läs skrivbordsversionen istället

JAG - styrs av medlemmarna

JAG grundades 1992 av personer med intellektuella funktionshinder som i sina kommuner hade fått avtal om personlig assistans. Därefter kom LSS och idag har JAG vuxit till 378 medlemmar över hela landet.

Profilen för Brukarkooperativet JAG

Organisation och företagsform

Cecilia Blanck, biträdande verksamhetschef, berättar att JAG är en ideell förening, vilket innebär att ingenting av kooperativets tillgångar kan delas ut eller användas till något annat än föreningens syfte. Alla gör en budget för sina utgifter i assistansen, men kooperativet har ett kollektivt ansvar för kostnaderna för verksamheten. Om något oväntat händer i assistansen behöver medlemmen aldrig stå utan resurser. Därför kan medlemmen inte heller ta med t ex insparade assistansomkostnadsmedel om han/hon lämnar kooperativet berättar Cecilia Blanck.
- Eftersom ekonomin är gemensam, kommer du som ny medlem till ett dukat bord. Det måste du också lämna efter dig när du byter assistansanordnare, å andra sidan har du som medlem makt att påverka hur JAG styrs. Fjorton av medlemmarna har även sin dagliga verksamhet på kansliet vilket förklarar att vi har så stor administrativ personal. Föreningens medlemmar kan också delta i olika aktiviteter som medlemsresor, medlemsträffar och snart ska alla få en medlemsdator för den lokala administrationen av assistansen.

Inriktning och självbestämmande

JAG är inriktade på medlemmar med omfattande, ofta intellektuella funktionshinder och som därigenom har nedsatt autonomi. Hälften av medlemmarna har utökad assistansersättning med upp till tolv procent.
- Vår bärande ide är personlig assistans med självbestämmande för personer med de allra största behoven, säger Cecilia Blanck. Det sker genom att varje medlem väljer en egen "servicegarant"; en personlig arbetsledare och samordnare som ser till att assistansens organiseras så som medlemmen själv vill ha det. Servicegaranten kan vara en anhörig eller någon annan, men han eller hon är anställd som assistent och ansvarar för kontinuitet och kvalitet i assistansen.
Självbestämmandet är centralt och att medlemmen med hjälp av sin servicegarant ska få välja sina assistenter är självklart.
- Personlig kan assistansen bara vara om medlemmen och assistenten har gjort ett ömsesidigt val och har förtroende för varandra. Men det är trots allt företaget som anställer och tar det fulla ansvaret som arbetsgivare, säger Cecilia Blanck.

Assistansomkostnader och löner

Medlemmarna kan välja att använda upp till fem kr/assistanstimme till assistansomkostnader. Alla assistansomkostnader redovisas redan idag med kvitton, så LSS-Kommitténs förslag om redovisning av assistansomkostnader kommer inte att leda till förändringar säger Cecilia Blanck.
- De medlemmar som har utökad assistansersättning måste dessutom redan nu i detalj redovisa vad hela assistansersättningen går till och betala tillbaka eventuellt överskott varje halvår. Vi är vana vid att ha kontroll på hur assistansmedlen används.
Ni vill inte ange assistenternas genomsnittliga lön?
- Nej, det skulle vara helt missvisande. Dels har vi en individuell lönesättning men eftersom hälften av medlemmarna har fått utökad assistansersättning beviljad för just lönekostnader har deras assistenter högre löner. Om jag angav en genomsnittlig lön skulle den bli missvisande mot de assistenter som arbetar hos brukare med vanlig assistansersättning.

Servicegarant istället för assistanspool

Lönekostnaderna ligger generellt på ca 90 procent av assistansersättningen. Då ingår arvodet till medlemmens servicegarant som maximalt är 6 kr/assistanstimme och som är en ersättning för bl a arbetsledning, schemaläggning och bemanningsansvar. Servicegaranten måste arbeta som assistent om ingen annan kan. Därför finns ingen vikariepool berättar Cecilia Blanck.
- Våra medlemmar har normalt så stora och omfattande behov att det krävs en lång upplärning för assistenterna. Därför kan vi inte ta in vikarier som inte är upplärda hos just den medlemmen. Istället har vi servicegaranterna som har det yttersta ansvaret för att medlemmarna får sin assistans.

Utbildning och uppsägningstid

En gång i månaden har JAG en tredagarsutbildning där både assistenter och medlemmar erbjuds parallella föreläsningar om till exempel rörelseträning, alternativ kommunikation, epilepsi eller autism.
- Medlemmarna har stora och sammansatta funktionsnedsättningar och många har även medicinska komplikationer så vi försöker få hit de främsta experterna i landet. Vi har även tvådagarskurser med utbildning för servicegaranterna i exempelvis arbetsledning.
Medlemmarna har tre månaders uppsägningstid, det är rätt lång tid?
- Det är för att assistenterna enligt kollektivavtalet kan ha tre månaders uppsägningstid. Men om alla assistenter följer med så kan medlemmen ofta sluta tidigare, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck, Brukarkooperativet JAG, intervjuades av Kenneth Westberg 2007-11-03

cecilia.blanck@jag.se kenneth.westberg@independentliving.org

Skicka sidan till: