Margareta Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet bör kunna leda till en omtolkning av grundläggande behov utan att § 9a behöver ändras"
Margareta Kjellin vill att hela matsituationen ska räknas som ett grundläggande behov när bedömningsinstrumentet börjar tillämpas i behovsbedömningarna.
Hon anser tid där assistenten är till förfogande kan vara en viktig del av personlig assistans, men anser också att "personlig service med boendestöd" bör vara utgångspunkten vid en utredning av stödet till de som idag har kommunala LSS-beslut på assistans.
Ingen lagändring i § 9a innan utredningar är klara
Margareta Kjellin, moderaternas talesperson i funktionshinderfrågor, är mycket kritisk till den regeringsrättsdom från juni 2009 som bekräftade Försäkringskassans nya tillämpning i att dela in grundläggande behov i integritetskänsliga delar. Det mest kända exemplet i tillämpningen är att endast den som inte kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov vid måltider. En tom sked som kan föras mellan tallrik och mun gör ingen människa mätt menar hon.
- Detta har regeringen aldrig gett direktiv om, regeringen ville se en likartad bedömning i landet men jag ifrågasätter att detta är den riktiga. Regeringsrätten har missat helhetsbilden.
Hur ser du på Vänsterpartiets och Folkpartietskrav på en lagändring i LSS § 9a med ett förtydligande av definitionen av grundläggande behov?
- Det går inte att kräva en lagändring nu, vi måste avvakta Försäkringskassans utredning av behovsbedömningarna och bedömningsinstrumentet, som beräknas vara klara 30 juni respektive 31 augusti 2011. Detta var vi överens om i Socialutskottet.
Bedömningsinstrumentet kan ge en ny tolkning av lagstiftningen
Margareta Kjellin menar att det nya bedömningsinstrumentet för behovsbedömningar kan leda till att hela matsituationen räknas som ett grundläggande behov där även delning och tillagning av maten räknas.
- Ett bedömningsinstrument med en helhetssyn bör kunna leda till en nytolkning av lagstiftningen där hela matsituationen kan räknas som grundläggande behov. Inget parti i Socialutskottet vill egentligen att nuvarande tolkningen ska fortsätta.
Men handlar inte detta om var gränsen ska gå när man ska få assistans av Försäkringskassan eller kommunen, kan instrumentet verkligen ändra det?
- Min förhoppning är att bedömningsinstrumentet ska leda till att matsituationen bedöms på ett nytt sätt, där man tar hänsyn till allt från inhandling av maten tills den är i magen.
Assistans vid arbete och föräldraskap
Folkpartiet har motionerat om ett lagförtydligande där assistansberättigades rätt till arbete och att bilda familj förtydligas. Margareta Kjellin menar att Folkpartiet skriver ut en självklarhet.
- Att arbeta och vara förälder ingår i att kunna leva ett liv som andra, jag menar att det redan täcks upp i nuvarande lagstiftning.
Tid där assistansen är till förfogande är en viktig del av assistans
Margareta Kjellin säger sig vilja arbeta för att bedömningsinstrumentet för personlig assistans blir rättssäkert och ickekränkande. Hon berättar att Socialstyrelsen och Försäkringskassan just utfrågats på Socialutskottet.
- Försäkringskassan sade att efter att ha testat instrumentet på redan tagna beslut såg det ut att ge fler timmar än dagens bedömningar, genom att det tar upp områden som inte kommit fram tidigare. Under våren och sommaren ska instrumentet testas på nyansökningar på fem försäkringscentra och jämföras med fem andra som fortsätter på det gamla sättet.
En stor fråga har varit om bara den aktiva tiden ska räknas eller om man även ska få assistans för tid mellan aktiviteter. Lennart Jansson, projektledare i utvecklingen av instrumentet har uttalat att instrumentet bara räknar tid för aktiviteter, sedan får lagstiftning och tillämpning avgöra hur mycket tid som ska läggas till.Margareta Kjellin säger att man inte bara kan räkna aktivitetstid.
- Även tid där assistansen är till förfogande anser vi är en viktig del av personlig assistans. Att säga att en person med stor funktionsnedsättning har passiv tid där hon eller han klarar sig själv är inte en korrekt bedömning. Har man bedömts ha över 20 timmar grundläggande behov, kan assistenten inte springa ut och in och göra saker hos andra eller vara ledig mellan alla arbetsmoment.
Bland annat IfA har uttryckt farhågor att boendeservicen ska återkomma om bara aktivitetstid beviljas…
- Det har vi inte sett hittills och det finns inget stöd i lagstiftningen för detta.
Vill utgå från "personlig service med boendestöd"
Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan, föreslog nyligen att de som har kommunala LSS-beslut på assistans borde föras över till Försäkringskassan. Margareta Kjellin säger att detta kommer att utredas när frågan om assistansens förstatligande blir aktuellt.
- Jag vill se ett förstatligande av assistansen, gränsdragningsproblematiken mellan stat och kommun har funnits sedan assistansen infördes. Försäkringskassan strävar efter att få folk att hamna under 20-timmarsgränsen och kommunerna strävar efter motsatsen. Visst kan det kännas bra att alla med assistans ska vara på kassan, men när du bedöms ha mindre än 20 timmar grundläggande behov/vecka blir det inte så mycket tid, då riskerar assistenten få gå mellan många olika jobb.
Margareta Kjellin menar att det vore bättre att utgå den av LSS-kommitten föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd".
- Här skulle vi även kunna få in fler grupper i den nya LSS-insatsen, exempelvis synskadade.
Men det blir en försämring för de som idag har personlig assistans, den nya insatsen beskrivs ju som hemtjänstlik?
- Det beror på, om vi får en insats där du kan välja utförare via LOV, Lagen om Valfrihetssystem, kan du styra vem som ger insatsen. På de orter som har LOV väljer man från en lista av utförare som kommunen godkänt efter kvalitetskriterier.
Om man har en assistans som fungerar idag, vill man kanske behålla den..
- Då kan anordnaren söka om att bli utförare i LOV-systemet.
Men alla kommuner har inte LOV…
- Nej men vi vill att alla ska ha LOV, här vill vi lagstifta om inte alla infört det till 2014.
Skulle man kunna vara egen arbetsgivare för sina assistenter i LOV?
- Nej, det tror jag inte, eftersom den som är utförare i LOV ska ha f-skattsedel.
Hur mycket kostnaderna kan växa
Lennart Axelsson i Socialdemokraterna sade nyligen i en intervju att regeringens skattesänkningar på exempelvis arbete gjort att besparingar nu krävs i assistansen, för att finansiera skattesänkningarna. Margareta Kjellin tillbakavisar detta.
- Det finns inga krav på besparingar från regeringen. Det var faktiskt den förra socialdemokratiska regeringen som 2006 först gav uppdraget till dåvarande Assistanskommitten att titta på likvärdigheten av behovsbedömningarna i landet och att hitta förslag för att dämpa kostnadsökningen.
Hur mycket kan kostnaderna för personlig assistans tillåtas växa?
- Det är svårt att svara på, ibland kan ett behov vara omättligt, då får inte kostnaden öka så mycket att det urholkar reformens trovärdighet. Idag verkar kostnaderna ha stabiliserats. Försäkringskassan säger att antalet assistansberättigade planat ut men att antalet assistanstimmar per individ ökar, vilket jag tror främst beror på att individerna är äldre och att man behåller assistansen efter 65.
Hur ser du på att en grupp socialdemokrater i Västra Götaland motionerat om att avskaffa 65-årsgränsen för att söka personlig assistans?
- Det är inte rimligt, då får vi se över hela lagstiftningen, där delar av Socialtjänstlagen skulle behöva föras över till LSS, vilket skulle ge stora kostnader. Men det är klart att det kan upplevas orättvist idag, får du en stroke vid 64 års ålder får du assistans, men inte när du är 66. Socialtjänstlagen är här till för att försäkra alla om rätt till insatser när man åldras och inte kan klara sig på egen hand. LSS- lagen är till för att undanröja hinder för människor med funktionshinder som förvärvas före 65 år.
Bidragsbrott i Halland
I Halland har hittills tre personer dömts för att ha bluffat om att de haft en funktionsnedsättning, hallandspolisen har sagt att fusket organiseras av vissa assistansföretag. Margareta Kjellin ser ett problem i att assistansersättning verkar ha setts som en familjeförsörjning.
- Vi måste vara mycket tydliga med att LSS är till för de har ett behov av assistans, inte till försörjning av en familj, det är helt oacceptabelt, säger Margareta Kjellin som fruktar att assistansberättigades trovärdighet ska skadas av brottsligheten och vill se dels en starkare tillsyn av assistansföretag, dels att man vågar ställa frågor till den som söker assistans.
- De här brottslingarna gynnas av att man inte vågar fråga funktionshindrade om deras behov, eller säga något som kan tolkas fel.
Är man för försiktig?
- Ja, den assistansberättigade måste få rätt insatser av rätt anledning.
Hallandspolisen har efterfrågat specialistläkarintyg vid nyansökningar av assistans, Margareta Kjellin är dock tveksam om det är rätt väg.
- Jag är inte så säker på att specialistläkare är bäst lämpade, det riskerar att bli olika beroende på vilken läkare som undersöker. Det är viktigare att behovsbedömarna blir bättre på att se detta, säger Margareta Kjellin.
Margareta Kjellin intervjuades av Kenneth Westberg 2011-02-23
Vidare läsning
Vänsterpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov
Folkpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov
Socialdemokraterna, Lennart Axelsson - "Vi stödjer en lagändring i § 9a i LSS"