Almedalen 2014 - ”Snart slut på minuträknandet”
När LSS20 arrangerade en debatt med representanter från alla riksdagspartier framkom en tydlig enighet kring att minuträknandet är ett dåligt bedömningsinstrument. När Veronika Hedenmark, som var moderator, senare sammanfattade debatten sa hon bland annat:
– Det innebär ju att det inte ligger många beslut bort, att vi ska slippa minuträknandet.
LSS20 – ny organisation
På måndagen, den andra dagen under Almedalsveckan, arrangerades en debatt utifrån frågan: Vad sker med lagen i framtiden enligt experter och politiker? Alla riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, hade en representant i panelen. Arrangören, LSS20, är en ny organisation som bildats med anledning av att LSS, Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade, fyller 20 år i år. De passade också på att berätta att de ska fira 20-årsjubilaren med en stor gala i oktober i Stockholms stadshus.
Rättssäker bedömning utan att kränka
Panelen bestod av politiker som nästan uteslutande sitter i Riksdagens socialutskott. Det visade sig råda en tämligen stor enighet på flera punkter rörande personlig assistans. En av dessa frågor gällde minuträknandet. Enligt moderatorn Veronica Hedenmark, VH Assistans, är det den fråga som väcker mest känslor bland de assistansberättigade. Alla politiker ansåg att det är ett dåligt instrument för att bedöma de assistansberättigades behov. Centerpartisten Anders W Jonsson menade att frågan också hänger samman med att de assistansberättigade behöver ett mer personligt bemötande på Försäkringskassan.
– Man har en egen bankman och man har en egen läkare på vårdcentralen. På samma sätt borde varje assistansberättigad ha en personlig tjänsteman på Försäkringskassan.
Vad som ska ersätta minuträknandet som bedömningsinstrument var dock inte riktigt klart. Eva Olofsson, Vänsterpartiet, menar att det inte är en fråga för de eller några andra politiker att svara på utan först och främst för de assistansberättigade själva. Hon fick medhåll av moderaten Marietta De Pourbaix-Lundin, som sammanfattade det som panelen hade diskuterat:
– Det handlar om att hitta en balans mellan att kunna göra en rättssäker bedömning utan att kränka personerna och att det nu vilar ett tungt ansvar på Försäkringskassan att hitta det.
Hela ”omprövningen” görs från grunden
Ett annat ämne som väcker starka känslor bland de assistansberättigade är tvåårsomprövningarna. Enligt Therese Beckman, Handelshögskolan Göteborgs universitet, tidigare intervjuad av Assistanskoll, är det egentligen diskutabelt om det ska kallas ”omprövningar”.
– De gör om hela prövningen från grunden så egentligen är det nya ansökningar vid varje tillfälle. Dessutom sker det här också på kommunal nivå och då kan det vara ännu tätare omprövningar. I vissa kommuner varje år.
Nästan enighet om tvåårsomprövningarna
Även i denna fråga rådde stor enighet bland politikerna. De flesta ansåg att det måste till olika sorts förenklingar och att de med livslånga funktionsnedsättningar mer eller mindre ska få slippa omprövningar. Den ende som försvarade dessa var kristdemokraten Magnus Sjödahl som menade att det även är en chans för den assistansberättigade att få en förändring till sin egen fördel, att bli beviljad fler assistanstimmar.
– Visserligen finns redan möjlighet till detta när behov uppstår men då måste den assistansberättigade själv ta initiativ och ansöka om det. Genom omprövningarna slipper hon eller han att själv ta initiativ.
Han fick dock hårt motstånd av flera assistansberättigade som var på plats, bland annat Jonas Frykman, STIL, och Thomas Juneberg, VIMPA. Liksom moderatorn Veronika Hedenmark:
– Det är väldigt få personer med funktionsnedsättningar som tycker att det finns några som helst fördelar med omprövningarna. Man känner djup oro och stress och gruvar sig för omprövningarna lång tid i förväg. Att behöva ha otryggheten att det gynnande beslut man har kan tas bort leder till en stor osäkerhet för den assistansberättigade. Däremot är jag övertygad om att den assistansberättigade själv kan lyfta luren, som funktionsnedsatt har man stor erfarenhet av byråkrati och att söka upp olika insatser.
– Ja naturligtvis ska den göras på ett mycket enklare sätt, svarade Magnus Sjödahl. Det känns väldigt onödigt att den ska göras från grunden varje gång.
Osäkerhet om vad politikerna kan göra
Under diskussionen om behovsprövningen fanns dock en stor osäkerhet om vad som kan göras politiskt, och om det eventuellt helt och hållet är Försäkringskassans fråga. Centerpartisten Anders W Jonsson har haft kontakt med bland annat Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson.
– Vi kan inte ändra på det här med lagstiftning. Det är Försäkringskassans instrument som de själva styr över. Men de sa samtidigt att de vill komma bort ifrån standardiserade frågeformulär och att alla frågor ska ställas till alla och vill i stället försöka hitta ett enklare sätt så de kan lägga resurserna där det verkligen behövs.
Men Veronica Hedenmark sa att hon också haft kontakt med Therese Karlberg på Försäkringskassan, som hade gett andra signaler
– Hon sa att om politikerna har någon annan ambition än att det här är Försäkringskassans uppdrag så måste de tala om det. Så Försäkringskassan väntar på tecken på politikerna. Till dess kommer man att fortsätta att jobba på samma sätt.
Ordväxling om ändring av § 9a
Någon febrig valrörelse kändes inte av, ännu. Men de rödgröna partiernas representanter satte vid ett tillfälle press på allianspartierna när de tog upp frågan om att alltfler förlorar sin assistans och att alltfler får avslag vid nyansökningar. Det måste till en förändring av § 9a i LSS för att sätta stopp för det. Lennart Axelsson, Socialdemokraterna:
– Redan 2009 avkrävde vi i socialutskottet ett besked ifrån ansvarig minister vad hon tyckte att det behövdes för lagändringar för att säkerställa att de intentioner som fanns i LSS från början skulle gälla. Vi väntar fortfarande. Det är regeringen som har utredningsresurser och kan ta fram underlag så att vi som lagstiftare kan göra de förändringar som behövs. Och, ja, nu ska de lämna information i oktober. Och det är val i september. Jag vet inte om det har något samband…
Centerpartisten Anders W Jonsson försvarade dock regeringen.
– Vi vill också ändra på det. Det är inte så enkelt. Det är en lång serie av förändringar som har lett till den här situationen. Det började med en dom i förvaltningsrätten. Vi har gått från att ha 21 Försäkringskassor till att ha en Försäkringskassa, vi har styrt upp det här med de stora skillnaderna i landet, och så vidare. Och nu väntar vi på ISFs rapport i oktober så vi får ordentligt underlag för att kunna gå vidare.
Ganska nöjd med debatten
Efter att debatten hade tagit slut och de sju politikerna skyndat vidare på nya uppdrag i Almedagsvimlet sammanfattade moderatorn Veronica Hedenmark debatten. Hon var ganska nöjd med att det ändå finns en uttalad politisk vilja, även om det inte kommer att innebära någon större skillnad i den assistansberättigades vardag. Hon var även positiv till panelens diskussion om minuträknande:
– Det innebär ju att det inte ligger många beslut bort, att vi ska slippa minuträknandet.
Men hon fortsatte:
– Det är bara att beklaga att det bara finns en politiker som man förknippar med LSS och det är Bengt Westerberg. Efter honom finns det ingen annan som har gjort någon större insats när det gäller personlig assistans. Och det är ju lite tråkigt att man måste gå tillbaka tjugo år i tiden för att hitta en sådan politiker.