Jonas Franksson - "Assistansens struktur ifrågasätts"
Det började med en debatt om trivselpengar och assistenters arbetsvillkor. Idag ifrågasätts assistansen struktur enligt Jonas Franksson, debattör och assistansberättigad sedan 1996.
Försäkringskassans nya riktlinjer, ifrågasättandet av att en assistent kan vara till förfogande och slutbetänkandets förslag om "personlig service med boendestöd" riskerar att förvandla assistansen till hemtjänst.
Om attacken på assistansen
När assistansen kom 1994 var det ett allmänt jubel, berättar Jonas Franksson, en känsla av att äntligen få frihet och möjlighet att leva det liv man ville. Många var därför totalt oförbereda på den attack mot assistansen som uppstod några år in på 2000-talet, en attack som enligt Jonas Franksson skett parallellt med LSS-kommitténs arbete att hitta besparingar.
- LSS-kommitténs slutbetänkande föreslår att uppåt 4000 som idag har assistans istället ska få den hemtjänstlika LSS-insatsen "personlig service med boendestöd", men stora förändringar har även skett vid sidan av LSS-kommitténs arbete.
Under tiden som LSS-kommitten arbetade införde Försäkringskassan strängare regler för att få assistansersättning, och den strängare hållningen har godkänts i regeringsrätten (se intervju med Försäkringskassan) Samtidigt utvecklas ett instrument som ska kartlägga individens behov och vara vägledande vid bedömningar av personlig assistans, i detta instrument existerar inte tid där assistenten är till förfogande (se intervju med Försäkringskassan) Detta tillsammans med förslagen i slutbetänkandet leder enligt Jonas Franksson till att alltfler kommer att få kommunala hemtjänstlika insatser.
- Många som är i behov av assistans trycks ner genom att det talas så mycket om att assistansen kostar och att de ligger samhället till last.
Det började med trivselpengar..
Det som startade upp hela debatten tror Jonas Franksson till stor del var debatten om trivselpengarna, samtidigt som Kommunal kritiserade arbetsmiljön för landets assistenter.
- Det påverkade väldigt mycket att vissa företag utnyttjade systemet genom att erbjuda sina kunder pengar till konsumtion, det spreds en föreställning om att assistansersättning användes till jordenruntresor.
Ytterligare en fråga som Jonas Franksson tror har bidragit är föreställningen att professionella jurister hos vissa assistansanordnare gick för hårt fram och överklagade alla assistansbeslut enbart för att tjäna pengar.
- Jag tror inte att detta är ett stort problem, jag har tvärtom träffat många som inte har tillräckligt med assistanstimmar. Problemet är att sådana här föreställningar påverkar människors attityder till assistans.
Frågan om trivselpengar reglerades med ny lagstiftning juli 2008 och tillsynen av assistenternas arbetsmiljö har blivit mer omfattande, men trots detta har assistansen fortsatt att ifrågasättas allt hårdare säger Jonas Franksson. Här tror han även att en förändrad hållning i hela socialförsäkringssystemet inverkar, där en förändrad syn gör att assistansen mer och mer ses som lyx.
- Det finns en röd tråd i Försäkringskassans syn på assistans och de hårdare tagen mot sjukskrivningar och fusk med kravet på arbetslinje, vilket är paradoxalt eftersom assistans ofta är en förutsättning för att kunna arbeta.
"Du ska arbeta, men ska du få arbeta med vad du vill?"
Begreppet "lagom för funktionshindrade" är enligt Jonas Franksson ett talande begrepp, de flesta är överens om att personer med funktionsnedsättningar ska kunna arbeta, men ska de få arbeta med det de vill?
- Kärnfrågan är vilka arbeten du i realiteten kan ta, ska du exempelvis kunna arbeta politiskt, vilket många politiker vill att personer med funktionsnedsättning ska kunna göra, kräver det assistanstid för att kunna utföra uppdraget, delta med arbetet i riksdagen, resa runt i landet och så vidare.
Om detta i praktiken inte är möjligt kan man inte leva som andra säger Jonas Franksson. Försäkringskassans hårdare regler och den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" kan bli ett dråpslag för många som är på väg in på arbetsmarknaden tror han.
- Jag har varit lyckligt lottad genom att jag kunnat arbeta heltid med hjälp av assistans och har tagit det som en självklarhet.
"Behövs det tid där assistenten är till förfogande?"
Jonas Franksson anser att frågan om tid där assistenten är till förfogande är en kärnfråga i assistansen. Viss sådan tid är enligt honom nödvändig för att assistansen ska kunna fungera och vara något annat än hemtjänstinsatser.
- Det är viktigt både för brukarens livskvalitet och för assistentens arbetsförhållanden.
Socialstyrelsen och Försäkringskassan utvecklar just nu ett instrument där assistanstiden ska beräknas utifrån hur mycket aktiv tid en person behöver. Försäkringskassan säger i en intervju att tid där assistenten är till förfogande inte ska finnas med och säger att orsaken till att lokala försäkringscentra som Örebro och Kronoberg ligger lågt i antal beviljade timmar, ca 90 timmar per person och vecka, kan bero på att de inte beviljar lika mycket tid där assistenten är till förfogande.
- Är det där vi kommer att hamna i hela landet när instrumentet är klart, isåfall blir det dramatiska nedskärningar av timmar eftersom genomsnittet nu ligger på 108 timmar.
Att lokala försäkringskassor i mer eller mindre grad beviljat tid där assistenten är till förfogande tror Jonas Franksson beror på att det vid individuella bedömningar är uppenbart att viss sådan tid behövs för att den sökande ska kunna leva som andra och att assistansen ska kunna verkställas.
- Även om sådan tid kanske inte finns tydligt uttryckt i lagstiftningen är det ändå den som har gjort att assistansen till vad den är med sin unika frihet för många, exempelvis i att kunna ta ett arbete som erbjuds. Jag har just nu, i mitt kontorsarbete, två kortare tidsperioder per dag där assistenten kan sägas vara till förfogande. Om de tas bort behöver jag fortfarande hjälp, men vem vill arbeta tre kortare pass på en arbetsdag?
Förändrad syn även inom handikapprörelsen
Förändringarna kommer att beröra en stor grupp människor samtidigt som många inte berörs lika mycket, exempelvis personer som har mycket timmar i grundläggande behov. Därför ser vi ingen kraftfull gemensam protest från handikapprörelsen anser Jonas Franksson.
- Det blir märkligt när Försäkringskassan var hårdare i sitt remissvar än vad vi inom handikapprörelsen var i det gemensamma uttalandet till förslagen i LSS-kommitténs slutbetänkande.
Jonas Franksson tror att vissa i handikapprörelsen blev skräckslagna inför hotet om drastiska nedskärningar vilket det talades om i inledningen på LSS-kommitténs arbete, vilket ledde till att de tänkte att man måste rädda det som räddas kan.
- Jag känner att jag sticker ut hakan när jag säger att man inte ska fokusera enbart på de grundläggande behoven utan ta hänsyn till en människas hela livssituation. samt att det är många som inte har assistans idag som borde få rätt till det, säger Jonas Franksson.