Sophie Karlsson, IfA – ”Vi överväger att erbjuda visselblåsarfunktion som tjänst”
Från 17 juli i år ska assistansanordnare med mer än 250 anställda ha en intern visselblåsarkanal där anställda kan rapportera missförhållanden. Från 17 dec 2023 gäller samma sak för anordnare med mellan 50 och 250 anställda.
Från 17 december 2021 gäller en ny visselblåsarlag, lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. Lagen omfattar alla svenska arbetstagare liksom arbetssökande, praktikanter, volontärer eller inhyrd arbetskraft. Rapportering av missförhållanden kan ske anonymt, de ska kunna görs internt inom företaget, externt till den myndighet som ansvarar för det område som missförhållandet gäller eller till media. Missförhållandena ska ha ett allmänintresse för att kunna rapporteras. Sophie Karlsson, ordförande i IfA är positiv till den nya visselblåsarlagen.
– Vi är intresserade av att missförhållanden uppmärksammas och åtgärdas.
Vilka missförhållanden?
Områden som kan tas upp är tex misshushållning med allmänna medel, offentlig upphandling, finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt, konsumentskydd och skydd av privatlivet och personuppgifter. Det ska handla om sådant som är av allmänintresse och inte enskilda ärenden där olika personer blivit osams, säger Sophie Karlsson.
– Det som kanske närmast har att göra med assistansen är misshushållning av allmänna medel utifrån hur en verksamhet hanterar assistansersättningen. Kanske också skydd för privatlivet och personuppgifter om en verksamhet inte hanterar tystnadsplikten och personuppgifter på ett bra sätt.
Skydd för den som visselblåser
Visselblåsarlagen ger skydd för den som lämnar ut uppgifter. Den rapporterande får inte utsättas för trakasserier. Verksamhetsutövaren får inte hindra eller försöka hindra rapportering.
– Repressalierna kan t.ex. handla om sämre löneutveckling eller försämrade arbetsvillkor. Skyddet har också stärkts så att det gäller för den/de som har varit behjälpliga att larma liksom för den larmades närstående, säger Sophie Karlsson.
Intern visselblåsarfunktion
Lagen innebär att arbetsgivare med mer än 250 anställda måste ha särskilda interna visselblåsarkanaler från 17 juli 2022. För arbetsgivare med 50–249 anställda gäller detta från den 17 december 2023. Om det är färre än 50 anställda gäller inte detta krav. Bekräftelse på en rapportering ska ske inom sju dagar och återkoppling om åtgärder inom tre månader. Företagens interna kanaler ska ha ett oberoende gentemot arbetsgivaren och tillsyn kommer att ske av Arbetsmiljöverket, säger Sophie Karlsson.
– Den som hanterar inkomna rapporter ska den kompetens som krävs, vara självständig och ha mandat att fatta beslut som behövs för att kunna hantera ärendena. Den ska inte känna sig styrd av ledningen. Ledningen ska i sin tur ansvara för att vidta åtgärder som krävs för att avhjälpa missförhållandena.
Tjänsten kan köpas in
Verksamheter med under 250 anställda kan dela på visselblåsarfunktionen. En intern visselblåsarfunktion inom området personlig assistans skulle kunna skötas antingen av någon eller några som anställs för att ha den funktionen.
– Eller så kan man köpa tjänsten, säger Sophie Karlsson.
Har IfA planer på att sälja sådana tjänster?
– Vi ser just nu över möjligheten att kunna erbjuda en sådan funktion då vi ser att vi skulle kunna vara behjälpliga just kring personlig assistans.
Tystnadsplikten
I Visselblåsarlagen 2 kap § 1 sägs det att lagen inte ger skydd mot uppsåtligt brott mot tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagen. Sophie Karlsson säger att lagen innebär att tystnadsplikt kring assistansanvändare inte får brytas.
– Assistenten kan förstås alltid tala med sin arbetsgivare om sådant som omfattas av tystnadsplikten. Men annars måste assistenten alltid beakta tystnadsplikten och får inte röja uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. För att få lämna ut uppgifter utanför verksamheten, som är kopplade till den enskilde så behövs t ex den enskildes samtycke. Den enskilde ska inte lida men av att uppgiften lämnas ut och det utgår från den enskildes egna uppfattning om hen anser sig lida men eller inte.
Omfattar inte assistansanvändare
Assistansanvändare ses inte som visselblåsare om vad som sker hos en anordnare, såvida assistansanvändaren inte är anställd av anordnaren, säger Sophie Karlsson.
– Det hindrar dock inte att en assistansanvändare kan uppmärksamma på brister i en verksamhet endera genom att meddela det till verksamheten, eller vända sig till ansvarig myndighet t ex IVO, eller kanske gå till media, säger Sophie Karlsson.
Sophie Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2022–05–23
Vidare läsning
Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
Hejaolika: Nya visselblåsarlagen - så påverkas assistans och LSS