Monica Svanholm, Försäkringskassan – ”Det som inte skulle ha betalats ut, är det som återkrävs”

Monica SvanholmAnordnare som inte haft kännedom att fel begåtts av den assistansberättigade, kan inte krävas på återbetalning. Assistansberättigade och anordnare kan dock krävas på återbetalning även om de inte medvetet gjort fel, om de ”skäligen borde ha insett” felet, säger Monica Svanholm, områdeschef vid avdelningen för funktionsnedsättning.
– Återbetalningsskyldigheten får då avgöras i varje enskilt fall.

Skyldigheten för assistansberättigade att rapportera ändrade förhållanden som tex flytt till annan bostad, att man inte behöver lika mycket assistans, vård på sjukhus osv har funnits sedan 1994. Först i LASS lagen (1993:389) om assistansersättning, idag regleras det i 110 kap. 46–47 §§ socialförsäkringsbalken.
Skyldigheten för anordnare som fått assistansersättning utbetalt att rapportera ändrade förhållanden för den assistansberättigade infördes 1 juli 2013 i 110 kap. 46 § tredje stycket socialförsäkringsbalken.

Ändrade förhållanden som kan ge återkrav

I ett meddelande på Försäkringskassans hemsida räknades det nyligen upp en rad saker som kan påverka personens rätt till eller storlek på assistansersättning. Att den assistansberättigade tex

  • flyttar till en annan bostad
  • behöver mer eller mindre assistans
  • får något annat stöd från till exempel kommunen eller landstinget
  • flyttar till en gruppbostad
  • vårdas på sjukhus
  • behöver nya hjälpmedel
  • reser utomlands och det påverkar hur personens assistenter arbetar
  • Legitimerad hälso– och sjukvårdspersonal har bedömt att personen behöver sjukvårdande insatser.

Alla utlandsresor behöver inte anmälas

Monica Svanholm, kan inte säga hur är vanligt att förändringar inte anmälts eller om detta förändrats över tid.
– Det är svårt att ha någon uppfattning om.
En del har undrat om utlandsresor alltid ska anmälas, är det så?
– Nej.
En anmälan ska alltid ske om den assistansberättigade är utomlands längre än sex månader eller om resan förändrar hur assistenterna arbetar så att det i sin tur påverkar assistansersättningen, men Monica Svanholm kan inte ge mer exakta svar.
– Det går tyvärr inte att säga exakt. Det som spelar roll är om rätten till assistansersättning eller storleken på assistansersättning kan påverkas. Om man är osäker kan man kontakta sin handläggare.

Nya hjälpmedel kan påverka ersättningen

Om en person inte anmält inom 14 dagar efter en förändring kan återkrav av pengar bli aktuellt säger Monica Svanholm. Det som kan krävas tillbaka är då den assistansersättning som man inte haft rätt till.
– Det är det som inte skulle ha betalats ut, som återkrävs.
I vilket skede görs en polisanmälan?
– Om det förefaller handla om oegentligheter eller brottsligt nyttjande av assistansersättning.
Hur kan en förändring med nya hjälpmedel påverka ersättningen?
– Om hjälpmedlet på något sätt påverkar rätten till assistansersättning eller hur mycket assistansersättning som personen har rätt till. Nya hjälpmedel kan tex påverka den enskildes behov av hjälp av en personlig assistent. Det kan påverka hur mycket personlig assistans personen behöver.
Ska man anmäla om man flyttar ihop med en sambo eller maka/make och isåfall varför?
– Ja, det ska man göra, det kan tex förändra hur man fördelar hushållssysslorna.
Kan en förändring av den assistansberättigades förmögenhetsförhållanden eller inkomster, påverka assistansersättningen?
– När det är fråga om förmåner som är inkomstbaserade kan förändrade inkomstförhållanden påverka. Assistansersättning är inte inkomstbaserad och därför påverkar inte förmögenhet eller inkomstförhållanden ersättningen.

Anmäl om egenvård ändras till hälso och sjukvård

Förändring av sjukvårdande insatser kan också ge ändrade förhållanden som påverkar assistansersättningen. Monica Svanholm säger att det inte går att räkna upp exakt alla insatser som kan vara aktuella, men om en sjukvårdande insats inte längre bedöms kunna utföras som egenvård utan istället som hälso och sjukvård innebär det ändrade förhållanden.
Enligt 51 kap. 5 § första stycket socialförsäkringsbalken får assistansersättning inte lämnas för sjukvårdande insatser. Det är alltid en läkare som bedömer om en åtgärd kan utföras som egenvård. Ändrar läkaren den bedömningen och åtgärden istället ska utföras enligt HSL, är det viktigt att man meddelar oss detta inom 14 dagar.

Om assistansberättigad/anordnare ”insett” eller ”skäligen borde ha insett”

Felaktig ersättning kan återkrävas även när en assistansberättigad eller anordnare inte varit medvetna om att de gjort fel. I 108 kap. 2 § andra stycket socialförsäkringsbalken sägs det att återkrav kan ske om den som fått ersättningen insett eller ”skäligen borde ha insett” detta, enligt Monica Svanholm
– Återbetalningsskyldigheten får avgöras i varje enskilt fall. Det krävs inte alltid en medvetenhet om att ersättningen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp.
Hur avgör ni om en person/anordnare skäligen borde insett om assistansersättning betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp?
– Det går inte att svara på generellt, det avgörs av de enskilda omständigheterna.
Men hur tolkar ni begreppet ”skäligen borde insett”?
Försäkringskassan måste väga in skäl för och emot att en försäkrad skäligen borde ha insett att en utbetalning varit felaktig. Bedömningen måste göras i varje enskilt ärende. Den kan i många fall vara komplicerad och kräva en hel del utredning och överväganden.

Anordnaren ska ha haft kännedom för att kunna få återkrav

Enligt 108 kap. 9 a § andra stycket socialförsäkringsbalken får återkrav mot någon annan än den försäkrade (anordnaren) uppgå till högst det belopp som denne tagit emot. Vilket ansvar har då anordnaren om den assistansberättigade medvetet inte anmält ändrade förhållanden och anordnaren inte vetat om detta? Monica Svanholm säger att anordnaren bara kan anmälas om den haft kännedom om ändrade förhållanden.
– Om assistansersättning har betalats ut till anordnaren har anordnaren visserligen en anmälningsskyldighet. En anmälan behöver dock bara göras om anordnaren har kännedom om de ändrade förhållandena, vilket beskrivs i 110 kap. 46 § andra stycket socialförsäkringsbalken.
Vilket ansvar har en anordnare då som inte haft kännedom om vad som skett?
– Sådana situationer kräver alltid en noggrann utredning om omständigheterna men om den försäkrade/assistansberättigade har lämnat oriktiga uppgifter och anordnaren varit i god tro, ska Försäkringskassan ställa återkravet till den försäkrade/assistansberättigade.
Vilket ansvar har anordnaren om assistenterna skrivit under tidrapporter men gjort fel och anordnaren samtidigt varit i god tro?
– Sådana frågor får bedömas i varje enskilt fall.
I vilket skede informeras anordnaren om det inletts en utredning om återkrav pga ändrade förhållanden, både om ni eller om ni inte misstänker att anordnaren har ett ansvar ?
– Det går inte att svara på generellt, det beror helt och hållet på vilken slags utredning som det handlar om.

Får samla in personuppgifter

Stöd för insamlingen av personuppgifter sett till GDPR finns även det i Socialförsäkringsbalken, säger Monica Svanholm.
– Skyldigheten för assistansberättigade och andra att anmäla ändrade förhållanden följer direkt av socialförsäkringsbalken. Försäkringskassans stöd för behandling av personuppgifter finns i 114 kap. Socialförsäkringsbalken, säger Monica Svanholm.

Monica Svanholm intervjuades av Kenneth Westberg 2019–09–16

Skicka sidan till: