annonser
annons STIL
annons Nordica Assistans
annons Assistansförmedling
annons Rehab Sation Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Backup
annons Maxia Care
annons JAG


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Staffan Olsson – ”På tiden att meddelarskyddet utökas till privata företag i skola, vård och omsorg”

Staffan OlssonAnställda i privata assistansföretag föreslås enligt en statlig utredning kunna lämna uppgifter om missförhållanden i företaget utan att riskera repressalier från arbetsgivaren. Staffan Olsson, som är författare och föreläsare om anmälningsplikt kommenterar utredningen och tillägger att den assistansberättigade inte ska krävas på tystnadsplikt.

Artiklar med samma tema: (14)

TEMA - Arbeta som personlig assistent

Det finns troligen runt 90 000 personer som arbetar som personliga assistenter. I guiden "att arbeta som personlig assistent" finns information om skillnader mellan olika kollektivavtal och arbetsgivarformer, lönenivåer och anställningsvillkor. Det finns länkar till intervjuer med personliga assistenter och du kan läsa om exempelvis assistenters arbetsuppgifter, arbetsmiljö och tystnadsplikt.


TEMA - Tystnadsplikt, sekretess och anmälningsplikt i personlig assistans

Artiklar dels om tystnadsplikt och sekretess, men även om anmälningsplikt av missförhållanden exempelvis i lex sarah.

Stärkt meddelarskydd för privatanställda

I utredningen Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet 2013:79 föreslås att anställda i offentligt finansierade privata företag inom skola, vård och omsorg ska få utökat meddelarskydd från 1 juli 2015. Detta skulle då gälla för privata assistansföretag/kooperativ samt assistansberättigade som är egna arbetsgivare. Staffan Olsson tycker det är bra med samma villkor som i kommuner och kommunala bolag.
– Jag är glad att man äntligen satt ner foten och att även allianspartierna är positiva till detta. När meddelarskydd infördes för kommunala bolag 2007 var Centern, representerat av Kerstin Lundgren, riksdagsman från Södertälje, starkt emot detta.

Alla har meddelarfrihet

Meddelarskyddet består av flera delar, meddelarfrihet, anskaffarfrihet, källskydd, efterforskningsförbud och repressalieförbud. I grunden har alla anställda meddelarfrihet och anskaffarfrihet och källskydd enligt de grundläggande bestämmelserna i Tryckfrihetsförordningen, TF 1 kap 1§ och 3 kap 1 § och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL 1 kap 2 § och 2 kap 1 §.
– Meddelarfrihet är rätten att lämna uppgifter till massmedia för publicering. Det innebär inte att du får lämna dokument, men att du får läsa upp text för t.ex. media. Meddelare har vidare en rätt till anonymitet när de så önskar genom att journalister via källskyddet inte får röja sina källor.

Offentligt anställda har idag starkare meddelarskydd

Anställda på en kommunal assistansenhet har liksom alla offentligt anställda inom stat, kommun och landsting även skydd i form av efterforskningsförbud och repressalieförbud.
– Efterforskningsförbud innebär att arbetsgivaren inte får ta reda på vem som lämnat uppgifter. Repressalieförbudet innebär att arbetsgivaren inte kan sänka lönen, eller säga upp en person efter att denna lämnat ut uppgifter till media, det är ett brott.
Finns det undantag?
– Ja, när man har tystnadsplikt får inget lämnas ut, d.v.s. uppgifter som rör den enskildes eller de närståendes personliga förhållanden, det får inte röjas enligt 26 kap § 1 i Offentlighets och sekretesslagen. För privatanställda finns motsvarande regler i 29 § i LSS. Tystnadsplikten upphävs dock gentemot en tillsynsmyndighet om det finns allvarliga missförhållanden enligt Lex Sarah i § 24 i LSS eller motsvarande enligt Lex Maria i Patientsäkerhetslagen som gäller när assistenter har fått delegation att utföra sjukvårdsuppgifter. Tystnadsplikten upphävs även vid anmälningsplikt till socialnämnden enligt Socialtjänstlagen 14:1,när ett barn kan behöva skydd eller stöd.

Idag begränsas meddelarskyddet av lojalitetsplikten

Meddelarskyddet för anställda i privata företag begränsas idag eftersom det finns en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren.
– Lojalitetsplikten är vanligtvis inskriven i kollektivavtalet och anställningsavtalet. Den anses dock gälla vid alla anställningar i privata företag. Du får inte lämna uppgifter som skadar din arbetsgivare ens till din egen familj. Om du röjer företagshemligheter kan du dömas enligt Lagen om företagshemligheter och eventuellt få betala skadestånd. Om du lämnar ut uppgifter om missförhållanden som inte är tillräckligt allvariga kan du bli avskedad.
Hur ska en assistent kunna göra den avvägningen?
– Man måste läsa på vad som gäller. Men om det bli stärkt meddelarskydd kan anställda i assistansföretag lämna ut vad de vill som inte är hemligt. Basen för lojalitetsplikten rycks undan. Du kan alltså fortfarande inte bryta mot tystnadsplikten, då får arbetsgivaren fortfarande göra efterforskningar.

Styrelse och VD undantas

Utredningen föreslår ett undantag för privata företag inom vård, skola och omsorg enligt Staffan Olsson.
– Det utökade meddelarskyddet gäller inte för de som sitter i styrelsen, suppleanter till styrelsen, vd och vice vd. Detta är en eftergift för att tillmötesgå kravet på skydd för företagshemligheter.
Vårdföretagarna vill ha undantag för alla anställda när det gäller företagshemligheter?
– Ja det kommer de säkert att kräva i remissvaret till utredningen, men jag tror inte de lyckas få igenom det. Utredaren anser att det i princip inte finns några företagshemligheter på det här området.

Behandlingsmetoder kan inte vara hemliga

Branschen anser enligt Staffan Olson att det finns företagshemligheter i t.ex. hur de lägger anbud eller hur verksamheten organiseras eller särskilda behandlingsmetoder eller strategier för t.ex. personer med autism och asperger. Staffan Olsson håller inte med om detta.
– När det gäller anbud och verksamheten organiseras får man lugna sig med att styrelsen och VD undantas. När det gäller behandlingsmetoder kan de inte vara hemliga utifrån Hälso och sjukvårdslagen, de måste redovisas öppet. Säg att det finns en behandlingsmetod som bedrivs mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Då måste anställda kunna gå ut i medierna om detta.

Rädslan kommer att finnas kvar

Staffan Olsson tror att det finns en hel del som kan avslöjas i ett utökat meddelarskydd.
– Det kan vara fiffel på olika sätt, som att assistenter uppmanas skriva upp arbetstid trots att de inte arbetat. Det kan vara arbetsmiljöfrågor med arbetsförhållanden som är katastrofala.
Men även om meddelarskydd blir en lagstadgad rättighet i privata assistansföretag kommer många att vara rädda för att lämna uppgifter, tror Staffan Olsson. Det kommer fortfarande att finnas en rädsla att förlora jobbet.
– Du kanske har talat med dina arbetskamrater innan och är rädd att arbetsgivaren kan få uppgifter från dem. Arbetsgivare som inte är vana vid detta kommer säkert att göra övertramp. Det behövs informationskampanjer för att få detta att fungera.
Ofta är det personer som är på väg att sluta eller redan lämnat verksamheten som lämnar uppgifter enligt Staffan Olsson.
– Lojalitetsplikten kan vara svår att kräva efter avslutad anställning.

Finns redan hos vissa privata företag

Redan idag har vissa privata assistansföretag som Vivida och Carema infört meddelarskydd där de lovar efterforskningsförbud och repressalieförbud.
– I Caremas fall är det inskrivet i ett lokalt kollektivavtal, medan Vivida gjort ett ensidigt avtal. Nackdelen med ensidiga åtaganden är att företaget kan backa när de vill. Det finns heller inga straff om ett företag gör efterforskningar trots att de lovat att inte göra det. En lagstiftning är alltid starkare än alla slags avtal.
Hur ser du på att företag redan lovar meddelarfrihet?
– Det är en reglering under galgen skulle jag säga, vissa i branschen kanske hoppas att det ska hindra en lagändring.
Tycker du att en anställd som arbetar i ett privat företag som infört utökat meddelarskydd behöver ha detta i inskrivet i sitt anställningsavtal?
– Det avgör företaget, men det finns inget som hindrar det för att markera vad som gäller, det vore bra om det skrevs in i avtalet.

Och den assistansberättigade då?

Slutligen frågar Assistanskoll Staffan Olsson vad som gäller för den assistansberättigade som anlitar en assistansanordnare. I ett avtal som blivit känt för Assistanskoll fanns följande paragraf: (Uppdragsgivaren är den assistansberättigade)

22. Uppdragsgivaren har tystnadsplikt avseende assistansanordnarens angelägenheter samt övriga uppdragsgivares och anställdas förhållanden.

Detta är en mycket tveksam avtalsbestämmelse enligt Staffan Olsson.
– En brukare som inte är knuten till företaget på något sätt som medlem eller delägare utan är en helt vanlig brukare ska inte bindas på detta sätt via en avtalsklausul. Någon tystnadsplikt gäller inte för en sådan brukare.
Vad gäller för en assistansberättigad som är kund hos en anordnare, vad kan denne säga om eventuella missförhållanden hos anordnaren?
– Det måste stå brukaren fritt att påtala missförhållanden via klagomål internt men även via medierna. Det är möjligt redan idag, säger Staffan Olsson.

Staffan Olsson intervjuades av Kenneth Westberg 2013-12-10

Vidare läsning

Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet 2013:79

Skicka sidan till: