att fortsätta under nytt namn. Det är idag inte förbjudet att sälja IVO tillstånd vidare. Det finns alltså en accepterad ”marknad” för detta.

Förslag på andra åtgärder

• Noggrann bakgrundskontroll av personer som driver eller vill starta ett assistansbolag.
• Noggrann kontroll av ägarstrukturerna. I organiserad brottslighet är det vanligt att det finns en vit fasad för att dölja kriminella aktiviteter.
• Registerutdrag så att anordnarna kan stoppa yrkeskriminella att bli anställda.
• Återupptagna omprövningar/uppföljningar åtgärdas mycket enkelt med nya behovsbedömningar som säkerställer tryggheten för oss med livslånga behov. Har själv inga problem med uppföljningar så som de såg ut fram till början av 2010-talet.
• Obligatorisk omprövning av tillstånd vid eventuellt ägarbyte.
• En mycket viktig förebyggande åtgärd är en kraftig höjning av schablonersättningen som gynnar seriös verksamhet.

Av åtgärder jag nämner ovan kan jag inte se att det skulle innebära inskränkningar i våra vardagsliv. Flera av de skulle så vitt jag kan bedöma kunna införas med ganska kort varsel som högre schablonersättning och förbjuda handeln med IVO tillstånd.

Flera gånger har jag stött på frågeställningen – Om det nu är så mycket brottslighet i assistansvärlden är det väl bara för polisen att sätta dit de skyldiga. Riktigt så enkelt är det inte. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har säkert bra koll på vilka personer det är som utför brotten men att få fram bevis som håller i en domstol är mycket svårare. Kanske ska frågeställningen vara:

Har polisen de verktyg som behövs för att effektivt bekämpa en ny typ av brottslighet som Sverige länge var förskonat ifrån?

Samtidigt som kriminalitet debatteras flitigt fortsätter assistanskrisen för vi som behöver den för att leva självständiga liv. Regeringen hade med ett tillägg till den befintliga utredningen kunnat visa att den inte bara vill bekämpa kriminella utan också säkerställa att lagen fungerar som det var tänkt – nämligen utreda nya behovsbedömningar. Uppenbart saknas viljan hos regeringen att göra det.

Ett annat sätt som regeringen kunnat visa genuint intresse att värna reformens intentioner hade varit att införa ett nödstopp på återkraven från Försäkringskassan som även flera riksdagspolitiker krävt. Regeringen har meddelat att det inte är aktuellt att införa ett nödstopp.

Det tillitsbaserade systemet står på spel

Mycket mer står på spel än enbart framtiden för personlig assistans. De kriminella infiltrerar inte bara assistansen utan många andra delar i välfärdssektorn. Välfärdsstaten är uppbyggd enligt principen om tillit mellan staten och Sveriges invånare. Vi som söker hjälp förutses vara ärliga - vi behöver verkligen hjälp från samhället. Det är en mycket sympatisk modell som jag tycker vi ska värna. När kriminella individer infiltrerar välfärden i en maffialiknande brottslighet utmanas verkligen det tillitsbaserade systemet.

Vad skulle i så fall ersätta tillitsmodellen? Det skulle med mycket stor sannolikhet bli ett system med mycket hårdare kontroll runt de personer som söker hjälp från staten eller hemkommunen.

Thomas Juneborg 2025-05-07