Niklas Altermark, statsvetare, Lunds universitet – ”ISF antyder att delaktighet är en "ambition" som har en prislapp”
ISF:s rapport kan innebära ett skifte i den funktionshinderpolitiska diskussionen enligt Niklas Altermark. Ett skifte där vi går från att prata om hur vi uppnår full delaktighet i samhället, till att prata om hur mycket delaktigheten får kosta.
Slutrapporten från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Assistansersättning och kommunala stöd till personer med funktionsnedsättning visar att fler får avslag på nyansökningar och att antalet personer som får sin assistansersättning indragen ökat till ca 300 per år.
Samtidigt konstaterar ISF att antalet beviljade assistanstimmar fortsätter att öka och att en orsak till detta kan vara att övriga behov (jämfört med grundläggande behov) i högre grad bedöms utifrån den sökandes beskrivning. Detta innebär enligt ISF att ambitionen om delaktighet i högre grad uppfylls men att sannolikheten samtidigt ökar för en fortsatt ökad kostnadsutveckling. ISF föreslår (sid 95) här att lagstiftaren bör överväga hur ambitionen om delaktighet och ökad kostnadsutveckling ska balanseras i förhållande till varandra.
Stark kritik från IfA
ISF:s uttalande har kritiserats starkt av Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för assistansberättigade. I en intervju i Föräldrakraft undrar han vilken delaktighet det är som är för dyr.
Ska delaktighet vara en absolut rättighet?
Niklas Altermark, doktorand på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet anser att ISF:s uttalande är anmärkningsvärt.
– Uttalandet antyder att delaktighet inte betraktas som ett ovillkorlig politiskt mål och som en absolut rättighet, utan som en "ambition" som har en prislapp.
Hur tolkar du uttalandet?
– Genom att formulera sig som de gör så måste de mena att det faktiskt kan finnas en punkt där delaktighet för personer med funktionshinder kan bli för dyrt, eller har gått för långt. Även om de inte säger någonting om hur balansgången mellan delaktighet och kostnad ska se ut, så är det den här typen av prissättning på grundläggande rättigheter som de öppnar för.
Vad innebär detta?
– Det innebär ett skifte i den funktionshinderpolitiska diskussionen, där vi går från att prata om hur vi uppnår full delaktighet i samhället, till att prata om hur mycket delaktigheten får kosta. Utifrån svensk lagstiftning och det övergripande fokus på mänskliga rättigheter som har karaktäriserat vår politik inom funktionshinderområdet så är detta mycket problematiskt, säger Niklas Altermark.