läs skrivbordsversionen istället

Debatt

Mats Karnström: Är min fru redan dödsdömd?

Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer för vem som ska få intensivvård och vem som inte ska få det om platserna inte räcker till på grund av Coronaviruset och dess sjukdomstillstånd Covid 19. Vad kommer att ske med personer med funktionsnedsättningar om och när sjukvården tvingas prioritera mellan vilka som ska få intensivvård vid Covid 19? Det undrar Mats Karnström vars fru Helena är assistansanvändare.


Helena och Mats Karnström

Först gullas det om att vi måste skydda de äldre och andra som tillhör riskgrupperna. Men ju längre tiden går börjar diskussionerna gå om prioriteringar.
Då börjar man diskutera om att prioritera folk som ändå kanske inte skulle kunna klara intensivvård. Det skrämmande är att då blir det helt plötsligt godtyckligt att vårdpersonal ska avgöra om det är någon idé att satsa på en patient eller inte.
Steget är då inte långt från att man börjar bedöma vilka livskvalitéer en person kan tänkas ha.
De har ju redan börjat med att de äldre som befinner sig inom vård och omsorgsboende inte ska skickas runt till olika platser vid händelse av sjukdom. Alltså innebär det då att de inte får skickas till sjukhus för vård utan de får stanna på boendet? Så de kommer inte att räddas.

Hur ska man då tolka det som sakkunniga inom vården säger?
Tillhör man en riskgrupp, som då kan drabbas hårt av coronaviruset, finns det en risk att man blir utestängd från avancerad vård. Blir man då utdömd på förhand som ett hopplöst fall och bortprioriterad.

Vi är många som har arbetat hela våra liv och betalat skatt för att få en bra och rättvis sjukvård, men helt plötsligt kan man inte lita på att sjukvården gör allt som kan stå i deras makt för att vi ska överleva. Vi har alltid velat haft förhoppningen om att det skulle finnas en etik som säger att man inte sållar ut ”onödiga” personer. Och vilka är dessa?

Vad innebär det här med prioriteringar. Innebär det att min fru redan nu ska skjuta sig själv i huvudet om hon får Corona.
Hon föddes med en neurologisk muskelsjukdom som innebär att hon bland annat har väsentligt nedsatt lungförmåga. Hon har arbetat i hela sitt liv och är väldigt sällan sjuk. Men Corona är ju självklart ett stort hot mot hennes liv. Hon kanske skulle klara det om hon får det lindrigt, men om hon skulle behöva sjukhusvård eller rentav intensivvård är det ju en större fara för hennes liv. Skulle vårdpersonalen prioritera henne som en person med överlevnadsmöjligheter? Hon ser inte mycket ut för världen när hon ligger utslagen och hjälplös på en brits. Det är ju så hon ser ut om hon kommer in på ett sjukhus och är sjuk. Risken är stor att den som bedömer henne kanske aldrig tidigare träffat en person med ett omfattande funktionshinder och bedömer henne som en person utan livskvalité.

Min fru har levt med personlig assistans sedan 1986 och behöver assistans 24 timmar dygnet. Är hon dömd på förhand? När hon blir RIKTIGT sjuk blir hon lätt behandlad som ett paket inom vården. Det är sällan hon blir tilltalad av personalen direkt. De pratar gärna över huvudet på henne. Då hänger det på mig, våra vuxna barn och våra kunniga personliga assistenter att övertyga vårdpersonalen att hon har ett värdigt liv. Detta är vår erfarenhet.
Hon fick influensan trots vaccin för två år sedan och hamnade på Södersjukhuset i två veckor. Att hon överlevde var inte vårdpersonalens insatser utan helt och hållet min, vår dotters samt de assistenter som inte själva blivit sjuka förtjänst att hon överlevde. Hon behövde mycket hosthjälp och insatser för att få upp slem dygnet runt. Vårdpersonalens insatser sträckte sig till att komma med vissa mediciner och mat som min fru ändå inte kunde äta. Hon behövde mat som är flytande vilket inte borde vara ett större problem för ett sjukhus att tillgodose. Men det ordnades genom att våra anhöriga levererade mat som fungerade. Det fanns mycket skrämmande värderingar från vårdpersonalens sida.
Jag skulle kunna berätta så mycket mer om detta om någon var intresserad.

Oron för att min fru skulle hamna på sjukhus med Corona är stor.
Får hon överhuvudtaget ha med mig och assistenterna på sjukhuset? Det finns ingen möjlighet i världen att hon skulle överleva utan oss och vara beroende av vårdpersonalen. Den kapaciteten har de inte, särskilt inte nu i dessa tider. De klarade det ju inte tidigare utan Corona. Det är ju när alla andra möjligheter är totalt borta som vi skulle åka in till sjukhuset. Så stor är skräcken för vårdpersonal och deras prioriteringar. Är det en säker död vi går till mötes eller hur ska vi tänka?

Mats Karnström

Skicka sidan till: