Anders W Jonsson, C, " ...jag kan acceptera åtgärder som kan upplevas som integritetskränkande för att skydda assistansreformen"

Förslagen i propositionen om assistansersättningen är väl avvägda, anser Anders W Jonsson, C, ordförande i Socialutskottet. Han menar att det största hotet mot assistansreformen är att allmänhetens förtroende för systemet urholkas. Anders W Jonsson anser därför att det är okej att ta till åtgärder för att stävja fusk även om de kan uppfattas som integritetskränkande.

I förra veckan la regeringen propositionen "Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning" (se from sida 213). Assistanskoll har intervjuat centerpartisten Anders W Jonsson, ny ordförande för Socialutskottet efter Kenneth Johansson, C, om de kritiserade förslagen om oanmälda hembesök och rapporteringsskyldighet för assistansanordnare.
Hur ser du på propositionen om assistansersättningen?
- Jag tycker att det är väl övervägda och väl underbyggda förslag, säger Anders W Jonsson.
Vad säger du om att den bakades in i regeringens budgetproposition?
- Det tycker jag att det är bra och det är av två skäl. Dels är det här anslagspåverkande och sådana förslag ska gärna ligga i budgetpropositionen. Det andra är att det är viktigt att så fort som möjligt få det här regelverket på plats och då är ett bra sätt att det ligger i budgetpropositionen.

Ingen nyhet lägga förslag i budgetproposition

Hur ser du på Vänsterpartiets och Socialdemokraternas kritik om att det kan tyda på att regeringen vill införa förändringarna snabbt utan så mycket debatt?
- Det håller jag överhuvudtaget inte med om, för om det är någon fråga det kommer att bli mycket debatt om så är det den här och det blir det oavsett om det ligger i budgetpropositionen eller om det är en särproposition. I Socialutskottets utgiftsområde i budgeten finns två lagförslag, assistans och förslaget om att indexera patientavgifterna. Båda kommer att påverka budgeten 2013 så ska rent formellt vara en del av budgetpropositionen.
Men det är väl inte så vanligt, är det något nytt?
- Nej det är inget nytt, det har gjorts tidigare också. Det görs framförallt när det handlar om förändringar som får budgetkonsekvenser. För om man väljer att inte bifalla förslaget om att förbättra kontrollen av assistansersättning påverkar det budgeten. Då måste man ta ställning till var man behöver ändra på annat håll i budgeten så att man får plus och minus att gå ihop.
När kan propositionen tänkas komma till riksdagen för omröstning?
- Tidsperspektivet är att ett beslut ska tas under hösten. Just nu pågår den allmänna motionstiden och sedan kommer vi att ge oss på den här frågan i utskotten. Jag är lite osäker, men det kommer troligtvis ett beslut i december.

Rimliga avvägningar för att stävja fusk

Propositionen föreslår att oanmälda hembesök ska kunna göras hos assistansanvändare som har anhöriga som assistenter, samt att Försäkringskassan respektive kommunen ska ha rätt att besöka den assistansberättigade i hemmet för att utreda behovet av assistans. Vad anser du om den utvecklingen?
- Jag tycker att det är en rimlig avvägning. Det här förslaget har kommit med anledning av att det varit en rad uppmärksammade fall av fusk med assistansersättningen och då är det viktigt, för att hela systemet med LSS och assistansersättningen ska ha ett starkt berättigande, att man stävjar fusk. För fusket som figurerat i media gör att allmänhetens förtroende för det här systemet eroderar och det är inte bra.
Är det då inte orättvist att många drabbas av hårdare kontroller när det är förhållandevis få som missbrukat det…
- Det svåra i en sådan här diskussion är hela tiden avvägningen mellan individens rätt till integritet och andra sidan samhällets behov av att kontrollera att pengarna används på rätt sätt. Och då tycker jag att det här är en rimlig avvägning. Jag tror inte att man kommer att uppleva det som särskilt kränkande att man ringer från kommunen, försäkringskassan eller Socialstyrelsen och berättar att de kommer förbi för en kontroll.
Vad säger du till assistansberättigade och brukarorganisationer som är kritiska och som nu känner stor oro för de här förslagen? (Se tex intervju med Ninnie-Wallenborg.)
- I ett läge där vi inte hade några indikationer på att det förekom fusk och där alla som har rätt till assistans får det på ett korrekt sätt, då kan man säga att då behövs inget kontrollsystem heller. Men nu har vi ett läge där vi fått indikationer på att det förekommer en del oegentligheter, och det är stora pengar det handlar om dessutom, då är det viktigt att se till att det finns ett kontrollsystem så att de som fuskar inte kan fortsätta med det.
- Det handlar i grunden om att behålla allmänhetens förtroende för det fantastiska system som LSS och assistansersättningen är. Individen som har behov av assistans pga funktionsnedsättning ska kunna få det mycket frikostigt, men då måste det vara så att allmänheten kan förvissa sig om att det inte går till någon som sen kan dansa runt med kaniner på Liseberg, som vi sett i rapportering som valsat runt i media.

Oanmälda besök ska inte vara rutinen

Professor Anna Hollander säger i en intervju med Assistanskoll att oanmälda hembesök är kränkande för individen, och att de inte hör hemma som en rutinåtgärd i LSS. Hon berättar att oanmälda hembesök även diskuteras inom socialtjänsten för att tex kontrollera att socialbidrag inte missbrukas. JO har här bedömt att oanmälda hembesök måste motiveras i varje enskilt fall med konkreta misstankar om fusk eller skydd och väga detta mot den integritetskränkning det innebär för den enskilde.
Skulle samma krav på misstanke kunna tillämpas vid assistans?
- Oanmälda hembesök ska inte vara rutinen, rutinen är hembesök. Sedan preciserar inte lagförslaget huruvida det ska vara oanmälda eller anmälda besök. Utifrån situationen får man sedan bedöma hur lagen ska tillämpas, det är inte upp till riksdagen att avgöra. Jag kan tänka mig att det enklaste för de här myndigheterna är att slå en signal på förmiddagen och säga att vi kommer på eftermiddagen. Sen tycker jag i ett läge, där man får samhällets stöd för assistans till mycket stora belopp, att man får acceptera att det sker viss kontroll. Jag tror dessutom att de som är mest betjänta av att stävja fusk är de som inte fuskar och har assistans. Hembesök från kommunen kan också tillföra något, det handlar inte bara om att kontrollera fusk, utan också om att ge råd och tips om hur man kan arbeta på ett annat sätt.
Men många assistansberättigade vill absolut inte att någon myndighet ska komma och berätta för dem hur de ska leva sitt liv, det är de experter på själva… Kan det här vara så att skyddsbehovet för en del individer med assistans går ut över den stora del av assistansberättigade som kan avgöra sitt eget bästa?
- Problemet är ibland när det är nära anhöriga som utför assistansen och i utredningen fanns ett förslag om att låta kommunen anställa anhöriga som är assistenter som vi inte antagit. Jag tycker då att det här är ett bättre förslag. Nu blir det här mycket fokus på fusk, men som barnläkare har jag tagit del av andra diskussioner om rör barn och ungdomar med nära anhöriga som personliga assistenter och det är inte en helt enkel situation. Jag tror att det är bra om man på olika vis kan stötta upp de familjerna.

Ser fusket som större hot mot assistansersättningen

Regeringen föreslår även att anordnare blir skyldiga att lämna uppgifter till Försäkringskassan om hur assistansersättningen används när fel misstänks. Vad anser du om det?
- Jag tycker också det är ett rimligt förslag. Ser man att pengarna används på ett felaktigt sätt ska man också ha skyldighet att rapportera det.
Detta har kritiserats av många som känner oro för att anordnare och assistenter ska bli informatörer och man upplever förslaget som integritetskränkande, se bla kritik från Vilhelm Ekensteen, IfA.
- Alla de här förslagen kan kritiseras ur olika synvinklar utifrån att avvägningen mellan individens integritet och samhällets behov av att ha kontroll över hur skattemedel används är felaktig. Men det jag skulle önska, det är att assistansberättigade och assistansföretag kommer in med andra förslag om hur man kan stävja fusket. För jag ser fusk som ett större hot mot assistansersättningen än vad de här delarna vad gäller integritetskränkande inslag är. För tittar man på remissvaren är det ett bejakande av att det förekommer fusk även om det är svårt att veta vilken omfattning det är. Sen kritiserar man alla de förslag som utredaren har lagt. Nu har vi plockat bort några av dem och går fram med några av dem och hela tiden är det kritik av att de är för integritetskränkande. Jag tycker att vi behöver ta gemensamma tag för att stävja fusk och felutnyttjande för att värna vår fantastiska assistansreform.
Ni efterfrågar alltså andra förslag från brukarorganisationerna på andra sätt att komma åt fusk, eller…
- Ja, när jag tittar i sammanfattningen på remissvaren var det framförallt kritik mot de befintliga förslagen. Jag tycker att de förslagen som är lagda är en bra bit på väg, sedan får man såklart utvärdera hur det kommer att slå. Men finns det ytterligare förslag på hur man kan komma åt fusket är jag beredd att lyssna på dem. Därför att det här är ett känsligt system. Det handlar om en liten grupp människor med stora behov som får en rejäl satsning från samhället på mer än 20 miljarder per år. De flesta svenskar tycker att de med svåra funktionsnedsättningar ska få assistans och andra insatser enligt LSS. Men blir det en allmän uppfattning att en stor del går till fusk vore det förödande för assistansreformen, därför menar jag att det är angeläget att stävja fusk.

Svårt att beräkna omfattning av fusk

Billums utredning har fått kritik från olika håll för att inte vara tillräckligt underlag för att komma med dessa förslag. Vad säger du om det?
- Precis som sjukförsäkringen och de andra sociala trygghetsförsäkringarna att det är jättesvårt att beräkna hur stort fusket är. Men bara det faktum att det i Expressen och Aftonbladet och andra tidningar runt ett antal historier med fusk och bedrägerier som varit mycket grova gör att jag anser att de här åtgärderna är mycket angelägna. Sen om fusket ligger på en nivå på 3 eller 13 %, det kommer vi att se framöver. Men att det förekommer fusk och att det inte är en försumbar nivå det känner jag mig helt övertygad om.
Agneta Luttropp, Mp, bla anser att fuskutredningen blivit ett alibi för inskränkningar i integriteten. Vad anser du?
- Vi i Centerpartiet var med och drev igenom den här reformen och vi tycker att LSS och assistansen är oerhört viktig och vill slå vakt om dem. Det är därför som vi är beredda att vidta åtgärder för att komma åt fusk. Det värsta som kan hända den här gruppen är att det bland en bred allmänhet sprids en uppfattning att det förekommer mycket fusk och att det kan vara upp till miljardbelopp som faktiskt försvinner. Det är min kärlek och min omsorg om assistansreformen som gör att jag är beredd att göra avvägningen att acceptera vissa åtgärder även om de av vissa kan upplevas som integritetskränkande, just för att skydda assistansreformen.

Förändringen bra för assistansberättigade på lång sikt

Har det skett ett paradigmskifte i synen på den assistansberättigades rätt till integritet såsom Henrik Petrén, RBU, anser?
- Jag skulle inte kalla det paradigmskifte. Vi går från ett läge där vi haft väldigt små möjligheter att kontroller att pengarna används på rätt sätt, till att öka de möjligheterna. Det är en förändring på så vis att vi betonar vikten av att det inte förekommer fusk. Det sker pga den starka viljan att värna assistansreformen, men att kalla det paradigmskifte, det skulle jag inte göra. Den här förändringen är bra för de assistansberättigade. Sedan reformen infördes har det funnits en diskussion kring kostnadsökningen av assistansen, om dessa förslag kan bidra till att minska den diskussionen är jag den första att vara tacksam.

Vill utreda innan lagändring blir aktuell

Från olika håll har framförts krav på en lagändring i §9a LSS för att de grundläggande behoven ska beräknas i sin helhet då det avgörs om en person ska få personlig assistans. Efter en regeringsrättsdom 2009 har många förlorat sin assistans då de hamnat under 20 timmars gränsen.
Regeringen har gett ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, i uppdrag att utreda detta, med slutredovisning 2014, är inte det ett sätt att förhala kraven på lagändring? Se tidigare intervju med Vänsterpartiet och Folkpartiet.
- Det är inte ett sätt att förhala beslut. Det handlar om att vi vill se till att det finns ett rejält och bra underlag för beslut. Jag har pratat med ett antal assistansanvändare som hamnat under gränsen och förstår hur de påverkas. Men underlaget vi har idag är något spretigt, därför har ISF fått i uppdrag att titta på det. Jag hoppas att regeringen kan ta ett beslut så snart som möjligt, men faktaunderlaget måste först vara klart.

Anders W Jonsson intervjuades av Minna Nyman Sabbadini 2012-10-02