Assistanskoll » Skatteverket, Alf Järhall - "vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel"

Skatteverket, Alf Järhall - "vår granskning har visat tre branschspecifika skattefel"

Oredovisade (Svarta) löner, avsättning av pengar som inte tas upp till beskattning samt inköp som inte rör assistans. Det är tre branschspecifika skattefel i assistansbranschen enligt Alf Järhall, sektionschef vid skattekontoret i Ängelholm.

Om Skatteverkets granskning av assistansverksamhet

Skattekontoret i Ängelholm har genomfört den första riktade granskningen av assistansverksamhet i Sverige med syftet att undersöka branschspecifika skattefel, och ta fram förslag på åtgärder. Alf Järhall håller i projektet.
- Vi har kontrollerat 23 företag, främst för skatteåren 2006 och 2007 och funnit felaktigheter hos en fjärdedel av företagen.
I granskningen ingår både stora, små företag och olika företagsformer. Flertalet är privata men det ingår även några kooperativ och egna arbetsgivare. Urvalet baseras inte på att man misstänkte företagen utan på att uppgifter kunde fås ut om företagens verksamhet, enligt Alf Järhall.
- Försäkringskassan har gett oss uppgifter om hur mycket assistansersättning som betalats ut, och ibland även inlämnade tidrapporter för assistenterna. Eftersom vi samarbetat med Försäkringskassan i Helsingborg, har främst anordnare i Skåne med omnejd granskats.

"Svarta löner"

Det beloppsmässigt stora och vanligaste skattefelet är enligt Alf Järhall oredovisade "svarta löner". De oredovisade löner som upptäckts härrör från tiden före lagändringen 1 juli 2008 som innebär att all assistansersättning måste redovisas och gå till assistans.
Företagen har då inte betalat arbetsgivaravgifter och inte tagit upp lönerna på kontrolluppgift till Skatteverket. Företagen har enligt Alf Järhall ofta hävdat att det handlar om assistansersättning som betalats ut till den assistansberättigade och som då är den assistansberättigades medel och inte skattepliktigt.
- Detta var också fallet före lagändringen den 1 juli 2008, de medel som då gick direkt till den assistansberättigade, behövde inte redovisas. Vi har dock följt pengarna och tagit fram uppgifter på vem som erhållit dem, i många fall har det visat sig att de betalats ut till de anställda assistenterna, ofta relativt närstående till den assistansberättigade.
Misstänker ni en överenskommelse mellan assistenter och arbetsgivare?
- Ja, de har i vissa fall till och med själva hävdat att de fört förhandlingar om hur stor del som ska redovisas som lön och hur stor del som sedan ska betalas ut till den assistansberättigade, assistenter och företagets ägare.
Skiljer sig situationen mellan kooperativ, egna arbetsgivare och företag?
- Det är för litet underlag för att säga något generellt, men i de fall vi har upptäckt oredovisade löner har det i huvudsak varit privata företag och i något fall egna arbetsgivare, vi har inte sett det hos något kooperativ.
Blev det någon skillnad vid lagändringen den 1 juli 2008?
- Vi har iakttagit att de deklarerade lönerna i många av de här företagen har ökat drastiskt från 1 juli 2008. Risken för skattefel i form oredovisade "svarta" löner verkar ha minskat sedan lagändringen.

avsättning av pengar som inte tas upp till beskattning

Ett annat branschspecifikt skattefel är enligt Alf Järhall att företaget regelbundet sätter undan ett belopp per assistanstimme. Det har ofta motiverats med framtida kostnader för assistenternas deltagande i eventuella tjänsteresor. Detta godkänns dock inte enligt Alf Järhall.
- Om en assistent följer med på en utlandsresa är det en tjänsteresa för assistenten och då ska kostnaden bokföras när resan genomförs.
Kan man inte spara till omkostnader vid en resa menar du?
- Man kan mycket väl spara, men det är ingen avdragsgill kostnad man kan kostnadsföra i förväg. Assistenters utgifter såsom traktamenten, logi eller resebiljetter utgör normalt en kostnad det året då resan genomförs.
Kan man reservera för en specifik utgift under kommande året, eller året därefter?
- Ja, i vissa fall, men då ska det vara tydligt med ett för båda parter bindande avtal, det är en bedömningsfråga som varje skattekontor får göra, säger Alf Järhall som menar att de fall man upptäckt i granskningen inte innefattat några avtal med den assistansberättigade eller att man sparat inför en specifik kostnad utan att man bara avsatt pengar.
- Det har förekommit att pengar avsatts under flera år och sedan inte återförts till beskattning när den assistansberättigade bytt assistansanordnare eller avlidit.

inköp som inte rör assistans

Det tredje branschspecifika skattefelet Alf Järhall nämner är att företag gjort avdrag för kostnader som inte har med assistansen att göra. Det kan dock enligt Alf Järhall vara svårt att avgöra vad som är den assistansberättigades privata kostnader och vad som är kostnader för att utföra assistansen.
- Även kostnader vi inte godkänner kan ha en viss koppling, exempelvis har någon betalat ut ersättning till nya möbler i den assistansberättigades hem eftersom man ansåg att de slits i högre grad vid assistans, men det godkände vi inte.
Hur avgör ni vad som kan hänföras till assistans?
- En kostnad är avdragsgill om den avser något som behövs för att assistansen ska kunna utföras. Vi lyssnar på assistansanordnarens argument och gör en bedömning utifrån det. Möbler kan exempelvis vara avdragsgillt om det är så att assistenterna verkligen använder de i sitt arbete och sliter ut dem.

Konsekvenser för anordnare, assistansberättigade och assistenter

Skatteverket har beslutat om ändrad beskattning för ett flertal företag som berörts av granskningen. Om medel av assistansersättningen inte tagits upp till beskattning höjs företagets vinst och skatt ska då betalas på det beloppet. När lön anses ha undanhållits från beskattning blir företaget enligt Alf Järhall skyldigt att betala arbetsgivaravgifter på 32,42 procent av den undanhållna lönen.
- Utöver detta ska företaget betala 20 procent skattetillägg på de undanhållna arbetsgivaravgifterna. Om företaget lagt anställdas löner på fel skatteår tas ett skattetillägg på två procent av arbetsgivaravgifterna ut.
Den assistansberättigade kan inte drabbas ekonomiskt annat än om han/hon är egen arbetsgivare för sina assistenter. Assistenterna kan bli skyldiga att betala skatt om de inte redovisar den lön de fått enligt Alf Järhall.
- Om de tagit emot oredovisad lön blir de inkomstbeskattade på de summorna.
Om de fått lönebesked som är riktiga men arbetsgivaren fuskat, vad sker då?
- En anställd assistent har ansvar för de uppgifter som lämnas i inkomstdeklarationen, har de inte uppgett alla sina inkomster blir de beskattade på det som inte är redovisat, säger Alf Järhall.

Alf Järhall intervjuades av Kenneth Westberg 2009-04-27

Vidare läsning

Artikelreportage i Hallandsposten om Skatteverkets riktade granskning av assistansanordnare:

Nya artiklar i februari 2011 om brottsutredningen av Charkas assistans