Henrik Petrén, Fremia – ”Löneutvecklingen måste vara utgångspunkten för en indexering”
”Märket” på arbetsmarknaden skulle kunna vara en utgångspunkt i en indexering av assistansersättningens timbelopp, säger Henrik Petrén. Han förväntar sig en dialog med regeringen.
– Vi förväntar oss att Fremia och andra organisationer kommer att få möjlighet att delta när indexeringen utformas.
På ett möte med bland annat Fremia sade Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall att regeringen kommer att påbörja ett arbete med att skapa en modell där assistansersättningens timbelopp räknas upp med en indexering. Förslaget ska vara klart till statsbudgeten i sep 2025 och genomföras med det nya timbeloppet som börjar gälla från 1 januari 2026. Henrik Petrén säger att beskedet från regeringen är mycket positivt.
– Jag är glad att regeringen ser att detta är den bästa vägen för att skapa trygghet och förutsebarhet när det gäller förutsättningarna inom personlig assistans. Och jag är stolt över allt engagemang i frågan, inte minst genom kampanjen Rimliga villkor som vi har drivit tillsammans med de assistansberättigades organisationer, som har lett fram till detta viktiga genombrott.
Förväntar sig en dialog
Camilla Waltersson Grönvall sade att regeringen ska tillsätta en arbetsgrupp med personer från Social- och finansdepartementet som fram till nästa års statsbudget ska skapa en indexeringsmodell.
– Vi förväntar oss att Fremia och andra organisationer kommer att få möjlighet att delta och ge viktiga inspel i den processen. Arbetsgruppen förväntas starta upp i början av nästa år och då ser vi närmare hur formerna för den dialogen kommer att se ut, säger Henrik Petrén.
Har du fått besked om vilken typ av dialog ni kan ha med arbetsgruppen?
– När vi träffade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall var hennes budskap att hon vill fortsätta hålla en löpande dialog med oss om regeringens arbete i frågan. Det är ett bra besked.
Lönekostnader bör vara utgångspunkten
Henrik Petrén anser att en indexering av assistansersättningen måste innebära att den värdesäkras i förhållande till hur kostnaderna utvecklas för att leverera personlig assistans.
– Den helt dominerande faktorn inom personlig assistans är lönerelaterade kostnader, så lönekostnadernas utveckling bör vara utgångspunkten.
Bör det skapas en helt egen modell för indexering eller ska man ta en modell som används på andra områden?
– Så länge det blir ett index som motsvarar kostnadsutvecklingen inom personlig assistans har vi inga starka synpunkter på om det blir en egen modell eller någon befintlig som eventuellt redan finns.
Omsorgprisindex har för liten andel lönekostnader
Omsorgsprisindex, OPI, skulle kunna vara en inspiration för hur ett index kan konstrueras, säger Henrik Petrén.
– Men omsorgsprisindex består till 80 procent av löneutveckling och 20 procent av inflation. Inom den personliga assistansen kan de lönerelaterade kostnaderna uppskattas till omkring 95 procent vilket gör att en annan viktning vore nödvändig.
”Märket” en rimlig utgångspunkt
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, anser att assistansersättningen bör räknas upp enligt ”märket” på arbetsmarknaden. Det vore en rimlig utgångspunkt, eftersom märket kommit att bli normerande för löneutvecklingen, säger Henrik Petrén.
– En uppräkning i takt med märket skulle sannolikt motsvara kostnadsutvecklingen för att bedriva personlig assistans utifrån de förutsättningar vi känner till idag. Det viktiga är att lönekostnaderna är utgångspunkten.
Urholkning med 50 kr sedan 1997
Enligt Vårdföretagarnas Assistansbarometer skulle assistansersättningen vara 35 kr högre per timme idag om den räknats upp med OPI mellan åren 2016 – 2025. Detta stämmer väl med Fremias iakttagelser, säger Henrik Petrén.
– Det finns olika sätt att se på saken, om man jämför assistansersättningens uppräkning, sedan 1997 när schablonersättningen infördes, med hur den allmänna löneutvecklingen varit så ser man att assistansersättningen tappat ungefär 50 kronor fram till 2024.
Bör timbeloppet räknas upp med det beloppet innan indexering startar?
– Ja, för att återställa förutsättningarna för rekrytering, anställningsvillkor, kvalitetsarbete etc inom den personliga assistansen är det den summan som krävs.
Tror du det är möjligt?
– Det handlar till syvende och sist om vilka ambitioner staten har med den personliga assistansen.
Beredskap för andra kostnader
Även om lönekostnadernas utveckling bör vara utgångspunkten för indexeringen kan exempelvis nya administrativa krav på anordnare ge kostnader som inte fångas av ett rent löneindex, säger Henrik Petrén.
– Därför måste det finnas en beredskap för att utöver ett index kunna kompensera för eventuella nya kostnader, säger Henrik Petrén.