Almedalen 2018 – ”Istället för att skyffla skuld mellan varandra borde det ingjutas lite ryggrad i debatten”
Niklas Altermark
Politiska signaler från regeringen har påverkat Försäkringskassan till en hårdare rättspraxis. Regeringen har själva ”lanserat” fusket som förklaringen till assistansens kostnadsutveckling. Niklas Altermarks inledning på Almedalens första seminarium om LSS var en hård kritik mot regeringen.
Niklas Altermark, statsvetare vid Lunds universitet, forskar om hur välfärd skapas och legitimeras. Han sade att han egentligen inte kritiserade politiken utan att man inte tar ansvar för den politik som faktiskt förs.
– På ett retoriskt plan är alla politiker helt eniga om att LSS ska värnas och att det aldrig funnits någon intention hos det egna partiet att göra några som helst neddragningar. För en person som kommer in här och lyssnar på debatten kommer idén om att det finns en kris inom assistansen förefalla ytterst märklig eftersom alla säger att de älskar den personliga assistansen.
”Ett demokratiskt hål”
Han pekade på att regeringen säger att situationen är ett resultat av förvaltningsdomstolens domar och att Försäkringskassan säger ”vi har en skyldighet att göra tolkningar utifrån lag och vår tolkning är den enda tänkbara”.
– Istället för att skyffla skuld mellan varandra borde det ingjutas lite ryggrad i debatten.
Har studerat regeringens retorik
Niklas Altermark sade att han analyserat socialdemokraternas och regeringens retorik genom att t.ex. studera de debatter som varit från 2015 och allt som signerats av Åsa Regnér.
– Självklart kommer vi genomföra samma kritiska granskning i händelse av ett regeringsskifte om den här politiken fortsätter. Det är vårt sätt att göra nytta för de skattepengar som det kostar. Det är vårt uppdrag att vara en kritisk röst.
Regeringen ”lanserade” fusk som förklaring
Niklas Altermark menar att sittande regering haft ett mycket starkt fokus på assistansens kostnader och att de pekat ut fusk, överutnyttjande och kriminalitet som orsaken till kostnadsutvecklingen. Han sa att regeringen ”lanserat” den förklaringen.
– De tjänstemän på regeringskansliet som skriver debattartiklar för ministern har varit kloka nog att aldrig rätt ut säga att kostnadsökningarna beror på fusk eftersom det inte finns empiriska belägg för det. Men det syns på upplägget i texterna. Först beskriver de kostnadsutvecklingen och i direkt anslutning till det säger man det finns fusk, övervinster, överutnyttjande och grov kriminalitet.
Signaler som spelar roll
I många debatter om personlig assistans har man talat om de eventuella signaler som regeringen sänt till t.ex. domstolarna och Försäkringskassan. Niklas Altermark menar att forskningen tydligt visar att sådana signaler spelar roll.
– Myndigheter snappar upp och anpassar sin myndighetsutövning utifrån det. Eftersom många av de politiskt sakkunniga läst på min institution så vet jag att de vet att om man skriver i ett regleringsbrev till en myndighet att utvecklingen av assistanstimmar ska brytas och några rader längre ned att myndigheterna ska arbeta för att stävja överutnyttjande är den enda tänkbara konsekvensen att myndigheten ifråga tillämpar en striktare rättspraxis. Det är fullkomligt självklar kunskap.
Vanlig teknik vid åtstramningar
Tekniken, medveten eller ej, är enligt Niklas Altermark vanlig i hela Västvärlden då man har för avsikt att strama åt.
– Det är ett väl dokumenterat faktum att när åtstramningar sker inom ett område så ackompanjeras det nästan alltid av retorik om fusk, överutnyttjande, övervinster och kriminalitet. Politiken som förts här följer exakt samma mönster som t.ex. i Margaret Thatchers Storbritannien.
Har tagit ansvar
Seminariet arrangerades av LSS 2020 som anlitat Sverker Olofsson, mest känd som f.d. programledare för SVT-programmet Plus, som moderator. Anna-Lena Sörenson, vice ordförande i Socialutskottet, Socialdemokraterna, försvarade regeringen.
– Välfärden för mig och mitt parti är det som står i förgrunden för allt, sade hon.
Hon menade att Niklas Altermark bortsåg ifrån vissa saker och att han var lite väl konspiratorisk. Bland annat ansåg hon att han bortsett från de åtgärder som regeringen vidtagit.
– Vi har förändrat formuleringarna i regleringsbrevet så att det skulle bli tydligare. Det är ett sätt att visa ansvar. Dessutom har vi röstat igenom två propositioner i riksdagen under våren som ska förbättra situationen.
”LSS kostar för mycket”
Sverker Olofsson, moderator
Trots att en rad politiker satt i panelen och att en rad problem togs upp blev det aldrig någon egentlig debatt. Kostnaderna för assistansen var ett av få undantag. Sverker Olofsson satte fart på flera av de närvarande genom att hävda att LSS kostade för mycket.
– Är det något jag har lärt mig så är det att försvaret behöver mer pengar och att LSS kostar för mycket. Jag, som inte är speciellt insatt i frågan, har lärt mig det, sade han.
Torbjörn Dacke, FUB Stockholm, satt i publiken och sade att han visserligen kunde ha en viss förståelse för att politiker anser att LSS kostar mycket (ca 30 miljarder) i jämförelse med försvaret (ca 40 miljarder). Men kanske LSS bör få kosta, sade han, och ifrågasatte om kostnadsökningarna relativt sett verkligen varit så höga.
– Det är 25 år sedan LSS kom och det är en rättighetslag. Det kostade två miljarder för 25 år sedan och kostar idag 30 men vi har å andra sidan en stor befolkningsökning med t.ex. många nyanlända med funktionsnedsättningar. Relativt sett kanske kostnadsökningen inom detta område inte är större än inom andra områden.
Alternativkostnaden större
Bengt Eliasson, Liberalerna, var inne på samma linje och tog upp det som kallas alternativkostnaden.
– Tar man bort kostnaden för assistansen så poppar den bara upp någon annanstans och då kan den vara större.
Han var också skeptisk till beskrivningen att ökningen varit explosionsartad:
– Den har ökat mindre än andra samhällskostnader. Betydligt mindre. Det finns flera studier som pekar på att det här är en låg kostnadsökning. Så det där med ”explosionsartad” är en skröna som fått fäste och blivit till sanning.
Oro för att mista assistansen
Under seminariets gång visades en rad korta filmer, de flesta med fokus på barn som förlorat sin assistans vars föräldrar hamnat i mycket svåra livssituationer. I samband med det kom kostnadsövervältringen från stat till kommun upp. Berit Öberg, förälder till en vuxen dotter med flerfunktionsnedsättningar, satt i publiken. Hon sade sig vara nöjd med de insatser hennes dotter får, men hon var mycket orolig för framtiden.
– Den dagen kommuninnevånarna kommer att fatta vad det här kommer att kosta då kommer de förstå hur viktig den här frågan är. Och den dagen kommer att komma om man fortsätter med den här politiken. Det kommer att drabba äldreomsorgen, barnomsorgen, skolan… allt i kommunen.
”Vi måste bli bättre lagstiftare”
Sverker Olofsson undrade om tjänstemännen har för stort inflytande på bekostnad av politikerna - att tjänstemännen strikt följer regelsystemet och inte använder ”hjärtat” som han menade är politikernas uppgift. Anna-Lena Sörenson svarade.
– Det är ungefär så jag menar. Politikens uppgift är att, utifrån det kunskapsunderlag vi har, lägga på värderingarna. Värderingarna är vårt instrument att styra. Och ni kan ju raljera över att vi säger att vi vill värna LSS men det är ju i grunden sant! Ingen vill att föräldrar ska råka ut för det som vi sett exempel på här. Men när vi lägger för mycket i lagstiftningen finns i det inte utrymme för värderingarna och det är ett problem. Vi måste bli bättre lagstiftare, sade Anna-Lena Sörenson.