Seminarium om personlig assistans, Cecilia Blanck – ”Första gången vi har en regering som är öppet fientlig mot assistans”

Cecilia Blank, riksdagsseminarium 20170504
Cecilia Blank, Styrelseordförande brukarkollektivet JAG

Vattendelaren till de drastiska försämringarna inom assistansen var regleringsbrevet till Försäkringskassan. Det gör att Försäkringskassan tolkar om gamla domar och tillämpar de på ett nytt, mer restriktivt, sätt. Det hävdade Maria Persdotter på ett riksdagsseminarium om personlig assistans.
Socialdemokraten Mikael Dahlqvist sade att han önskade sig en bred parlamentarisk uppgörelse om LSS.

Lise Lidbäck, inledde med att beskriva den ”drastiska försämring” som hon ser bland medlemmarna i Neuroförbundet, där hon är ordförande.
– I vår rättsombudsverksamhet ser vi personer som haft 70 – 80 timmars assistans plötsligt bli bedömda ”som friska”. De hamnar i kommunens omsorg eller kanske helt ramlar ur LSS och blir utelämnade åt sig själva. Jag möter dagligen sådana som inte kan fortsätta arbeta eller vara föräldrar eller ta några uppdrag. De är som fångar i sina hem.
Cecilia Blank, Styrelseordförande brukarkollektivet JAG, fortsatte:
– Det är länge sen vi hade någon regering som tyckt om assistans och sett det som den moderna, träffsäkra och effektiva insats som det är. Men för första gången har vi en regering som är öppet fientlig mot personlig assistans. Man vill spara pengar på den och använda pengarna till annat.

Gamla domar tolkas om för nya agendan

Initiativet till seminariet hade tagits av Per Lodenius, riksdagsledamot (c) i samarbete med Humana. I panelen satt även Maria Persdotter, Ordförande RBU, som ansåg att regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan 2016 är vattendelaren för de ”drastiska försämringarna”. Hon sade att nio av tio som sökte assistans i januari i år fått avslag och att hon ser många barn med mycket svåra funktionsnedsättningar som inte får assistans.
– Orsaken är framför allt att Försäkringskassan tolkar om gamla domar för att följa regeringens direktiv. Domen från Högsta Förvaltningsdomstolen 2012, som handlar om massage och varma bad, används nu i helt andra sammanhang så att till exempel sondmatning inte längre anses vara ett grundläggande behov.

”Tar tid att stifta lagar”

Per Lodenius, riksdagsseminarium 170504
Per Lodenius (c), initiativtagare till seminariet.

RBU har sedan sommaren 2016 krävt ett nödstopp på avslag, ett krav som alla representanter från Funktionshinderrörelsen i panelen ställer sig bakom. Maria Persdotter menar att nödstopp är ett bra ord eftersom svängningen till det sämre kom så snabbt och att det nu måste svängas tillbaka lika snabbt. Mikael Dahlqvist, (s) ledamot i socialutskottet, håller med om att det är uppenbart att avslagen just nu ökar och säger att Försäkringskassan och Socialstyrelsen har fått i uppgift att analysera läget och ta reda på vad som händer t.ex. med de personer som förlorar sin assistans och hamnar i kommunerna. Men något nödstopp kommer det inte bli tal om.
– Vi måste, då behoven uppenbarligen ser ut som de gör, snabbt vidta åtgärder men tyvärr tar det lite tid att stifta lagar.
Emma Henriksson (Kd) gav honom delvis rätt och förklarade att det i så fall skulle krävas en snabbutredning:
– Demokrati är per definition ett väldigt långsamt arbete. Det krävs ett lagförslag med ett annat alternativ men vi vet samtidigt att det går att stifta lag snabbt om man måste överbrygga en akut situation, kanske på ett par månader, för att senare hitta en mer långsiktig lösning…
– Vi började kräva nödstopp redan i somras, det är snart ett år sedan, i den takten skulle det kunnat ha vara gjort för länge sedan, sade Maria Persdotter.

Parlamentarisk överenskommelse

Mikael Dahlqvist sade att det ”generellt är tråkigt att vi har hamnat i den situation vi har hamnat i” och anser att det blivit för mycket skyttegravskrig mellan partierna som han menar egentligen inte skiljer sig så mycket från varandra i de här frågorna.
– Det jag önskar från hjärtat är en bred överenskommelse om LSS för att få en stabilitet i reformen, sade han.
Emma Henriksson svarar:
– Om regeringen bjuder in till sådana samtal så är vi absolut beredda. Så, Mikael, du behöver förankra det i ditt eget parti och se till att ansvariga statsråd bjuder in så kommer vi. Jag ser att det finns representanter från de andra borgerliga partierna i publiken så det finns ett intresse för de här frågorna.
Hon fortsätter:
– Men direktiven till LSS-utredningen duger inte. Om vi får regeringsmakten efter nästa val kommer vi inte kunna använda utredningen utan måste börja om från början.

Brist på ekonomiskt helhetsperspektiv

Mot slutet av seminariet kom panelen in på frågan om samhällskostnader för assistans. Många påtalade bristen på helhetsperspektiv och att det mesta talar för att personlig assistans i grunden är en billig insats om man jämför med hur stora de alternativa kostnaderna skulle bli. Thomas Jansson, ordförande i FUB, tyckte det var pinsamt att höra ansvarig minister Åsa Regner, i ett annat sammanhang, försvara regeringen med ord som ”jag måste försvara min budget” och menade att kostnader bara flyttas till andra poster i samhället. Emma Henriksson sade att mycket nu också tyder på att det har blivit högre utgifter för Landstingen eftersom de som tidigare fått assistans nu måste få samma hjälp i sjukvården. Cecilia Blank sammanfattade:
– Problemet är att vi nästan aldrig pratar om alternativkostnader som omfattar hela samhället utan diskussionerna handlar om vem som ska betala och vem som ska skyffla kostnader till vem. Det är en diskussion som är helt ointressant för den som behöver assistans och även för skattebetalarna eftersom skattepengar är skattepengar.
Mikael Dahlqvist försvarade regeringen genom att säga att regeringsarbetet är organiserat så att varje minister måste försvara sin egen portfölj. Emma Henriksson sade att mycket beror på ”den debatt vi har (i samhället) nu” och att det brister i försvaret av vad pengarna egentligen används till.
– Hos medborgarna finns en enormt stor acceptens för att den som behöver hjälp ska få det men det finns ingen acceptans för att pengar ska gå till fusk eller till att finansiera kriminell verksamhet. Vi måste bli bättre på att visa vad pengarna faktiskt går till, sade Emma Henriksson.

Text och bild: Erik Tillander

Skicka sidan till: