Föreningen Grunden, Mikael Åhman – ”angrip drivkrafterna till assistansfusket”
Fusket inom personlig assistans ska inte bemötas med mer kontroll och hårdare bedömningar. Istället ska människors utsatthet angripas. Det anser Föreningens Grundens förbundsjurist Mikael Åhman som studerat ”Södertäljefallet” med ELMA assistans.
I rättegången mot ELMA assistans dömdes 34 personer, de två ägarna till bolaget fick 6 respektive 5 år och sex månaders fängelse för grova bedrägerier, grova bidragsbrott, grova bokföringsbrott och grov urkundsförfalskning. (B 2700-12 i Södertälje tingsrätt) (tingsrättens sammanfattning). Domarna skärptes något i hovrätten (hovrättens sammanfattning). En omfattande förfalskning av assistenternas tidrapporter ska ha skett. De flesta av de dömda var assistenter i bolaget, som antingen arbetat mindre än rapporterat eller inte utfört arbete alls. Många assistansberättigade fick inte den assistans de hade rätt till. Mikael Åhman, förbundsjurist på Riksföreningen Grunden som företräder personer med intellektuella funktionshinder har studerat fusket runt ELMA.
– Det är ett stort och komplicerat fall som innehåller med många olika sorters fusk inom personlig assistans.
”Skenanställda” betalade tillbaka pengar
Företaget hade anställda personliga assistenter som fick kollektivavtalsenlig lön, där det betalades in skatt, arbetsgivaravgifter och försäkringar. På papperet sköttes allt enligt regelverket, men många av de anställda utförde inga arbetsuppgifter utan var skenanställda, säger Mikael Åhman.
– Lönen betalades istället tillbaka till företaget. Ibland var återbetalningen ”vit” till företagets bankkonto, som en påstådd avbetalning av lån de skulle fått av företaget, och ibland ”svart” genom att pengarna lades i ett kuvert som förvarades i en byrålåda i företagets lokaler.
Andra anställda jobbade både vitt och svart
Arbetsuppgifterna utfördes istället av andra, ”verkligt anställda” personer. En del av dem fick sin lön svart (dvs. företaget betalade inte skatt, arbetsgivaravgifter eller försäkringar) från det hemliga kuvertet i byrålådan, säger Mikael Åhman. Andra fick vit lön vilket innebar att företaget betalade skatt även för dessa anställda. Eftersom företaget då kunde betala skatt både till skenanställda och vitt anställda räckte pengarna inte till all beviljad assistans och de assistansberättigade fick för få assistanstimmar.
– När Försäkringskassan fick in timrapporter från företaget, stod de skenanställda uppskrivna på rapporterna som om de utfört arbetet enligt beviljade timmar. Men egentligen var det alltså andra personer som utfört assistansen men med färre timmar än vad som uppgavs.
Vitt arbetande utnyttjades
De som var vitt anställda befann sig i en mycket utsatt position fortsätter Mikael Åhman; eftersom företaget betalade skatt och avgifter för både vitt arbetande och för skenanställda räckte inte företagets intäkter till kollektivavtalsenlig lön.
– De vitarbetande tvingades arbeta fler timmar än de fick betalt för. Orsaken till att de gick med på detta, förefaller ofta ha varit att de var i stort behov av en officiell anställning för att inte bli utvisade från Sverige.
Varför behövdes detta upplägg?
Det fanns olika skäl till varför de inblandade parterna agerade på det här viset menar Mikael Åhman. De skenanställda verkar ha varit alltför sjuka för att utföra något som helst arbete.
– Till följd av regler kring utförsäkring från Försäkringskassan var de tvungna att få löneinkomster i minst ett år för att kunna få sjukersättning. Somliga av de skenanställda hade inte ens kunnat bli införsäkrade eftersom de kommit svårt krigsskadade till Sverige från andra länder.
Genom att företaget betalade skatt och arbetsgivaravgifter under ett år, kunde de (åter)få rätten till sjukersättning, säger Mikael Åhman.
– De pengar företaget lade ut i skatter och avgifter betraktades vanligen som ett lån som skulle återbetalas när de skenanställda fick ersättning från Försäkringskassan.
För de som arbetade svart verkade det som att de ofta ville ha det så, säger Mikael Åhman.
– De levde på exempelvis studiestöd eller andra bidrag som sjunker om man har lön. Genom att arbeta svart, kunde de behålla tex sitt studiestöd och tjäna lite extra.
Företaget och dess ägare verkar inte ha tjänat några stora pengar på detta invecklade upplägg, menar Mikael Åhman.
– Företagets syfte verkar snarare vara att genom det brottsliga beteendet vara så många personer som möjligt behjälpliga med lön och arbete.
Gick ut över assistansberättigade
Hela upplägget gick dock ut över de assistansberättigade som inte fick den assistans de hade rätt till, säger Mikael Åhman.
– De som arbetade vitt gjorde så gott de kunde men ingen normal människa kan arbeta tolv timmar om dagen sju dagar i veckan och fortfarande göra ett bra arbete. Till viss del doldes detta genom att företaget tillsammans med förvaltare/förälder lurade till sig fler assistanstimmar av Försäkringskassan än vad den assistansberättigade egentligen behövde. De övertimmarna innebar däremot inte någon större vinst för de inblandade parterna utan användes mest för att kompensera underproduktionen av assistanstimmar.
Förvaltare medverkade i upplägget
De flesta assistansberättigade hade en förvaltare som hade ansvaret för alla kontakter med kommunen, företaget och Försäkringskassan. Denna förvaltare var vanligen en förälder som bodde tillsammans med den assistansberättigade säger Mikael Åhman.
– I flera fall var denne förvaltare/förälder även anställd i någon form, som skenanställd, svart eller vitt anställd. Det verkar som om brottsligheten avslöjades av så kallade tipsare, tex grannar och bekanta till någon av de anställda som kontaktade polis och Försäkringskassa.
Det var alltså inte de assistansberättigade själva som kontaktade IVO eller någon annan myndighet fortsätter Mikael Åhman.
– Det berodde antagligen på att de assistansberättigade personerna hade så stort stödbehov att de inte kunde kontakta myndigheter utan hjälp. Eftersom assistenterna samtidigt ofta var både förvaltare och föräldrar fanns det ingen person i den assistansberättigades närhet som kunde slå larm.
Ryggmärgsreflex med kontroll och hårdare bedömningar
Mikael Åhman anser att det varit för enkelt att mixtra med timrapporter och skattemedel. Han menar att ryggmärgsreflexen från myndigheter nu är att införa hårdare kontroller av timrapporter och vem som faktiskt utför vilka arbetsuppgifter.
– Bekymret är att ökad kontroll, när den utförs, i praktiken innebär minskad personlig integritet för den assistansberättigade. För att kunna kontrollera timrapporterna måste någon myndighetsperson regelmässigt besöka den assistansberättigades hem rent fysiskt. Det sista Riksföreningen Grundens medlemmar anser sig behöva, är ännu fler statstjänstemän som springer omkring i deras hem och snokar runt, även om de har vällovligt syfte.
En annan ryggmärgsreflex är att skärpa Försäkringskassans behovsbedömningar, vilket Mikael Åhman också är mycket kritisk till.
– Det innebär bara att underproduktionen av assistanstimmar slår hårdare mot den assistansberättigade. Det motverkar inte heller trixandet, det slår tvärtom hårdare mot den assistansberättigade.
Låt fler bli införsäkrade
I stället för att angripa symptom med åtgärder som slår mot de assistansberättigade, anser Mikael Åhman att åtgärderna ska rikta sig mot de inblandade parternas drivkrafter att fuska. För att minska svartarbete anser han att det behöver bli enklare att kombinera vit lön med olika former av bidrag, exempelvis socialbidrag. Men han anser främst att människors utsatthet behöver minskas, genom att antalet utförsäkrade personer i samhället minskas.
– Behovet/intresset av skenanställningar skulle minska, om fler var införsäkrade till sjukersättning på Försäkringskassan.
Kan det inte leda till att fler än nödvändigt lever på bidrag?
– Frågan gäller personer som inte är arbetsföra. Om dessa personer tillåts leva på sjukersättning i stället för socialbidrag så blir det inte fler som står utanför arbetsmarknaden. Däremot får dessa personer bättre ekonomi, vilket naturligtvis innebär en ökad kostnad för staten. Den kostnadsökningen anser vi att det är värt att ta, för att förebygga tex assistansfusk.
Ge permanenta uppehållstillstånd
Nya människor som kommer till Sverige behöver också snabbare få permanenta uppehållstillstånd och samma trygghet som infödda svenskar menar Mikael Åhman.
– Då skulle möjligheten att utnyttja vit arbetskraft att arbeta delvis oavlönat för att behålla sin anställning minska. Vi kan inte ha en ordning i vårt gemensamma folkhem, att personer med intellektuella funktionshinder ställs mot personer med utländsk härkomst.
Många, inklusive regeringen, anser idag att Sverige inte klarar att ta emot fler asylsökande och att kraven därför måste skärpas. Hur ser du på det?
– Vad vi lyfter fram i detta sammanhang är att de som faktiskt befinner sig i Sverige måste få permanent uppehållstillstånd, och bli av med den osäkerhet som tillfälliga uppehållstillstånd innebär. Hur många asylsökande som Sverige ska ta emot är en allmänpolitisk fråga. Där förespråkar vi en generös flyktingpolitik, baserad på alla människors lika värde. Vi anser även att en diagnosticerad intellektuell funktionsnedsättning alltid ska utgöra tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige, med tanke på hur våra medsyskon behandlas i många länder.
Föräldrar bör inte vara Förvaltare/God man
Slutligen anser Mikael Åhman att möjligheten att trixa med timrapporter och assistanstimmar skulle minska, om det blev förbjudet att kombinera uppdraget som personlig assistent med att vara förvaltare/god man och förälder.
– Om de olika uppdragen innehas av olika personer, skulle det vara väsentligt svårare att dölja olika former av missbruk.
Hur ser du på att Föreningen JAG anser att vissa assistansberättigade behöver ha föräldern som assistent/god man eftersom personen ofta bara kan kommunicera och känner sig trygg med den personen?
– För oss framstår det som om föreningen JAG baserar sina ståndpunkter på föräldrarnas upplevelser. Med all respekt för vad anhöriga anser, så tycker vi inte att det kan utgöra basen för resonemang om assistansberättigades rättigheter. Det finns säkert enstaka fall då det fungerar bra med föräldrar/anhöriga som assistenter. Men vi ser ju att i många fall fungerar det inte, lagstiftning måste utgå från vad som är bäst för flertalet, säger Mikael Åhman.