Nordica Assistans fick rätt i efterhand
Nordica Assistans har i efterhand fått rätt i domstol för återkrav som ledde till indraget tillstånd 2020. Advokaten Adam Grabavac ser en utveckling där domstolarna alltmer underkänner återkrav som grund för att dra in tillstånd.
Nordica Assistans, var ett av de första större assistansföretagen som fick sitt tillstånd återkallat av IVO i juni 2020, främst med hänvisning till Försäkringskassans återkrav. På Assistanskoll intervjuades Försäkringskassan om återkraven strax innan tillståndet drogs in. Ägaren till Nordica Assistans, Amin Kadra bemötte Försäkringskassan i en text på Assistanskoll.
”Försäkringskassan saknade grund för återkravet”
Det i Kammarrätten aktuella återkravet på 7 miljoner gjordes i sep 2019 när Försäkringskassan drog in assistansersättningen för en av Nordica kunder. Kammarrätten i Jönköping säger nu i Domen 4112–21 att Försäkringskassan saknade grund för återkravet, säger Adam Grabavac.
– I detta fall kom kammarrätten fram till att det i det närmaste helt saknades bevisning som gav stöd för det Försäkringskassan hade påstått.
”Kassan har betalat tillbaka drygt 8 miljoner”
Tre av de återkrav som IVO lade till grund för återkallandet av tillståndet har nu underkänts av förvaltningsdomstol, ett är fortfarande under prövning. Nordica Assistans betalade tillbaka de återkrävda beloppen redan 2019, säger Adam Grabavac.
– Att Försäkringskassan haft fel i fråga om återbetalningsskyldighet har klargjorts efterhand och nu senast i juni 2024. Försäkringskassan har accepterat domarna och har nu betalat tillbaka närmare över 8 miljoner kronor som de felaktigt ”suttit på” under dessa år.
Orimligt att återkrav som inte avgjorts i domstol ger indraget tillstånd
Adam Grabavac anser att återkrav som inte avgjorts i domstol inte ska kunna ligga till grund för att IVO återkallar tillstånd.
– Det är fullständigt orimligt att ett bolag ska förlora sitt tillstånd för att en part i frågan om återbetalningsskyldighet redovisat en uppfattning. Varken IVO eller förvaltningsdomstol har ens övergripande utrett frågan om rätt och fel i saken utan endast tagit Försäkringskassans uppfattning som god och utgått från den. När det sen – som i detta fall – visar sig att Försäkringskassans uppfattning var fel så får konstateras att en rättsvidrig dom meddelats.
Orimligt ansvar läggs på anordnare
Adam Grabavac anser att Försäkringskassan ofta lägger ett omotiverat ansvar på anordnare om vad de borde insett när de gör återkrav. Han nämner ett exempel där en enskild som haft assistansersättning i nästan fem år helt plötsligt bedömdes aldrig ha haft rätt till assistansersättning.
– Försäkringskassan bedömde att den enskilde tillhörde personkretsen men att behovet av hjälp med de grundläggande behoven hade understigit gränsen på 20 timmar per vecka med endast 10 minuter. Utifrån det beslutade Försäkringskassan att anordnaren var återbetalningsskyldig för all assistansersättning som utbetalats sedan beviljandet. I detta och dylika fall förstår jag inte alls hur Försäkringskassan tänkt.
Anordnare ska inte kontrollera vad kunderna gör
Kammarrätten i Jönköping uttalar sig inte i frågan om vilket ansvar en anordnare har att kontrollera och veta vad som sker ute hos kunderna och vad kunderna gör. Adam Grabavac anser dock att det generellt inte finns lagstöd för att en assistansanordnare ska kontrollera sina kunder och vad de gör.
– När det i lagstiftningen möjliggjordes att rikta återkrav mot assistansanordnare så uttalades det också mycket tydligt i förarbetena att en assistansanordnare i normalfallet inte ska behöva kontrollera och ifrågasätta meddelade beslut. Det sades också att assistansanordnarens anmälningsskyldighet inte innebär att förhållanden ska efterforskas.
Krockar med enskildas rätt till integritet
Adam Grabavac anser att det finns en krock mellan IVOs syn på en assistansanordnares uppgift och hur Försäkringskassan ser på densamma.
– I en ansökan om tillstånd att bedriva personlig assistans ska det beskrivas hur den enskildes rätt till integritet ska beaktas. Den som då skulle ange att det ska hållas koll på vad kunden gör skulle nog inte beviljas tillstånd. Följer en assistansanordnare sina av IVO godkända rutiner ska den också vara trygg i att inte Försäkringskassan anser att anordnaren brustit i arbetsgivar- eller anordnaransvar. Jag anser att IVO:s uppfattning ska vara vägledande i fråga om vilken ”kontroll” som ska utövas.
Domstolar har ändrat sin syn på återkrav
Flera bolag har på senare tid fått rätt i förvaltningsdomstol efter återkallat tillstånd. Det gäller tex Humana-domen juni 2023 i Förvaltningsrätten och även flera domar i Kammarrätten i Stockholm (mål 1622-23, 1623-23 och 1624-23). Adam Grabavac anser att domstolarna nu gör en mer nyanserad och korrekt bedömning av återkrav från Försäkringskassan och även på beslut från Migrationsverket som legat till grund för återkallelse av tillstånd.
Nya tongångar i Humana-domen om återkrav
I Humana-domen framgår att IVO numera är av uppfattningen att endast förekomsten av ett återkrav inte innebär att det finns skäl att ifrågasätta en assistansanordnares lämplighet, säger Adam Grabavac.
– Förvaltningsrätten delade denna uppfattning och prövade Humanas invändningar i fråga om vart och ett av de återkrav som legat till grund för återkallelse. Förvaltningsrätten kom fram till att flera av återkraven inte skulle ligga Humana till last i lämplighetsprövningen, tex återkrav som fortfarande var under prövning. Någon motsvarande bedömning gjordes inte i Nordicas fall där endast förekomsten av återkrav ansågs ligga bolaget till last. Återkrav som vi numera vet att Försäkringskassan inte hade fog för, säger Adam Grabavac.