Skillnad på stöd från LSS och från SoL, Socialtjänstlagen

Lagen om stöd och service har förändrats

LSS-insatser ges idag till funktionshindrade som ingår i LSS personkretsar. Men vilka som bedöms ingå där har skiftat sedan lagen kom, en del har till och med fått sina insatser borttagna.

Efter att ha följt ledstången från Skogskyrkogårdens tunnelbanestation till Synskadades riksförbund, SRF, träffar jag Leif Jeppsson som är förbundsjurist. Han anser att gravt synskadade borde ingå i personkrets tre och ha rätt till ledsagning via LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
- I början beviljades gravt synskadade ledsagning men i och med en dom i regeringsrätten 1999 har kommunerna generellt ansett att gravt synskadade bara har rätt till insatser via Socialtjänstlagen (SoL), säger Leif Jeppsson och berättar att många som tidigare haft ledsagning via LSS fått det utbytt till ledsagning via SoL. Ledsagningen i kommunerna varierar från att vara kostnadsfri till att inte finnas alls, ibland menar den berörda kommunen att det inte är någon skillnad mellan ledsagning i LSS och SoL.
- Då kan man undra varför personerna ska flyttas överhuvudtaget, men orsaken är att kommunen vill styra över hur insatserna ges, säger Leif Jeppsson som menar att Sveriges kommuner och landsting, SKL varit drivande i den här processen.

När jag talar i telefon med Stefan Käll, kanslichef på Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR), säger han att många personer med kognitiva funktionshinder orsakade av förvärvade hjärnskador fått personlig assistans borttaget och ersatt med SoL-insatser.
- Jag har ett fall som väntar på slutlig prövning i regeringsrätten i Stockholm. Han har ett kognitivt funktionshinder med stora minnesskador och fick personlig assistans beviljad 1994. Vid en omprövning 11 år senare upphävdes assistansen och ersattes med ledsagning och "hemtjänst i assistansliknande form".

Kommunerna hänvisar enligt Stefan Käll vanligtvis till ett tillägg i LSS från 1996 i vilket de hävdar att personlig assistans begränsas till grundläggande behov som hjälp att klä på sig, personlig hygien, måltider eller kommunikation.
- Jag anser att förarbetena i lagen visar att det räcker om ett av behoven finns, men Försäkringskassan och kommunerna hävdar ofta att samtliga behov ska vara uppfyllda, säger Stefan Käll som menar att kommunerna i förvaltningsdomstolarna hänvisar till sitt självbestämmande samtidigt som de skönmålar socialtjänstinsatserna.
- Ett knep kommunerna använder är att kopiera namnen på insatserna i LSS till SoL. Sedan några år tillbaka finns begrepp som "assistansliknande hemtjänst" och "hemtjänst i assistansliknande form". Pressar du en handläggare på varför de här nya insatserna uppstått kan de säga att motsvarande LSS-insatser är mycket bra men att de inte vill ha in klienterna i LSS, säger Stefan Käll.

I juni 2008 kommer LSS-kommittén att presentera sitt slutbetänkande om LSS, i det ingår en översyn av vilka personkretsar som ska berättiga till LSS-insatser och vilka grundläggande behov som ska berättiga till personlig assistans. Tomas Agdalen är kommittésekreterare specialiserad på juridiska frågor i LSS-kommittén. Jag träffar honom i Regeringskansliet nära Kungsträdgården. Han berättar att dagens praxis utvecklats genom att prejudicerande domar i Regeringsrätten efter hand fastställt vilka funktionshinder som berättigar till LSS.
- Både synskadade och personer med förvärvade hjärnskador upplever att LSS-insatserna tagits ifrån dem och de har uppvaktat oss om detta. I LSS får vissa grupper av funktionshindrade stora fördelar eftersom de är prioriterade av lagstiftaren, säger Tomas Agdalen.

Vad säger då de funktionshindrade som prioriterats av lagstiftaren? På Independent Living Institutes kontor vid Globen i Stockholm träffar jag Adolf Ratzka som var med och inspirerade tillkomsten av LSS. Visst slår lagen ojämnt, säger han.
- LSS-insatser och personlig assistans borde naturligtvis avgöras enbart av behov, inte av diagnos, ålder eller antalet timmar någon behöver, säger Adolf Ratzka som menar att de nuvarande begränsningarna infördes av statsfinansiella skäl, utan dem hade reformen inte kunnat genomföras eller blivit så urvattnad att ingenting i grunden hade förändrats. En satsning gjordes i första hand på dem som riskerar att få leva på institution.
- Alla personer med funktionshinder borde omfattas, det gäller bara att hitta ett sätt att finansiera det, säger Adolf Ratzka.

Kenneth Westberg, (artikeln publicerades först i Stiletten Nr 5 2007)


A-lag och b-lag

Vissa får kostnadsfria insatser där de själva kan välja hur och av vem hjälpen ges. Andra får betala för insatserna och har inte samma möjligheter att påverka vem som hjälper och hur.

Jag beger mig till Svenska Handikapporganisationers Internationella Biståndsförening (SHIA) och deras Huvudkontor på Liljeholmen i Stockholm. Här möter mig Sebastian Ferrer som lagar en kopp choklad vid kaffeautomaten. Han sitter i styrelsen för Synskadades riksförbund Botkyrka-Salem och har varit med och organiserat kampanjen personlig service som pågick mellan 15:e september och 13:e december. Den var enligt Sebastian Ferrer nödvändig mycket på grund av frånvarande LSS-insatser för synskadade. I kampanjen uppmärksammades brist på personlig service i allt från affärer och kollektivtrafiken till tillgång på LSS-insatser och ledsagning.
- Jag har tio procent syn och klarar mig i många avseenden men hamnar ändå regelbundet i situationer där jag behöver hjälp, berättar Sebastian Ferrer som menar att bristen på personlig service leder till att synskadade behöver förlita sig på sin närmaste omgivning vilket gör att familjeförhållandena blir ansträngda eftersom anhöriga och vänner lätt hamnar i en vårdarroll.

Att synskadade inte får ledsagning via LSS gör att deras stöd avgörs av vilken kommun de bor i. I Stockholms län har åtta av tjugotvå kommuner gratis ledsagning. I andra finns viss ledsagning via hemtjänsten som man får betala för. Men det finns också kommuner som inte erbjuder någon ledsagning alls.
- Täby är en sådan kommun, där driver Synskadades Riksförbund ett ärende med en blind nittioårig dam som inte får ledsagning. Hon har överklagat till Regeringsrätten och fått rätt, men kommunen trotsar beslutet, säger Sebastian Ferrer.

Stefan Käll på Neurologiskt Handikappades riksförbund (NHR) är kritisk till att flera grupper av funktionshindrade hamnar utanför LSS-lagstiftningen. Han menar att skillnaderna skapar ett A och ett B-lag. Människosynen och synen på vad insatserna ska uppnå skiljer sig åt redan i lagtexten.
- Enligt SoL ska du med insatserna uppnå en skälig levnadsnivå. I LSS däremot ska du genom insatserna ha goda levnadsvillkor och det är en tydlig nivåskillnad.
Hur skulle du vilja att det såg ut?
- Min utopi är att alla som har en livslång funktionsnedsättning oavsett storlek och som inte beror på åldrande ska kunna omfattas av statligt finansierade LSS-insatser. Personkretsar och grundläggande behov skulle slopas och rätten till LSS-insatser skulle utgå från bedömning av en specialistläkare.

Även om Stefan Käll tror detta ligger en bit in i framtiden hoppas han på positiva resultat från LSS-kommittén.
- De ska utreda LSS personkretsar och vilka behov som ska berättiga till personlig assistans och jag vill inte tro att de kommer fram till att en elit av funktionshindrade ska få den bästa hjälpen, säger Stefan Käll.

Kenneth Westberg, (artikeln publicerades först i Stiletten Nr 5 2007)

FAKTA

För att få LSS-insatser måste du ingå i en av personkretsarna i LSS första paragraf

  1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,
  2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller
  3. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service".

För att få personlig assistans måste du uppfylla LSS nionde paragraf.

"den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrades (grundläggande behov).

Skicka sidan till: