Lennart Jansson, Socialstyrelsen - "Tiden tills instrumentet ska vara klart har förlängts till 31 augusti 2011"

I våras ledde starka protester från brukarorganisationerna till att prövningen av bedömningsinstrumentet för personlig assistans sköts upp. Nu ska det troligen ut på prövning i december och tiden tills instrumentet ska vara helt klart har förlängts till 31 augusti 2011.
Behoven ska fortfarande bedömas i timmar och minuter säger Lennart Jansson, projektledare på Socialstyrelsen. Han anser även att det inte går att komma undan att frågor kan upplevas integritetsnära men att det kan vara nödvändigt om alla sökandes behov ska kunna upptäckas.

Prövningen börjar troligen i december

Bedömningsinstrumentet finns nu i en första prövningsversion berättar Lennart Jansson som säger att hela prövningen av hur instrumentet fungerar inte kommer att bli klart till sista mars 2011som tidigare planerat.
- Vi har fått förlängd tid till sista augusti 2011,eftersom arbetet stod stilla efter att brukarorganisationerna i referensgruppen hoppade av samarbetet. Vi har inte velat fortsätta utan deras medverkan.
Ska instrumentet fortfarande prövas på de åtta lokala försäkringscenter som nämndes i våras, exempelvis Borlänge, Umeå, Stockholm Globen och Lund?
- Det är inte helt säkert om det blir samma kontor, de kan ha en annan arbetsbelastning idag, vilka det blir avgörs de kommande veckorna. Men målsättningen är att ha åtta kontor och utöver det åtta kontrollkontor där instrumentet inte används. Sedan kommer vi att jämföra de båda grupperna för att se skillnaden.
När börjar prövningen?
- Troligen i december, men det kan också dröja tills efter nyår. Då ska vi pröva frågorna, språket och om alla behov täcks. Vi vill få med så många ärenden som möjligt med olika typer av funktionsnedsättningar och personer i olika åldrar.

Pilotstudie gjord mot redan avgjorda ärenden

Det har även gjorts en pilotstudie, där instrumentet testats mot ett tjugotal redan avgjorda ärenden för att se om instrumentet fångade upp samma behov berättar Lennart Jansson.
- Det fanns inte ett enda behov i akterna som inte fångades upp av instrumentet. Vi kunde också se att många av frågorna i instrumentet inte fanns med i akterna. Det kunde exempelvis vara fritidsbehov, där vet vi inte om personerna hade behoven eller om man inte frågade. Vi tror att instrumentet kommer att upptäcka behov som missas i dagens bedömningar.

Anser att brukarorganisationerna agerade förhastat

I våras hoppade brukarorganisationerna under stark kritik av samarbetet. Lennart Jansson tycker idag att deras beslut var förhastat eftersom han anser att den testversion man protesterade mot inte var klar och den sökande normalt sett inte behöver besvara alla frågor.
- Vi gjorde medvetet instrumentet stort för att det skulle kunna omfatta alla behov. I det praktiska arbetet ska inte alla frågor ställas utan att man ställer övergripande frågor för att utifrån dem gå in på detaljer. De personer som kan prata för sig kommer alltid att få hjälp, medan vill vi värna om dem som inte kan prata för sig, genom att få dessa att tänka igenom vad de klarar och inte klarar.

Om "tid där assistenten är till förfogande"

När brukarorganisationerna i referensgruppen hoppade av samarbetet reagerade de mycket starkt på att man konsekvent räknade behoven i minuter i instrumentet, detta finns dock kvar enligt Lennart Jansson.
- Lagstiftningen säger att beslut ska fattas i timmar och timmar räknas i minuter. Om den sökande behöver hjälp med maten tar det en viss tid och då måste man tala om det, det kommer vi inte undan.
Instrumentets uppgift är enligt Lennart Jansson att ta reda på hur lång tid olika behov tar, därefter ska handläggaren bedöma om behoven berättigar till personlig assistans.
- Du kan exempelvis ha behov av att byta däck på traktorn, då ska handläggaren utifrån lagstiftningen bedöma om det ryms inom personlig assistans.
På samma sätt är det enligt Lennart Jansson upp till handläggaren att bedöma om den enskilde klarar sig mellan olika behov, eller hur man ska kunna organisera att personalen kan vara ledig exempelvis en halvtimme eller tjugo minuter när den assistansberättigade inte har ett behov enligt instrumentet.
- Precis, det har talats om "tid där assistenten är till förfogande", men det tar inte instrumentet hänsyn till, detta ska handläggaren bedöma. Lagen kan ändra sig över en natt, instrumentets uppgift är att kartlägga personens alla behov så att de finns dokumenterade oberoende av hur lagstiftningen ser ut.

Prövningen pågår under hela våren 2011

De handläggare som utför prövningen av instrumentet kommer att träffas när de gjort ett antal ärenden var, för att se om frågorna ska ändras, arbetet fortsätter under hela våren 2011 och enligt Lennart Jansson är det oklart om hela prövningen av hur instrumentet fungerar kommer att vara helt klart till sista augusti 2011.
- Vi hade räknat med att kunna använda det på tvåårsomprövningar, men förmodligen har Försäkringskassan redan hunnit klara av dem så instrumentet kommer kanske främst att prövas vid nyansökningar av assistans. Om instrumentet inte är helt klart till 31 augusti får vi ge besked om hur långt vi hunnit och slutföra prövningen efter det, det måste vara ordentligt prövat så att vi vet att det fungerar bra.
Lennart Jansson vill även följa upp med frågor till de båda grupperna som jämförs.
- Då ska vi fråga både de som utreds med instrumentet och de som utreds på det traditionella sättet om hur mötet varit, hur frågorna ställts osv.

Går inte att undvika att instrumentet kan upplevas integritetskränkande

Brukarorganisationerna reagerade även mot att handläggaren ska rimlighetsbedöma alla behov och tidsåtgången för dessa. Lennart Jansson anser att detta alltid görs i någon mening.
- I instrumentet formuleras det nu som att handläggaren är överens med den sökande om behovet finns och vilken tid det tar, den sökande känner ju ofta själv bäst till tidsåtgången.
Det som inte finns med i dagens bedömningar är enligt Lennart Jansson att handläggaren ska ta tydlig ställning till tidsåtgången och om behovet tillgodoses på annat sätt eller om det är ett grundläggande eller annat personligt behov.
- Idag skulle handläggaren kunna skriva ner behoven i ett kollegieblock och säga att behovet är två timmar även den sökande sagt fyra. Med instrumentet måste handläggaren motivera varför en viss tid beviljas, då blir det lättare att överklaga eftersom det finns dokumenterat vad som sökts och vad som beviljats.
Det har riktats stark kritik mot integritetskränkande frågor i instrumentet…
- Du tänker kanske på frågan om säker sex, jag får medge jag inte visste om den förrän det kom ut i media, den följde med när mallar kring hälsotillstånd i ICF togs med i instrumentet, den skulle inte ha varit med överhuvudtaget. Samtidigt kommer det att vara så att frågor om grundläggande behov kan upplevas som mycket integritetsnära.
Det går allstå inte att komma ifrån att instrumentet till viss del kan upplevas som integritetskränkande?
- Det stämmer, den enskilda personen som behöver hjälp att exempelvis gå på toaletten måste tala om det på något sätt. Om man gömmer undan det riskerar många att inte få hjälp. Det är en balansgång, i instrumentet får den sökande frågan om han/hon exempelvis behöver hjälp att gå på toaletten, sedan är det upp till honom/henne att beskriva detta, säger Lennart Jansson.

Lennart Jansson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-10-26

Vidare läsning

Handikapp och brukarrörelsens representanter lämnar samarbetet kring behovsbedömningsinstrumentet

Skicka sidan till: