läs skrivbordsversionen istället
– Det handlar om människosyn, att vissa barn vill vi ha och andra vill vi inte ha.
Debatten om att barn med stora funktionsnedsättningar inte får assistans påverkar mycket i samhället. Ett exempel är synen på fosterdiagnostik och aborter, menar Margareta Persson som skrivit boken Gamla synsätt spökar än – funktionshinder genom tiderna.
– Om man inte tror att barn med funktionsnedsättning som föds kommer att få ett värdigt liv kommer man i högre utsträckning att ta bort ett foster där fosterdiagnostik visat tex Downs syndrom, man tror inte barnet kommer få ett bra liv.
Eller så tänker föräldrarna att de inte kommer att få ett bra liv…
– Det är den ena delen, allt detta påverkas också av hur mycket stöd man tror man får från samhället. När samhället ”självklart” erbjuder fosterdiagnostik och dessutom alltid beviljar sen abort efter 18:e veckan om fostret har den minsta lilla funktionsnedsättning, så signalerar man att livet inte är värt att leva om man har en funktionsnedsättning.
Fosterdiagnostik debatteras knappt alls trots att dessa aborter hela tiden ökar, fortsätter Margareta Persson.
– Fosterdiagnostiken har på ett sätt en koppling bakåt till steriliseringarna på folkhemstiden med den så kallade ”förädlingen av folkstammen”, men det sker idag med andra motiv, med individuella beslut och utan tvång.
Men blir det inte svårt att fördöma fosterdiagnostik om man har en fri abort?
– Den fria aborten vill jag inte rucka på, men jag vill ha en diskussion om att fosterdiagnostiken nu leder till att exempelvis personer med Downs syndrom kanske snart blir väldigt sällsynta.
Det är svårt att diskutera detta utan att skuldbelägga enskilda individer säger Margareta Persson, det kan finnas tusen skäl till att göra en abort menar hon.
– Detta är inte kopplat till synen på fri abort, många som vill ta upp detta är rädda för att hamna tillsammans med abortmotståndare.
De är väl också kritiska mot fosterdiagnostik…
– Ja men utifrån helt skilda utgångspunkter. Det är en sak att man inte vill ha barn just nu och då gör man abort. Men detta handlar ju om att vissa barn vill man ha och vissa vill man inte ha. Jag tycker att det måste man kunna diskutera utan att fördöma den som ändå väljer abort.
Margareta Persson anser även att frågan om dödshjälp har en direkt koppling till människosyn på personer med funktionsnedsättningar.
– I Oregonmodellen, tar du själv tabletterna och du måste ha en dödlig sjukdom. De flesta tar aldrig tabletterna, men har dem som en trygghet. Det kan tyckas sympatiskt, men det som skrämde mig var att de som bett att få tabletterna var de mest utbildade och välfungerande som var vana att ha kontroll på sitt liv. Orsaken de beskrev var inte rädsla att få ont utan att de ville dö värdigt och inte vara beroende av andras hjälp. Om sådana tankar sprids i samhället riskerar det att spilla över och skapa en människosyn att de som behöver hjälp med det mest intima inte har ett värdigt liv.
Tänker du att en sådan människosyn skulle kunna spridas i samhället om dödshjälp tillåts?
– Man måste föra en diskussion om detta. Jag kan förstå att man som individ vill ha den här möjligheten, om det är för jävligt kan jag ta mina piller, det förstår jag. Men som samhälle måste man tänka efter, säger Margareta Persson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.