Carina Herrstedt, Sverigedemokraterna - "Regeringen skjuter medvetet frågan om assistansbedömningarna på framtiden"
Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov har blivit för strikt, hela det grundläggande behovet ska räknas som grund för assistansersättning enligt Carina Herrstedt.
Hon är däremot positiv till mer kontroll genom exempelvis hembesök hos assistansberättigade som har anhöriga som 
assistenter.
SD tar ställning i assistansfrågor
Carina Herrstedt är andre vice ordförande i Sverigedemokraterna, ledamot i civilutskottet och suppleant i Socialutskottet. Samtidigt är hon som riksdagsledamot tjänstledig från sitt arbete som personlig assistent i Helsingborgs kommun. I riksdagsmotionen 2012/13: So543 Rätten till personlig assistans vill hon nu stoppa Försäkringskassans hårdare bedömningar av grundläggande behov som grund för assistansersättning.
Står hela partiet bakom motionen eller är det du som enskild riksdagsledamot?
- Den är lagd som en enskild motion, men jag har inte hört att någon i riksdagsgruppen skulle ha en annan åsikt. Jag har bara mött positiva reaktioner.
När Assistanskoll frågar Per Ramhorn, Sverigedemokraternas ordinarie ledamot i Socialutskottet säger även han att han står bakom motionen.
Varför har Sverigedemokraterna inte uttalat sig i frågor om personlig assistans tidigare?
- Vi håller på och breddar vår politik och det är många områden att sätta sig in i Jag är besviken att jag inte hann skriva en liknande motion förra året, säger Carina Herrstedt.
Det finns bland vissa funktionshindrade en rädsla för Sverigedemokraterna därför att man anser att ni har rötter i en högerextrem ideologi, där man sett på funktionshindrade som en belastning. Hur ser du på det?
- Då har man hamnat helt snett, vi värnar tvärtom om den lilla människan inkluderat de funktionshindrade, alla ska ha lika rättigheter. Den bild folk har av oss är ofta vad man hört i media, där man talar om oss och inte med oss.
Försäkringskassan har blivit för strikt i sina bedömningar
Carina Herrstedt säger att det behövs en lägsta nivå för att få ett stöd som assistansersättning men att Försäkringskassans bedömning nu blivit alldeles för strikt när enbart integritetsnära delar av grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning.
- Bara för att någon delvis kan klä sig eller stoppa maten i munnen innebär det inte att han/hon klarar sig själv. Personen kanske inte kan ta eget initiativ till att klä sig eller duscha, han/hon kanske inte kan laga maten, duka fram eller skära upp maten. En tvååring kan också klä sig delvis och stoppa maten i munnen, men det innebär inte att barnet inte behöver stöd på vägen dit. De assistansberättigades liv ses måste i sin helhet, det går inte att stirra sig blind på detaljer som att en person kan äta själv.
Vad anser du att förändringen i Försäkringskassans behovsbedömningar och domen i Regeringsrätten beror på?
- Det är väl att en del fuskar och utnyttjar systemet samtidigt som reformen kostar mer än man trodde från början.
På samma sida som Folkpartiet och Vänsterpartiet
Carina Herrstedts motion liknar Folkpartiets och Vänsterpartietsmotioner i samma fråga, hon ser inget problem i det utan snarare ett tecken på att det finns ett problem som behöver åtgärdas.
- Det är väl ett tecken på att något är fel och att något behöver göras
Folkpartiet och Vänsterpartiet anser att § 9a i LSS bör skrivas om med en ny definiering av grundläggande behov, anser du att det är rätt väg?
- Det är intentionen i min motion också, att se över hur grundläggande behov räknas och definieras. Sedan hur det ska skrivas exakt är inte jag rätt person att göra, det får experter på lagtext göra.
Regeringen skjuter medvetet frågan på framtiden
Regeringen har gett ISF, Inspektionen för Socialförsäkringen, i uppdrag att utreda behovsbedömningarna fram till oktober 2014. Då ska man se hur många som förlorar sin assistansersättning pga av de förändrade bedömningarna och vilka insatser de får istället. Carina Herrstedt menar att detta är ett sätt att skjuta frågan på framtiden.
- Min motion kommer säkert att avvisas med hänvisning till ISF:s utredning, men det är här och nu hjälpen behövs, hela familjer drabbas när en i familjen inte längre får assistans.
Kan stödja ett förslag från andra oppositionspartier
Carina Herrstedt uppfattar att övrig opposition med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet bevakar detta noga och drar åt samma håll som Sverigedemokraterna. Assistanskoll frågar hur hon ser på möjligheterna att tillsammans med dessa partier driva frågan i Socialutskottet.
- Svårt att säga, jag befarar att det hela landar i att man kommer att avvakta.
Skulle du vilja att hela oppositionen drev detta mot regeringen?
- Ja, jag skulle vilja att man skyndar på detta.
Det finns väl ett motstånd från andra partier att samarbeta med er?
- Det finns det, de kommer normalt inte till oss för att komma överens.
Hindrar det en förändring här tror du?
- Det behöver det inte göra, vi kan ofta släppa vårt eget förslag och stötta något annat om det liknar vårt. För oss är det viktigare att förslagen genomförs, än vem/vilka det kommer ifrån.
I stort positiv till regeringens förslag mot fusk
Regeringen har nyligen lagt en proposition om assistansersättning som en del av budgetpropositionen. "Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning" (se from sida 213). Carina Herrstedt är i stort positiv till förslagen.
- Tycker den är hyfsat bra, det behöver göras något mot fusket, och det behövs mer kontroll, men det ska ske på ett så etiskt sätt som möjligt.
Det finns kritik från bland annat brukarorganisationer mot att Försäkringskassan nu får en möjlighet att kräva hembesök hos assistansberättigade som har anhöriga som assistenter, och som inte är anställda av kommunen, hur ser du på det?
- Jag förstår det kan vara kontroversiellt men ser inga problem med det. Om du är sjukskriven eller har bostadsbidrag kan det också göras hembesök. Vill man vara inkluderad i samhället får man också ställa upp på reglerna i övrigt. Detta är nödvändigt eftersom det finns fusk, det handlar ju också om att säkerställa hjälpen till den assistansberättigade.Däremot är jag tveksam till att man kommer att upptäcka så mycket, särskilt som hembesöken ska aviseras strax innan de sker.
Om myndigheten inte släpps in ska assistansersättningen kunna dras in…
- Jag ser inget konstigt i det, men det får ju inte gå till överdrift så att ersättningen dras in bara för att den avtalade tiden inte passar.
Det finns även kritik mot att anordnarna ska lämna uppgifter om hur assistansersättningen används. IfA:s ordförande Vilhelm Ekensteen anser här att assistansberättigades självständighet hotas och att assistenterna riskerar bli informatörer. Vad anser du om detta?
- Jag är lite kluven här, det behövs kontroll men att helt släppa över ansvaret till anordnaren kan vara att gå lite för långt.
Assistans är också att bli delaktig och inkluderad i samhället
I motionen säger Carina Herrstedt vidare att assistans sträcker sig långt utöver de grundläggande behoven och att det handlar om en rätt som skapar "inkludering och deltagande i samhället".
- Livet är mycket mer än att duscha, äta och klä på sig. Att en funktionsnedsättning innebär begränsningar kommer man aldrig ifrån men man ska kunna leva så normalt som möjligt. En person som får för lite tid i sin assistans blir låst fortsätter Carina Herrstedt, han/hon kan inte göra saker spontant som vi andra tar för självklart.
Försäkringskassan har kritiserats för att bara räkna aktiv tid som assistansgrundande…
- Ja, man kan inte bara gå in och klocka minutrar, det måste finnas livskvalitet. Jag vill ta ett exempel på en person som fått en stroke, och som till en början behöver hjälp med grundläggande behov som att äta och klä på sig. När en sådan person kan göra alltmer själv drar man ofta ner assistanstiden trots att han/hon då behöver mycket hjälp med att bli delaktig i samhället igen.
Borde rätten till assistans för att exempelvis arbeta och utöva föräldraskap garanteras tydligare i lagstiftningen?
- Ja, personligen tycker jag det är ett sätt att bli inkluderad och att komma in i samhället. Assistans för att arbeta förutsätter i och för sig att man kan utföra arbetsuppgifterna själv men behöver hjälp med saker runtomkring. Man ska inte heller förvägras rätten att bli förälder, men även här bör det handla om stöttning i vissa moment.
Borde det ses som grundläggande behov?
- Om det ska kallas grundläggande vet jag inte, men för en icke funktionshindrad är det grundläggande behov att arbeta, och vara delaktig i samhället.
Det bör finnas ett tak för hur stora vinster som kan tas ut
Sedan 2008 har tre riskkapitalägda koncerner, Humana, Frösunda och Olivia tagit över mer och mer av den privata assistansmarknaden genom uppköp och genom att driva kommunala assistansenheter på entreprenad, (se statistik). Assistanskoll frågar slutligen Carina Herrstedt hur hon ser du på den utvecklingen.
- Det behöver inte vara ett problem om det finns valfrihet. Det ska gå att ta ut en viss vinst, men det ska finnas ett tak så att resten återinvesteras. Jag kan inte bedöma var taket ska ligga, men det ska inte gå att göra hur stora vinster som helst. Det viktigaste är att de assistentberättigade är nöjda med den hjälp de får, säger Carina Herrstedt.