Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg - "Jag möter en allmän känsla av att man tror man ska kunna fortsätta som förut"

Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO har kritiserat att anordnare som bara har en kund måste söka tillstånd, liksom att anordnare bara får tillstånd i län där de kan ge så kallad direkt kontakt till assistansanvändaren.
Kristina Söderberg, ansvarig för tillståndsprövningen, säger nu att tillståndsplikten innebär en skärpning och att saker inte kommer att fortsätta som tidigare.

Om att anordnare med enbart en kund måste söka tillståndKristina Söderborg

Det är inte rimligt att tillståndsplikten gäller även de som driver sin egen assistans i ett bolag enligt Björn Jidéus på KFO. Han menar att många vill skydda sin verksamhet ekonomiskt genom att ha exempelvis ett aktiebolag. Kristina Söderberg medger att assistansberättigade med assistans i ett eget bolag kan känna sig hårt drabbade av tillståndsplikten men anser att det är nödvändigt att dra en gräns.
- Jag kan förstå problemet men du får på ett liknande sätt inte ta körkort bara för att köra hemma på tomten. Det finns för och nackdelar både med att vara egen arbetsgivare eller att ha sin assistans i exempelvis ett aktiebolag, det går inte att få alla fördelar samtidigt.
Hur kommer ni att bemöta personer som protesterar mot detta i sina tillståndsansökningar?
- Om man inte uppfyller de krav som lagar och förordningar ställer får man inte tillstånd, oavsett orsak.
Det fanns väl en diskussion om att dra gränsen annorlunda?
- Ja, det fanns diskussion om att dra gränsen där en anordnare ger assistans till bara en person, men jag tror ändå vi landat rätt. Aktiebolag kräver exempelvis 50 000 i insats, det har inte alla möjlighet att betala. Jag möter en allmän känsla av att man tror man ska kunna fortsätta som förut, men nu är det så att tillståndsprövningen är en skärpning av lagstiftningen på grund av brister, den skärpningen kommer att märkas.

Om att det måste finnas direkt kontakt i det län anordnaren har tillstånd

I tillståndsprövningen söker anordnarna tillstånd i varje enskilt län. Anordnaren ska visa att man har en närvarande organisation med direkt kontakt i ett län för att få tillstånd att bedriva assistans där. Björn Jidéus på KFO har kritiserat att detta minskar friheten för assistansanvändare som vill behålla sin assistansanordnare om de flyttar inom landet. Kristina Söderborg svarar.
- Vi utgår bland annat från formuleringen på sid 185 i LSS-kommitténs delbetänkande "På den assistansberättigades uppdrag"där det står det att den som bor i länet ska kunna ha en direkt kontakt med anordnaren i länet.
Innebär det att det ska finnas personal som arbetar i länet?
- Vi vill inte låsa fast oss vid att det alltid ska finna en person eller ett kontor i varje län, det är upp till anordnaren att visa hur det ska skötas.
Kan man sköta det på telefon?
- Det tolkar vi inte som direkt kontakt, men anordnaren skulle kunna ha en person som kanske är i Dalarna två dagar i veckan och i Gävleborg två dagar. Om kontoret ligger nära länsgränsen bör anordnaren också kunna få tillstånd i det intilliggande länet.
Kristina Söderborg säger vara medveten om att detta väcker starka reaktioner, men säger att det är en av de punkter man kommer att granska ordentligt.
- Det finns assistansberättigade som säger sig vara nöjda med telefonkontakt, men samtidigt har 40 % av de assistansberättigade kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar och behov av en närhet till anordnaren.
Kan inte tillstånd ges beroende på hur mycket den enskilde assistansberättigade kan hantera själv?
- Nej, vi ger inte tillstånd för personer utan till assistansanordnaren för ett enskilt län. Även om assistansberättigade säger sig vara nöjda med telefonkontakt med anordnaren, kan vi inte göra undantag.
Kan en assistent ha rollen som direkt kontakt?
- Nej, anordnaren ska även bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och utöva arbetsgivaransvar i varje assistentgrupp. Det blir svårt om man är assistent i samma grupp, ska assistenten exempelvis ha lönesamtal med sig själv?
Så om någon börjar studera i Stockholm och flyttar från Skåne måste de kanske byta anordnare….
- Det är lite för lätt att lägga det problemet på Socialstyrelsen. Vi har inte lagstöd för något annat. Allting blir inte som förut, det blir en skärpning, där vissa kommer att uppleva att de kommer i kläm.
Vad händer om man inte är skriven i ett län, men vistas mycket där?
- Om man är på en semesterresa behöver man naturligtvis inte söka tillstånd i de län man passerar. Du är folkbokförd på en viss adress, sedan kan man förstås försöka kringgå regler, men en sådan diskussion vill jag inte bidra till.
Kan en anordnare anställa assistenter lokalt i ett annat land om den assistansberättigade vistas där tillfälligt?
- Den frågan utreds för närvarande.

Om att assistansanvändarna ska bli självständiga individer

I tillståndsansökans fråga 44-45 står det att den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv ska stärkas, vilket också gäller barn. Björn Jidéus på KFO har frågat hur anordnaren isåfall ska verka för att barn med assistans ska bli självständiga individer. Kristina Söderborg anser inte att anordnaren ska uppfostra barn.
- Vårdnadshavarna har ansvar för sina barns uppfostran, det ifrågasätter vi inte. Assistansen ska däremot utformas så att man ska kunna leva som andra människor. Om vi istället tillämpar det på vuxna barn kanske det inte är så normalt att bo hemma vid 45 års ålder med sina åldriga föräldrar som assistenter.
Kan inte en vuxen person vara bunden till sina föräldrar om han/hon vill det?
- Visst, självständighet kan vara olika för olika personer, det måste avgöras i varje enskilt fall. Jag tror dock att eget boende ofta är ett bra mått på självständighet.
Ska assistansen verka för att vuxna barn inte ska vara beroende av sina föräldrar?
- Inte om det verkligen är den enskildes önskan, men avarterna här kan vara när en hel familj är assistenter och där den assistansberättigade ses som en inkomstkälla och inte som en människa. Idag får exempelvis en anhörig inte driva ett assistansföretag åt någon han/hon lever i hushållsgemenskap med. Det kan kringgås genom att låta exempelvis en redovisningsbyrå vara anordnare. I tillståndsprövningen har jag talat med några redovisningsbyråer som är anordnare och som visat sig ha mycket dåliga kunskaper om assistans.

Om att makten skulle förskjutas från assistansberättigade till experter

Björn Jidéus på KFO säger att makten nu förskjuts från de assistansberättigade till experter genom att tillståndsplikten sätter upp rutiner och krav på dokumenterade kunskaper. Kristina Söderborg håller inte med.
- Det handlar om att det finns professionalitet i verksamheten. Assistansberättigade är en av de mest skyddsvärda grupperna som finns i samhället, med 40 % som har kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar.
Kan inte assistansberättigade som lever självständiga liv ändå uppleva att experter tar över?
- Det finns inget som hindrar att de personerna har ett stort inflytande och sköter mycket själva, men det måste finnas en struktur hos anordnaren när man öppnar sig för andra assistansberättigade, säger Kristina Söderberg.

Kristina Söderberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-05-13

Vidare läsning

Björn Jidéus, arbetsgivarföreningen KFO - "Maktpyramiden som vändes upp och ner 1994 vrids nu delvis tillbaka"

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Den assistansberättigade får två månader på sig att byta anordnare"

Internmeddelande från Försäkringskassan april 2011 om när assistansersättning ska betalas ut i samband med Socialstyrelsens tillståndsprövning

Information om tillståndsplikt från Socialstyrelsen

Anmälningsblanketter från Socialstyrelsen

Skicka sidan till: