läs skrivbordsversionen istället
Se utfrågningen den 30 januari på web-tv via denna länk
Lise Lidbäck, (Neuroförbundet), Wilhelm Ekensteen och Sophie Karlsson (Ifa) samt Maria Persdotter (RBU) var mycket bra. Alla påtalade att personlig assistans handlar om inkludering och att den nuvarande utvecklingen är rättsvidrig. Neuroförbundets ordförande Lise Lidbäck påpekade med kraft att:
”En modern rättsstat avvecklar inte sina medborgare - den utvecklar!
RBU-s ordförande Mara Persdotter konstaterade att om det bara fanns vilja hos regeringen skulle den snabbt kunna lägga lagförslag som också undanröjer effekterna av domarna 2009, 2012 och 2015. Det är bara att instämma.
Socialstyrelsen beskrev effekterna av den förda politiken. Färre får assistans, barn är överrepresenterade, större ansvar läggs på kommuner och anhöriga. SKL pratade om ökade kostnader för deras del efter 2015 och att staten enligt lagen har ansvaret för personer med stora behov.
Uppsala län med tillhörande kommuner förtjänar en stor eloge för att göra det bästa av en hopplös situation för de personer som förlorar assistans p.g.a. stora behov av bland annat egenvård. Parterna har inlett ett samarbete för att betala gemensamt för berörda personers behov. Vi fick också veta att de tänjer på lagen till det yttersta för att göra detta möjligt men det är en nödlösning.
Det var befriande att höra att fokus hos Uppsala län låg på behoven inte kostnaden. När hörde vi senast höga företrädare för regering eller kommunerna prata om faktiska behov istället för kostnad? Initiativet från Uppsala län med tillhörande kommuner borde vara ett föredöme för andra Landsting och kommuner som hamnat i en prekär situation när så många förlorar statlig assistansersättning med stora behov av egenvård. Samtidigt måste det lovvärda initiativet betecknas som ett rop på hjälp till regeringen.
Vi fick också höra att flera kommuner planerar att bygga fler LSS boenden för barn när desperata och utslitna föräldrar inte ser något annat val. Det måste ses som ett totalt misslyckande för en välfärdsstat när föräldrar helt emot sin vilja lämnar bort sina barn till gruppboende p.g.a. indragen personlig assistans.
Vad hade Madeleine Harby Samuelsson, statssekreterare (Åsa Regner deltog inte) och LSS-utredaren Gunilla Malmborg att säga? Mycket lite konkret. Båda vill ge sken av att regeringen värnar LSS men mellan raderna framgår tydligt att det finns inga planer att ändra direktiven till LSS utredningen eller göra lagändringar som undanröjer effekten av domarna i Regeringsrätten och HFD 2009, 2012 och 2015.
Madeleine Harby Samuelsson fick en rad frågor om hur regeringen ser på utvecklingen, varför inga ansatser görs för att ändra lagen så att effekterna av domarna 2009, 2012 och 2015 försvinner? Eftersom förväntningarna på positiva svar var mycket lågt blev jag inte det minsta överraskad av en lång rad ”icke svar”. Trots en nästan total brist på konkreta besked framgick emellertid att:
Sammanfattningsvis visar det återigen att regeringen inte värnar lagen och att man vill göra assistansen till en irrelevant fråga i valrörelsen. Ingen kan misstolka den strategin. Likaså att regeringen vill lägga över mer ansvar på kommunerna. Allt mer talar för att Gunilla Malmborg kommer att föreslå en kommunalisering.
Forskaren Lennart Erlandsson var mycket kritisk mot Försäkringskassans tillämpning som han anser bryter mot den juridiska principen gynnande besluts negativa rättskraft - d v s en beviljad hjälp/stödinsats får inte försämras om inte behoven ändrats avsevärt. Lennart Erlandsson anser också att FK-s tillämpning saknar lagstöd. Försäkringskassans svar på kritiken var ett typiskt icke svar med luddiga beskrivningar av hur myndigheten tillämpar rättspraxis jämfört med vad det står i lagen.
Försäkringskassan överraskar inte. Juristchefen Eva Nordqvist hänvisar ständigt till att "lagen är otydlig", vi måste följa "rättspraxis" o.s.v. Jag tycker det är en obehaglig strategi från både regeringen och Försäkringskassan och ge sken av att det inte finns besparingsdirektiv.
Efter alla turer hösten 2017 då jag var mycket nära att förlora statlig assistansersättning känner jag för egen del, att tillsammans med nästan 15 000 medmänniskor till att vi har personlig assistans på nåder. Dessutom får vi inte glömma bort alla de som redan förlorat sin assistansersättning. Bristen på besked från regeringen ger ingen bra känsla om assistansreformens framtid.
Samma dag som utfrågningen i riksdagen ägde rum blev Socialdemokraternas valstrategi offentlig, Sveriges Radio samhällsmagasin ”Studio ett” sammanfattade strategin. Enligt inrikespolitiske reportern Thomas Ramberg, en av Sveriges allra tyngsta inrikespolitiska journalister är välfärdsfrågor nedtonade med undantag av sjukvård och S kommer att prioritera följande grupper för att vinna valet:
Om vi lägger ihop de mycket luddiga beskeden från regeringen som vi fick i utfrågningen med huvuddragen i valstrategin måste vi tyvärr dra slutsatsen att LSS framtid kommer att vara lågt prioriterat av regeringen i valrörelsen. Det är upp till funktionsrättsrörelsen själva att vi ser till att assistansreformens framtid blir en valfråga som regeringen inte kan ducka för.
Thomas Juneborg, Talesperson och styrelseledamot VIMPA – Vi Med Personlig Assistans i Jönköpings Län
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.