Åsa Strahlemo, DHR – “Assistansfrågan står över den politiska dagsformen”


Åsa Strahlemo
Åsa Strahlemo, Foto: Mats Staméus

Funktionsrättskonventionen ska vara grunden för lagstiftningen kring personlig assistans. Det måste vara utgångspunkten oavsett vilka partier som sitter regeringsställning, säger Åsa Strahlemo, ordförande i DHR.

Sedan Liberalerna lämnade januariavtalet råder en politisk osäkerhet om assistansfrågan och om det som ingick i avtalet kommer att genomföras. Åsa Strahlemo vill dock höja blicken över dagspolitiken och säger att utgångspunkten ska vara att Sverige ska följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ”(där Artikel 19 berör personlig assistans) oavsett politiska förändringar”.
– Frågan om den personliga assistansen är större än den politiska dagsformen.
Politiska sammansättningar kan variera över tid men en människas liv är längre än en politisk mandatperiod. DHR vill se en stabilitet så att människor kan vara trygga i att insatsen personlig assistans fungerar, även över tid och i livets alla faser.
Vad förväntar du dig från regeringen?
– Att regeringen förhåller sig till konventionen och att nödvändiga förändringar för att få ordning på assistansen genomförs.

Genomför Stärkt assistans

Utredningen Stärkt rätt till personlig assistans var en följd av januariavtalet och föreslog stärkt assistans för tillsyn, egenvård och föräldraansvar. Åsa Strahlemo anser att förslagen överlag är bra och vill att de genomförs skyndsamt.
– För assistansen vore det bästa om utredningens förslag röstades igenom före valet. I och med att majoriteten av partierna aviserat att de vill se ett snabbt förlopp, utgår vi ifrån att riksdagen står upp för det inför ett kommande val.
Men Åsa Strahlemo tillägger att de förändringarna är långt ifrån tillräckliga.
– Istället för att försöka lappa och laga i lagstiftningen, behövs ett omtag med de lagar som styr den personliga assistansen. Det krävs djupgående diskussioner om assistansens framtid och en översyn av lagstiftningen. Målsättningen bör vara att leva upp till Funktionsrättskonventionen.
Åsa Strahlemo lyfter särskilt fram frågan om att assistansberättigade ska ha möjlighet att leva i jämställda relationer.
– Det får inte vara så att någon inte vågar gå in i ett samboende eller äktenskap som äventyrar individens självständighet genom att assistanstiden minskar med hänvisning till make- eller maka-ansvaret. Det ska ges förutsättningar för att leva i jämställda relationer, ha ett sexualliv, skaffa familj och vara en ansvarstagande partner och förälder även för den som är assistansberättigad.

Avskaffa Grundläggande behov

En osäkerhet efter januariavtalets fall gäller den utlovade huvudmannaskaps-utredningen; hur direktiven ska bli och om den kommer att bli av över huvud taget. Men för Åsa Strahlemo ligger inte huvudmannaskapsfrågan högst på dagordningen.
– Det finns många andra frågor inom assistansen som behöver lösas och komma på plats innan vi tar oss an frågan om huvudmannaskapet.
En av dessa är frågan om grundläggande behov som DHR vill ska avskaffas eftersom de inte uppfyller målen för respekt för den enskildes integritet i LSS.
– Portalparagrafen i LSS fastställer vem som kan få insatserna. Behov varierar mellan individer och ska därför bedömas individuellt.

Negativt med kommunalt huvudmannaskap

I huvudmannaskapsfrågan vill DHR se mer utredningar. Åsa Strahlemo anser att dagens problem är komplicerade och att det är naivt att tro att de kan lösas enbart genom att ansvaret omfördelas mellan stat och kommun. Samtidigt ser hon fördelar med ett statligt huvudmannaskap.
– Det kan säkerställa att assistansanvändare aldrig riskerar att hamna mellan stolarna och bli utan insats. För att den personliga assistansen inte ska hindra en persons rörelsefrihet, val av bostadsort och vara rättssäker kan det vara en lösning att staten tar hela ansvaret för den personliga assistansen.
Jonas Franksson i STIL befarar att Socialdemokraterna inte uteslutit att utreda ett kommunalt huvudmannaskap. Hur ser du på det?
– Vi på DHR ser generellt att ett enskilt kommunalt huvudmannaskap skulle kunna ha mycket negativa konsekvenser om det skulle införas.

Tvåårsomprövningar ska avskaffas permanent

Tvåårsomprövningarna som är nödstoppade sedan 2018 bör avskaffas permanent säger Åsa Strahlemo. Systemet med tvåårsomprövningar är inte ändamålsenligt.
– Ett assistansbeslut som en gång fattats ska gälla tills vidare. Först när det uppstår ändrade förhållanden ska en omprövning kunna göras. Vid ansökan om fler timmar ska endast den utökade tiden prövas och det grundläggande beslutet ska ligga fast.
Åsa Strahlemo vill dessutom ha ett förtydligande av de ”ändrade förhållanden” som idag kan leda till en omprövning av assistansersättning.
– Vi tycker att personer som har assistans ska få tydlig information om vilka sammanhang som motiverar en omprövning. Då blir det tydligt för den som berörs av omprövningen.

Fusk och kriminalitet

Debatten om fusk och kriminalitet i assistans har tagit fart igen i en rad uppseendeväckande fall. Åsa Strahlemo säger att missbruk av personlig assistans aldrig kan tolereras, oavsett om det sker på initiativ av enskilda assistansberättigade, oseriösa assistansbolag eller organiseras av kriminella nätverk. Hon säger samtidigt att medierna har ett viktigt ansvar i sin rapportering.
– En ensidig rapportering påverkar allmänhetens syn och underminerar förtroendet för LSS. Den personliga assistansen ska fungera för användarna och personer i behov av assistans måste kunna beviljas assistans.
Hur ser duLiberalernas förslag om att nyanlända bara ska kunna välja kommunen (eller certifierade anordnare) som anordnare och inte anställa anhöriga som assistenter tills uppehållstillståndet beviljat?
– DHR utgår alltid från mänskliga rättigheter. Vilka som har tillgång till assistansen ska utgå från den principen och inte göra skillnad på människor.

Valrörelsen

I den förra valrörelsen blev assistansen en viktig fråga som rentav var med och påverkade utgången av valet. Åsa Strahlemo tror dock inte att det kommer att ske i nästa års val.
– Nej, vi tror inte att assistansen kommer att utgöra en fråga i valrörelsen på samma sätt som i den förra valrörelsen.
Ser du några skillnader i assistansfrågan mellan de båda regeringsalternativen inför nästa val, dvs en S ledd respektive en M-ledd regering?
– Då Sverige ratificerat konventionen så förutsätter DHR att det är utgångspunkten i alla ställningstaganden kring assistansen oavsett vilken regering som leder landet, säger Åsa Strahlemo.

Åsa Strahlemo intervjuades av Erik Tillander 2021-09-06

Skicka sidan till: