Staffan Olsson, - "Lex Sarah gäller inte för assistansberättigade som är egna arbetsgivare"
Från 1 juli 2011 måste en assistansanordnare utreda alla missförhållanden enligt lex Sarah och informera dessa till berörd kommunal nämnd och anmäla till Socialstyrelsen om missförhållandet eller incidenten bedöms som allvarlig.
Staffan Olsson, författare och föreläsare om anmälningsplikt, ser en risk i att privata företag nu drar sig för att ta upp ett missförhållande när det därmed kommer till kommunens kännedom. Han anser att kommunen aktivt bör informera assistansföretag om deras informationsskyldighet.
Ny lagstiftning för lex Sarah från 1 juli 2011
Anmälningsskyldigheten i lex Sarah gäller missförhållanden för den enskilde som är föremål för en stödinsats (assistansanvändaren). Från den 1 juli 2011 förändras lagstiftningen för lex Sarah så att den gäller i all socialtjänst och får samma utformning i SoL och LSS, vilket assistanskoll tidigare intervjuat Socialstyrelsen om. Lex Sarah är ingen egen lag utan ryms inom SoL och LSS, det som berör personlig assistans regleras i § 23 e och § 24 a-f i LSS berättar Staffan Olsson.
- Lex Sarah blir nu mer lik Lex Maria, motsvarande lagstiftning i sjukvården. Anmälningsskyldigheten ersätts med en rapporteringsskyldighet där personalen ska rapportera alla missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden, även om de inte bedöms som allvarliga. Rapporteringsskyldigheten gäller även personer som ännu inte fått en LSS-insats, exempelvis när ett ärende handläggs av kommunen eller Försäkringskassan.
Berörd kommunal nämnd ska alltid informeras
När assistansen sker i yrkesmässigt bedriven verksamhet, dvs hos privata assistansanordnare ska anmälan ske till den som bedriver verksamheten, men ärendet ska samtidigt alltid informeras till berörd kommunal nämnd enligt Staffan Olsson.
- Varje allvarligt missförhållande som rapporteras måste dessutom anmälas till Socialstyrelsen, oavsett om det avhjälpts eller ej. Och assistansföretaget ska samtidigt informera berörd nämnd om att en anmälan har gjorts.
Gäller Lex Sarah när den assistansberättigade är egen arbetsgivare?
- Nej, det gäller bara i yrkesmässigt bedriven verksamhet, alltså för juridiska personer. Är den assistansberättigade ägare/delägare i ett bolag gäller samma regler som för större företag, rapportering ska då ske" till behörig företrädare för bolaget".
Vad gäller för egna arbetsgivare?
- Då får assistansanvändaren själv driva frågan, hon/han har rätt att säga upp den assistent som inte sköter jobbet, vilket kan innebära fackliga förhandlingar och ytterst strid upp till Arbetsdomstolen eller tingsrätt. För egna arbetsgivare finns det inte heller någon anmälningsplikt vid oro för barn eller lagstadgad tystnadsplikt. Lex Maria gäller däremot om assistenterna har delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter.
Konsekvenser för assistenter, anordnare och assistansanvändare
De nya lex Sarah-reglerna innebär stora förändringar för assistenter, assistansanordnare och assistansberättigade enligt Staffan Olsson. Han ser en trygghet för assistansanvändareni att alla slags missförhållanden ska rapporteras. Arbetsgivaren är ansvarig för att ha bra rutiner och informera assistenterna så att de har god kunskap om de nya reglerna.
- Rutinerna för en anmälan ska vara skriftliga och så konkreta att varje assistent förstår dem. Arbetsgivaren ska också ha en utredningsmall som bidrar till att utredningen ska bli heltäckande och därmed kunna visa om missförhållandet ska bedömas som allvarligt eller inte.
För assistenterna innebär bestämmelserna enligt Staffan Olsson en tydlig markering av att vara uppmärksamma på vad andra gör och undvika kollegialitet där man skyddar sina arbetskamrater.
- Assistenterna ska också efterfråga tydlig information om lagstiftningen. Här är jag är dock rädd för att en relativt lågt utbildad yrkeskår inte alltid kommer att göra det.
Saknar definition av missförhållanden och allvarliga missförhållanden
I Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah beskrivs ett missförhållande som utförda handlingar eller handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra. Handlingarna ska ha inneburit ett hot mot eller medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Även en påtaglig risk för ett missförhållande ska rapporteras. Någon definition av skillnaden mellan allvarliga och icke allvarliga missförhållanden finns dock inte. Staffan Olsson ser här problem i tillämpningen eftersom enbart allvarliga missförhållanden definieras i Socialstyrelsens handbok om lex Sarah.
- Vi vet ännu inte vad ett vanligt missförhållande är och hur det ska definieras. Socialstyrelsens handbok från våren 2010 handlar bara om allvarliga missförhållanden och en ny handbok till ledning för assistansutövare och assistenter lär dröja. Under tiden kan en assistansanordnare lättare definiera missförhållanden som icke allvarliga för att slippa en anmälan till Socialstyrelsen. Och inte heller när handboken finns som stöd kan man garantera att kategoriseringen av missförhållande och allvarliga missförhållanden blir korrekt. Detta är ingen enkel bedömning.
Ser risk i att privata anordnare drar sig för att anmäla missförhållanden
Ett problem kan enligt Staffan Olsson bli att privata assistansanordnare drar sig för att lyfta missförhållanden eftersom de då blir kända för den kommunala nämnden.
- Detta blir en fråga för tillsynen att ta tag i. Jag anser dock att kommunen bör ta kontakt med privata assistansföretag, åtminstone större sådana, om inga missförhållanden anmäls, och informera om gällande lagstiftning. Kommunen ska bevaka sina klienters intressen och då kan det inte vara fel att vara aktiv.
Är det ett problem att en assistent ska rapportera ett missförhållande till sin arbetsgivare och inte direkt till kommunen eller Socialstyrelsen?
- Det ska inte vara ett problem. Det är rimligt att en arbetsgivare/assistansanordnare i första hand utifrån någon slags närhetsprincip får kännedom om missförhållandet. Det kan behöva åtgärdas blixtsnabbt och då är inte Socialstyrelsen lösningen. Men framtiden får utvisa hur detta fungerar.
Kommunal personal kan komma att varna för vissa assistansanordnare
När den berörda kommunala nämnden får in uppgifter om missförhållanden och allvarliga missförhållanden hos ett assistansföretag får kommunen även som "konkurrent" viktig information säger Staffan Olsson. Den skulle sedan kunna utnyttjas med stöd av yttrandefriheten.
- När en assistansanvändare funderar på att anlita ett visst assistansföretag kan kommunal personal avråda med motiveringen att anordnaren har många anmälningar om missförhållanden. Jag uppfattar inte att lagstiftningen stoppar kommunal personals yttrandefrihet här, eftersom sekretessen bara gäller den enskildes och de närståendes personliga förhållanden.
Staffan Olsson anser att kommunens ansvar är otydligt när det gäller anmälningar från privata assistansföretag.
- Socialnämnderna har ingen tillsyn men förväntas ändå på något sätt gripa in via den information de får, det är oklart hur de ska agera här, säger Staffan Olsson.
Staffan Olsson Intervjuades av Kenneth Westberg 2011-06-15
Vidare läsning
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah
Socialstyrelsens meddelandeblad om de nya bestämmelserna i lex Sarah
Socialstyrelsens handbok för tillämpning av Lex Sarah i SoL och LSS
Blankett för lex Sarah-anmälan till Socialstyrelsen
Olsson, Staffan: Personlig assistans i LSS - tystnads-, rapporterings- och anmälningsplikt. (Utkommer i augusti 2011 på Studentlitteraturs Förlag)