läs skrivbordsversionen istället
Mikael Andersson är administratör för en av de större Facebookgrupperna om personlig assistans. Han startade gruppen efter att han förlorat sin assistans i en tvåårsomprövning.
– Jag pratade bokstavligen bort min egen assistans.
Bakgrunden till Facebook gruppen Uppgradera personlig assistans till 2000-talet är att Mikael Andersson2012 hade en sk tvåårsomprövning, som ledde till att hans assistansbeslut drogs in av Försäkringskassan.
– Jag hade tränat mycket hårt för att bli självständig och lyckats bra. Bedömningarna av grundläggande behov hade samtidigt förändrats kraftigt. Jag ville vara 100 % ärlig och jag har förstått i efterhand att jag bokstavligen pratade bort min egen assistans. Jag blev hänvisad till hemtjänst eller att söka ett kommunalt assistansbeslut.
Mikael Andersson fick till slut ett kommunalt assistansbeslut, men beskriver det som en mycket turbulent och stressande tid.
– Nu har det gått bra men det var mycket obehagligt. Det finns många människor som inte har den rösten som jag har eller förmågan att hävda sin rätt. Du måste vara mycket stark för att kunna stå emot, säger Mikael Andersson som anser att personer med funktionsnedsättning utsätts för en sorts rysk roulette, där vissa i en del av landet får bra beslut medan andra inte får det.
– Jag har förmånen att ha ett bra beslut, men jag ser andra som inte får det. Det kan hänga på handläggarens kompetens och till och med humör.
Mikael Anderssons frustration ledde till att han ville uppmärksamma omgivningen på vad som sker och startade då gruppen ”Uppgradera personlig assistans till 2000-talet”. Mikael Andersson vill att människor som inte är medvetna om vad som sker ska få kunskap om vad som pågår.
– Många i mitt nätverk som inte har funktionsnedsättningar har ingen aning om vad som pågår. Vi med funktionsnedsättning och våra anhöriga är inte en tillräckligt stor grupp för att kunna sätta tryck på politiker och myndigheter. Min tanke var att nå ut bredare så att allmänheten får läsa och förstå svårigheterna i detta.
Många inlägg i gruppen görs av personer som tex haft assistans men förlorat den, eller som sökt assistans och inte fått det. Ett mycket vanligt tema är rädslan för Försäkringskassan berättar Mikael Andersson.
– Man är rädd för kassan och att ”väcka den björn som sover”. Detta möter jag även i mitt arbete som kundinformatör på Frösunda. Jag möter folk som tex vill söka fler timmar för att de försämrats, men som inte vågar eftersom de är rädda för att bli av med all sin assistans.
Tas assistansbedömningarna upp?
– Ja, ett mycket vanligt tema är hur svårt det blivit att få ett assistansbeslut eftersom grundläggande behov bedöms så strikt, hur aktiv tid mäts i minuter och sekunder, vilket höjt tröskeln för att kunna få assistans.
Idag har Facebookgruppen cirka 5400 medlemmar och en stark aktivitet. Det är ca 40–50 inlägg per månad, lite mindre på sommaren, säger Mikael Andersson.
– Det är en stor variation i vilka som gör inlägg, personer med funktionsnedsättning, anhöriga, bloggare, organisationer och politiker. Jag är tacksam för att jag kunnat bygga upp ett forum där man kan diskutera, både i utbildande syfte och för att kunna prata av sig.
Hur ofta händer det att kommentarer måste tas bort?
– Det är fritt att publicera och kommentera utan mitt godkännande. Jag har dock aktiva medlemmar i gruppen som anmäler inlägg som inte är kopplade till gruppens syfte eller som kan hänföras till spam / troll. Då får jag en signal att något olämpligt publicerats och granskar/raderar det snarast möjligt.
I debattgruppen länkas det till nyhetssajter som Heja Olika, Assistanskoll, och liknande mer seriösa sajter, säger Mikael Andersson. Det kan dyka upp artiklar från alla möjliga håll.
– Vi hade tex en artikel från Teamjuridik om föräldraansvar. Ofta har en bloggare hittat en artikel som den lägger ut hos oss, tex från er på Assistanskoll.
Lägger assistansbranschföreträdare in inlägg och deltar i debatten?
– Ja då blir det en uppgift för mig att se vad som är saklig information och reklam.
Ett annat vanligt tema är fusk och kriminalitet, berättar Mikael Andersson. Många anser att det dominerar allt för mycket i media och att assistansanvändare stigmatiseras som kriminella personer.
– Det är en liten grupp som fuskar men de tar 90 % av mediautrymmet. Alla de som sköter sig och företag som kämpar med kvalitet och dokumentation kommer inte fram. Fusket blir en grund för att ifrågasätta hela assistansen typ ” varför tar man inte bort assistansen, ni kan ju ändå inte sköta er”
Mikael Andersson frågar sig varför inte fusk med VAB behandlas på samma sätt i media.
– Det blir inte samma debatt om att småbarnsföräldrar är kriminella som det blir för assistansanvändare.
Kanske är det grupper med olika status i samhället…
– Precis, idag kan vi också läsa om politiker som fuskat med traktamenten och dubbla hyror. Varför ifrågasätts då inte hela systemet med dubbla boenden?
Handlar det om vilken information människor får?
– Ja, frågar du människan på torget, så vet de att det fuskas jättemycket i assistansen. Tror du de vet något om hur man bedömer grundläggande behov, att man mäter minuter och sekunder på toaletten? Skulle de acceptera att någon annan bedömer om det tar fem eller tio minuter för dig att gå på toaletten?
Mikael Andersson anser att inställningen till assistans i samhället skulle behöva förändras så man förstår nyttan och inte bara ser problem.
– Lägg gärna kraft på det som är dåligt men låt det inte gå ut över de som använder assistans på rätt sätt och följer lagar och regler. Det finns risker med fusk i alla typer av system, det är inte kopplat till personer med funktionsnedsättning.
När assistansen kom på nittiotalet var det en helt annan ton, vad beror det på?
– Kärnsyftet med personlig assistans har urholkats år från år. Myndigheter och politiker har försökt tolka saker åt ett visst håll. Många som fick det på nittiotalet skulle inte kunna få det idag.
Mikael Andersson säger att det var en helt annan bedömning när han sökte personlig assistans 1994.
– Om jag ska vara ärlig så saknades det kontrollfunktioner, man hade kunnat gjort det bättre från början och inte varit så naiv. Men nu har pendeln slagit över helt i kontroll med minuträkning.
Ett annat tema i Facebook gruppen är att schablonbeloppet inte höjs tillräckligt. Det har ökat 1,5 % medan lönerna höjs med 2,2 % vilket leder till att assistentyrket blir ett låglöneyrke som det är svårt att rekrytera till, säger Mikael Andersson
– Alla har svårt att rekrytera assistenter. Här bidrar också minuträkningen där bara aktiv tid räknas. Hur ska man bemanna punktinsatser? Jag kan inte ha en assistent som arbetar i tio minuter och sedan står utanför dörren i 30 minuter.
Mikael Andersson brukar ställa frågan ”vem är assistansreformen till för?” Han ifrågasätter det spontana svaret ”för de med funktionsnedsättning”.
– Jag menar att personlig assistans är till för alla tio miljoner invånare i Sverige. Du kanske inte behöver personlig assistans idag men kanske imorgon. Ambulansvård finns också för oss alla, men jag ifrågasätter inte att någon åker ambulans för ofta.
Mikael Andersson tror inte det handlar om juridik i första hand för att Sverige ska uppfylla Funktionsrättskonventionen vad gäller personlig assistans och LSS.
– Jag tror inte det handlar om juridik, utan om humanism och människors förmåga att sätta sig in i andras livssituation. Man måste också ha något sorts sunt förnuft. Varje gång jag behöver söka en insats tex hjälpmedel måste jag få ett läkarutlåtande på en vårdcentral som styrker att jag har en varaktig funktionsnedsättning. Om man bara ser på mig är det orimligt att jag inte skulle ha en sådan, säger Mikael Andersson.
Vidare läsning
Uppgradera personlig assistans till 2000-talet
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.