Fredric Käll, Vårdföretagarna – ”Oseriösa anordnare kan luras med administrationsavgiften”
Många assistansföretag anger att de tar ut en administrationsavgift av sina kunder. Om man ser strikt på saken är begreppet vilseledande säger Fredric Käll, Ordförande i Vårdföretagarna, Bransch Personlig assistans. Han anser också att en kund bör kunna påverka vilka assistenter som får extra lönepåslag, men samtidigt har kunden inte har rätt att veta assistentens lön.
Sophie Karlsson i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, har i en intervju på Assistanskoll sagt att begreppet administrationsavgift kan vara missledande eftersom den assistansberättigade kan förledas att tro att anordnaren bara tar en del av ersättningen som avgift, Fredric Käll håller med.
– Avgiften borde egentligen vara hela schablonbeloppet eftersom den assistansberättigade köper assistans för hela summan. Sedan kan man komma överens med varje kund om hur pengarna ska användas, vilket är en civilrättslig överenskommelse om hur mycket som ska gå till löner, assistansomkostnader, utbildning osv.
Anordnaren väljer alltså om man vill lägga upp en budget tillsammans med kunden?
– Ja, en del gör det, en del inte, det är upp till kunden att kräva detta. Eftersom lönekostnaderna är relativt fasta, så sker förhandlingen huvudsakligen om de övriga kostnaderna i assistansen, främst de administrativa som till största delen är lönekostnader för administrativ personal.
Administrationsavgift används av vana
Att så många fortfarande använder begreppet administrationsavgift tror Fredric Käll är av hävd.
– Många är vana vid vokabulären sedan tiden före 1 juli 2008 då ersättningen var den assistansberättigades pengar. Då var det viktigt för den assistansberättigade att veta hur mycket som skulle finnas kvar till en själv.
Hur många inom Vårdföretagarna använder det här begreppet?
– Det gör nog de flesta, eftersom det förväntas av dem. Sedan är det olika hur det hanteras, vissa säger att avgiften är 100 %, dvs hela assistansersättningen, andra sätter en siffra.
Vad ska ingå i administrationsavgiften?
När man talar om en administrationsavgift är det största problemet om det samtidigt saknas en ekonomisk redovisning av hur pengarna används, säger Fredric Käll.
– Det behövs en redovisning av vart alla pengar gått under året för att en administrationsavgift ska bli begriplig.
Vad bör ingå i en administrationsavgift om man använder sig av det begreppet?
– Allt utom assistenternas löner, assistansomkostnader, utbildning och arbetsmiljökostnader, resten ska ingå.
Bör en anordnares vinst ingå i en eventuell administrationsavgift?
– Ja, det ska den göra.
Ärligare att budgetera ett belopp och sedan utvärdera
Storleken på det som administrationsavgiften ska täcka kan förändras säger Fredric Käll. Om ett företag säger att de tar 15 kr i administrationsavgift kan kostnaden i slutet av året ändå hamna på 17 eller 19 kr om medel som tidigare budgeterats till något annat inte använts. Om kunden då inte får någon redovisning har anordnaren inte varit ärlig säger Fredric Käll.
– Kunden kan inte kräva att få pengar som budgeterats till något annat men som sedan inte använts, eftersom hela assistansersättningen är anordnarens efter att den assistansberättigade köpt tjänsten.
Fredric Käll menar att det vore mer ärligt att säga att man budgeterar tex 15 kr till administrativa kostnader och sedan utvärderar hur det gått.
– Då får man träffas igen i slutet av året och se hur det blev, det kanske blev 16 eller 17 kr istället och sedan gör man en ny kalkyl för nästa år.
Vill Vårdföretagarna verka för att ändra på hur branschen använder sig av administrationsavgifter?
– Det är inte en prioriterad fråga just nu. På våra riksseminarier brukar vi ha diskussioner om sådana här frågor men i slutänden handlar det om hur våra medlemmar presenterar sina affärskoncept. Jag anser att Försäkringskassan bör göra tydligt att den avgift anordnaren tar ut är hela schablonbeloppet, då skulle detta kunna förändras.
Oseriösa anordnare luras med vilseledande administrationsavgifter
Det finns oseriösa anordnare som missbrukar begreppet i falsk marknadsföring säger Fredric Käll.
– De kan säga att de bara tar 6 % av assistanserättningen i administrationsavgift för att locka kunder, men i slutet av året har de tagit 12 eller 15 % samtidigt som de inte ger någon ekonomisk redovisning. En annan metod är att de säger att de tar 6 % i administrationsavgift men glömmer att berätta om olika tilläggsavgifter som det står finstilt om i kontraktet.
Administrationsavgifter som vissa assistansföretag marknadsför sig med är så låga att det knappast går att uppfylla de krav som finns från Socialstyrelsen och IVO anser Fredric Käll.
– Då tar man ofta pengar från något annat och berättar inte om det för kunden.
Är det vanligt att medel som avsatts till assistansomkostnader inte används och i ett senare skede går till anordnarens vinst?
– Det var mer omfattande före lagändringen 1 juli 2008, då fanns det bolag med kassor på uppåt 90 miljoner av sparade assistansomkostnader som den enskilde aldrig kunde få ut. De medlen kunde sedan bli vinst när de beskattades av staten.
Ska den assistansberättigade kunna påverka assistenternas löner?
Bör kunden kunna påverka den individuella lönesättningen för sina assistenter om kunden och anordnaren tillsammans lägger upp en budget? Det är en enkel och samtidigt mycket komplicerad fråga menar Fredric Käll.
– Som anordnare tycker jag att det vore bra för att öka kundens delaktighet. Men i vårt kollektivavtal med Kommunal får vi inte lämna ut assistenternas löneuppgifter till kunderna. I mitt företag har vi gjort så att kunden kan se på de totala lönekostnaderna men inte individernas. Då får kunden i alla fall en kunskap om hur ekonomin hänger ihop.
Kan kunden säga att man vill ge en viss assistent extra lönepåslag?
– Ja absolut, det är framförallt kunden som kan tala om vem som gör ett bra jobb.
Men kunden får inte se vad assisten har i lön?
– Nej, som arbetsgivare får vi inte lämna ut löneuppgifter utan ett uttryckligt samtycke från assistenten. Detta följer av den arbetsrättsliga lojalitetsprincipen som framgår av bland annat anställningsavtalet och kollektivavtalet. Det är också den accepterade norm som har utvecklats mellan arbetsmarknadens parter. Ofta vet kunden det i alla fall, men då har assistenten talat om det för kunden, säger Fredric Käll.
Kunden kan inte bli personligt betalningsansvarig
I § 15 i ett avtal som Assistanskoll fått uppgift om fortfarande används (men som troligen kom till före lagändringen 1 juli 2008)sägs det att uppdragsgivaren(den assistansberättigade) blir personligen ansvarig för att reglera uppkommen skuld om utgifterna överskrider intäkterna i assistansen. Detta ska inte kunna ske idag även om kunden och anordnaren lägger upp en budget tillsammans, säger Fredric Käll.
– Att köpa en tjänst som assistansersättning är ett civilrättsligt avtal, om man då åstadkommit en skada genom oaktsamhet eller uppsåt så finns det en skadeståndsplikt enligt civilrätten. Att ha ett personligt betalningsansvar är däremot helt befängt, eftersom du köper en tjänst som det är företagets skyldighet att få att gå ihop. Du blir ju inte personligt betalningsansvarig om du anlitar en målare som inte gör sitt jobb, säger Fredric Käll.