Mathias Blomberg, IGNE Advokatbyrå – ”Ska assistans ersättas med permanent sjukhusvistelse?”

Mathias BlombergLegitimerad sjukvårdspersonal, inte kommunen eller Försäkringskassan ska avgöra om en sjukvårdsinsats kan utföras som egenvård, säger Mathias Blomberg. Han håller inte med Lagrådet som ifrågasatt om andning ryms i syftet med LSS–lagstiftningen.
– Andningshjälp faller inte utanför lagens syfte lika lite som matning gör det.

Mathias Blomberg välkomnar att regeringen lagt fram en lagrådsremiss (steget innan ett färdigt lagförslag) om att andning ska bli grundläggande behov från den 1 nov i år. All ny lagstiftning som syftar till att återställa tillämpningen i en mer generös riktning är välkommen, säger han.
– Vanligt sunt förnuft, som enligt min mening varit frånvarande i tillämpningen under lång tid, talar med styrka för att hjälp med andning ska vara grundläggande behov.

Tydlighet viktigt

Lagrådet har dock kritiserat regeringens lagrådsremiss och sagt att den vilar på osäker grund pga den oklara gränsdragningen mellan egenvård och hälso–sjukvård. Även Mathias Blomberg vill se tydlighet.
– Det är naturligtvis bra att i lag och förarbeten klargöra om en åtgärd utgör egenvård eller inte. Det bör rimligen inte vara en juridisk bedömning i domstolarna efteråt, vilket nu varit fallet.

Andning lika livsviktigt som matning

Lagrådet anser(sid 2) att syftet med LSS inte är att funktionshindrade via insatsen ska överleva, och de menar att andning därför inte inryms i syftet med LSS. Detta håller Mathias Blomberg inte alls med om.
– Trots lagrådets resonemang bör andning ses som en åtgärd som tillsammans med födointag (och sömn) är livsviktigt. Andningshjälp faller därmed inte utanför syftet med lagen lika lite som matning gör det.

Legitimerad sjukvårdspersonal ska avgöra

Lagrådet säger(sid 3) att det är tveksamt att avancerad andningsgymnastik, hantering av trakealkanyl vid trakeostomi, slemsugning i andningsvägarna och övervakning på grund av risk för kvävning eller lungblödningar är egenvård enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Mathias Blomberg svarar att detta är något legitimerad sjukvårdspersonal ska ta ställning till.
– Lagrådet har redovisat en tolkning av begreppet egenvård som är snävare än den som används idag för att komma till den aktuella slutsatsen. Det bör vara upp till ansvarig legitimerad personal att ta ställning till om insatsen kan utföras som egenvård. Deras inställning bör sedan respekteras av insatsbedömaren.

Ska assistans ersättas med permanent sjukhusvistelse?

Lagrådet säger(sid 12) även att enligt vissa kommuner kan andningshjälp i hemmet ligga utanför kompetensen för en kommuns hälso– och sjukvårdspersonal. Mathias Blomberg undrar här vad som är alternativet.
– Det är en relevant fråga i sammanhanget vad alternativet till assistans i hemmet då är – troligtvis vård på sjukhus. Återigen bör det vara upp till sjukvården – inte insatsbedömaren på Försäkringskassan eller kommunen – att ta ställning till om åtgärden kan utföras som egenvård på ett säkert sätt eller inte.

Skadeståndsfrågan får inte stoppa viktig lagstiftning

Lagrådet skriver(sid 13) även att möjligheten för en assistansberättigad att få ut skadestånd om den skadas vid egenvård är begränsad, särskilt om hen själv anställer sina assistenter. Detta är en viktig fråga säger Mathias Blomberg men det får inte hindra att en angelägen lagstiftning kommer på plats.
– Den omständigheten är givetvis problematisk och relevant, men detta får inte bli ett skäl för att inte genomföra en mycket angelägen lagstiftning. Frågan om skadeståndsskyldighet och rätt till skadestånd får hanteras i särskild ordning.

Ny lagändring måste vara oerhört tydlig

Lena Hallengren säger att det någon gång efter 1 nov även ska komma en lagändring om att all tid för andning och sondmatning ska bli assistansgrundande. Detta är en efterlängtad nyhet, säger Mathias Blomberg.
– Regeringen och i förlängningen lagstiftaren behöver dock vara ytterligt noga med att ny lagstiftning och dess förarbeten blir så pass tydliga och genomtänkta att det inte finns utrymme för den typ av oklarheter som legat till grund för de senaste tio årens rättsutveckling.

Men lagändringarna räcker inte

Många har redan drabbats av indragning/avslagsbeslut på grund av den mer restriktiva tillämpningen. Regeringens åtgärder borde ha kommit mycket tidigare, säger Mathias Blomberg.
– Devisen ”bättre sent än aldrig” äger förvisso sin giltighet. Saktfärdigheten har här otvivelaktigt resulterat i ett onödigt och mycket stort lidande hos en relativt stor grupp av svårt funktionshindrade personer och deras anhöriga.
Räcker de här lagändringarna?
– Nej, i dagsläget är det enbart innebörden av ett av de fem grundläggande behoven som är relativt ostridig, dvs. på– och avklädning. Resterande grundläggande behov har en stridig och oklar innebörd som lagstiftaren rimligen behöver förtydliga genom ny lagstiftning.

Försäkringskassan måste få tydliga direktiv

Antalet assistansberättigade minskar fortfarande varje månad och var 14 332 i maj i år. Det är fortfarande mycket svårt att nybeviljas assistans, (Över 80 % får avslag). Det krävs oerhört mycket arbete om målsättningen är att återställa bedömningarna till vad som gällde under andra hälften av 00-talet, säger Mathias Blomberg.
– Förutom ny lagstiftning måste även Försäkringskassan ges tydliga direktiv att verka för en annan syn på tillämpningen än vad som varit gällande under det senaste årtiondet.
Vad förväntar du dig av samarbetet mellan S+MP+L+C?
– Jag är försiktigt hoppfull i och med att det uppenbarligen finns en stark drivkraft hos samarbetspartierna att få till stånd en reell förändring. Tiden får helt enkelt utvisa om det funnits fog för denna tillförsikt, säger Mathias Blomberg.

Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2019–06–19

Skicka sidan till: